– Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna, säger Björn Vikström.
– Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna, säger Björn Vikström.

”Vi gjorde bara en lägesbeskrivning”

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

Biskopsmötet presenterade förra veckan en redogörelse om kyrkans äktenskapssyn och slog fast att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna.

Vad betyder egentligen en ”redogörelse” och varför kom biskoparna med en sådan?
– Kyrkomötet begärde en sådan redogörelse av biskopsmötet år 2015. Uppgiften var tredelad, för det första skulle biskopsmötet förklara hur kyrkans äktenskapssyn ser ut, för det andra skulle vi slå fast alla människors okränkbara värde och för det tredje gå in på prästers skyldigheter och rättigheter i och med den nya äktenskapslagen. Vad har prästerna rätt att göra, var har de inte rätt att göra? Den sista frågan var den mest brännande.

– Uppgiften var alltså att se bakåt i historien och svara på frågan var vi står nu. En del tycker att biskopsmötets redogörelse kan ligga som grund för nya beslut, för att gå vidare åt ett nytt håll. Andra kan tycka att den lägger lock på diskussionen. Men våra direktiv var alltså att bedöma vad lagändringen leder till, och enligt biskopsmötets bedömning kan inte präster börja viga samkönade par bara för att riksdagen fattat beslut om en könsneutral äktenskapslag. Vi kan inte heller rakt av tillämpa kyrkohandbokens formulär för välsignelse av äktenskap för samkönade par.

Hur skulle du sammanfatta det nya med redogörelsen?
– Det nya med redogörelsen är att vi säger något om hur en präst kan be för ett samkönat par som ingått äktenskap.

Men vad ska den bönen kallas om den inte får kallas ”välsignelse”?
– Det är det som är det svåra. Det handlar om ett par som ber om välsignelse för sitt äktenskap, men rent tekniskt kan den bönen inte vara ”välsignelse av äktenskap” så som det är beskrivet i kyrkohandboken. Men det gör det ändå möjligt för präster att be för alla par och för deras äktenskap, antingen i en kyrka eller på någon annan plats.

Vilken betydelse tror du att redogörelsen kommer att ha för kyrkomötet som ska fortsätta utreda hur kyrkan ska förhålla sig till den nya äktenskapslagen som träder i kraft i mars?
– Den är en lägerbeskrivning och en grund för fortsatt diskussion. Här är vi nu, den här vägen har vi gått.

Vilka alternativ har kyrkan när det gäller att gå vidare?
– Jag ser tre alternativ: fortsätta som nu, ändra äktenskapsdefinitionen till att inkludera samkönade par, eller avsäga sig vigselrätten och erbjuda välsignelse för alla par. Men de besluten kan inte fattas av biskopsmötet, utan enbart av kyrkomötet

Anser du att biskopsmötet med sin redogörelse tagit ställning för något av alternativen?
– Nej. Vi har inte tagit ställning för något av dem.

Många har reagerat på biskopsmötets redogörelse med stor besvikelse och uppfattat att biskoparnas åsikt är att kyrkan ska fortsätta viga man och kvinna, som förr. Har biskopsmötet kommunicerat för otydligt om sitt uppdrag, tycker du?
– Det här beror på ett missförstånd. Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna. Det var helt orealistiskt att tro att vi skulle ha befogenheter att göra förändringar i kyrkohandboken.

Vilken är din egen personliga åsikt om hur kyrkan borde gå vidare i frågan? Delar andra biskopar din åsikt?
– Själv skulle jag vara redo att ge upp vigselrätten, inte bara på grund av den här frågan utan också på grund av det band det utgör mellan kyrka och stat. Ärkebiskop Kari Mäkinen har i sin tur i offentligheten meddelat att han skulle vara redo att viga samkönade par. Vad gäller de andra biskoparna varierar åsikterna stort.

Om en präst i Borgå stift skulle välja att trots allt viga ett samkönat par, hur skulle den frågan behandlas inom Borgå stift?
– På förhand är det svårt att säga vad som skulle ske. Om en präst blir anmäld till domkapitlet bör vi utreda om han/hon har brutit mot rådande regelverk.

Sofia Torvalds
Christa Mickelsson



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00