– Det finns mer populära berättelser av Astrid Lindgren än Mio min Mio, men Mio står mig särskilt nära, säger regissören Paul Olin.
 – Det finns mer populära berättelser av Astrid Lindgren än Mio min Mio, men Mio står mig särskilt nära, säger regissören Paul Olin.

Paul Olin om uppsättningen av Mio min Mio: Den är en slags programförklaring

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Hur är det ens möjligt? Den frågan ställde sig regissören och dramaturgen Paul Olin när det gick upp för honom att det aldrig spelats en pjäs av Astrid Lindgren på Unga Teaterns scen.

– Hon är ju trots allt den som haft kanske allra störst betydelse för barnkulturen i Norden, säger Paul Olin.

Han tillträdde som konstnärlig ledare för Unga Teatern i Esbo vid årsskiftet och Mio min Mio, som har premiär i dag, är hans första ”egna” produktion.

– Under alla de år jag gjort barn- och ungdomsteater, på nästan alla finlandssvenska scener, har Mio funnits i bakhuvudet på mig.

Malin Olkkola spelar Mio/Bosse på Unga Teaterns scen.

Sagan är en klassisk, arketypisk berättelse om kampen mellan det onda och det goda, en berättelse som går igen i populärkulturen.

– I kärnan av berättelsen finns en ung människa som måste hitta mod för att kunna lösa en så gott som omöjlig uppgift.

Messiasgestalt

Vill man ta till stora ord kan man kalla Mio för en messiasgestalt, menar Olin.

– Där finns fadern som sänder iväg honom för att rädda världen, och Mios kamp med sig själv under vägen. Uppdraget är också predestinerat – människorna har väntat på honom i tusen och tusen år.

Den ödesmättade sagan har på Unga Teaterns scen placerats i en icke tidsbestämd modernitet. Grundstenen i scenografin är över hundra bildäck.

– I scenografin finns dystopiska drag. Vi har tagit fasta på att riddar Kato förstört naturen. Det här är ingen klassisk näpen barnsaga, och det vore nog en omöjlig tolkning. Iscensättningen gör att vi närmar oss kärnan av berättelsen, som ju ändå är ganska tuff.

Olin har tagit sig vissa konstnärliga friheter, i synnerhet när det gäller slutet.

– Jag vill inte säga för mycket men kan avslöja att ett pacifistiskt budskap finns med på slutet. Någonstans kändes det fel att 2016, inför en barnpublik, tillämpa principen öga för öga, tand för tand.

Essensen i Paul Olins tolkning är tron på att det goda trots allt kan övervinna det onda, oberoende hur världen ser ut.

– Vi ser gång på gång att ondska inte kan bemötas med ondska, att spiralen inte bryts om man inte kommer in med godhet. För mig skulle det kännas omöjligt och oöverkomligt att påstå motsatsen.

Jag uppfattar att Astrid Lindgrens orginaltext har ett väldigt ljust slut, tycker inte du det?

– Jo, men det är mycket Mio får gå igenom för att nå dit, mycket ondska och ångest ska mötas. Det fina med Astrid Lindgren är att hon ändå skrev in hoppfullhet i texten. Hon vänder sig till läsaren och säger: Var inte oroliga. Människorna i Stockholm fick aldrig veta vad som hände med Mio, men läsaren får veta att han har det så bra som någon kan ha det med sin fader konungen.

Hur ser du på dualismen i berättelsen, att de goda är så goda och de onda så onda?

– Riddar Kato är endimensionell, ända tills det ögonblick då han blir avväpnad. Då ser vi att det finns något svagt och mänskligt också i honom. En slags motbild till Kato är Mios fader konungen. Han är genomgod, men det finns glimtar av svaghet och tillkortakommanden också hos honom. Jag tänker på det ögonblick när han inser att Mio kommer att lämna honom för att ta sig an sin uppgift.

Pjäsen rekommenderas för 7-åringar och uppåt.

– Den kan kännas skrämmande för barn under den åldern. Det finns mycket mörker och en del barn är väldigt känsliga för sånt. Jag vill inte bara stryka medhårs, men inte heller inge barn ångest över att det inte skulle finnas hopp här i världen. Vi måste kunna berätta alla berättelser för barn, men när vi gör det så måste det också finnas ett löfte om ljus på slutet.

Unga Teatern har turen att under den här säsongen ha en anställd publikarbetare.

– Vår publikarbetare kommer att jobba med de här frågorna och ta fram material som skolor och pedagoger kan använda sig av. Materialet skickas till skolorna i förväg och och kan bearbetas i skolklasserna före och efter att barnen sett pjäsen.

Mio min Mio på Unga teatern har premiär den 22 september. Pjäsen spelas fram till november och i mars-april.

Christa Mickelsson



Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52