Peter Sandström (1963) är född och uppvuxen i Nykarleby. Numera bor han i Åbo.

Sandström ger en röst till männen i sin generation

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

En av de mest omtalade och sålda finlandssvenska romanerna ifjol var Peter Sandströms Transparente blanche, en stillsam historia om en medelålders man, hans mamma, och tillbakablickar på levt och olevt liv. Det var en stilistiskt avskalad och tankfull roman som på sätt och vis får en fortsättning i Laudatur. Sandströms huvudperson är än en gång en man som heter Peter. Om honom säger Sandström gåtfullt ”jag vet inte alltid vad han tänker, men jag vet var han bor”.

Det här halvbiografiska greppet är smart. Sandström har full frihet att plocka tankar och detaljer ur sitt eget liv utan att vi vet vad som är fiktivt eller inte. Om Transparente Blanche hade mamma i centrum är det pappas tur nu, och handlingen kretsar kring en händelserik sommar i Peters ungdom. Precis som tidigare kontrasteras den berättelsen mot en osäkrare nutid. Medelålders manlig angst finns det med andra ord här också, men det är mindre introvert och mer uttrycksfullt: Peter må vara lite vilse i tillvaron men han känner sig själv rätt bra.

Ungdomssommaren han återger visar sig bli turbulent. Peters föräldrar upplever en kris i sitt sävliga äktenskap och allting ställs plötsligt på ända. Den unge Peter känner marken gunga under sina fötter, och han är ensam: fästmön och systern är båda utomlands och han måste själv försöka behärska situationen.

Den vuxne Peter är en tänkande och kännande man som trots det står lite utanför sitt eget liv. Frun är upptagen med sin akademiska karriär och barnen börjar bli främlingar för Peter, som nostalgiskt ser tillbaka till tiden då de var små, då han var ofelbar och behövd; tiden innan han hunnit göra så många misstag. Äktenskapet går på tomgång – eller gör det? Dröjande och drömmande försöker den vuxne Peter få klarhet i tillvaron, samtidigt som hans unga jag, ännu emotionellt knuten till sina föräldrar, bara kan se på när hans värld hotar gå under.
Sandström, hemma från Nykarleby, har en fin känsla för det genuint österbottniska. Replikskiftena är sparsmakade och vardagliga, och när stora känslor står på spel saknas de stora orden i den verbala verktygslådan. Då säger man istället något annat, som kan vara ännu mer avslöjande.

Laudatur är en sympatisk bok, i mitt tycke ännu bättre än föregångaren. Förutom en njutbart uttrycksfull stil ger Sandström också en röst till männen i sin generation – de som lämnat hemtrakterna, brutit de långa banden och format sitt eget liv. Tillhörighet och identitet är ingenting vi blir klara med, och i Sandströms sällskap är det gott att fundera vidare.

BOK
Laudatur
Författare: Peter Sandström
Förlag: Schildts & Söderströms 2016

Joanna Nylund



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37