Bernt Snickars stannade upp och sadlade om

profilen. Man ska inte fånga katten och sedan släppa den fri. Det var faderns kommentar till Bernt Snickars då han meddelade att han ska avsluta bilmärkesagenturen och företaget som pappan byggt upp. 25.8.2016 kl. 11:09

Bernt Snickars var tolv år när han började jobba i sin pappas bilaffär. Han började med att städa och fixa under sommarlovet.

– Jag var sjutton när jag började sälja bilar. Det var en bra skola, för många kunder tog mig inte på allvar, säger han.

Pappa startade bilaffären i Närpes 1970. Han fick agentur för att sälja nya bilar och företaget gick bra.

Successivt fick Bernt Snickars och hans fyra år äldre syster allt större ansvar i företaget. Redan som 35-åring kände han sig som veteran i branschen då återförsäljarna träffades i Helsingfors.

– Jag förstår hur idrottarna känner sig när de är 35. Jag hade också börjat som barn, så jag var mogen att göra något annat. Redan år 2000 började vi fundera på att sluta med bilförsäljningen. Min syster drev på och ville avsluta så länge pappa levde.

Det var flera faktorer som spelade in då företaget avvecklades 2013. Snickars ser det som Guds ledning.

– En tid innan var jag på bilmässa i Tyskland. Där presenterades en helt ny bilmodell av det märke vi sålde. Det var en mycket fin bil. Men när jag såg den fick jag klart för mig att jag inte ska börja sälja den.

Han hade också fått känningar av smärtor som förorsakats av stress.

– Jag är en stark känslomänniska och jag funderade på om livet är något mera än att röra sig inom företagets väggar. De sista åren började företaget också gå lite sämre ekonomiskt och jag märkte att inte heller jag var motiverad att fortsätta. Den sista tiden var jag nästan mer intresserad av att sitta på lunch med kunderna och diskutera än bilar.

2003 körde pappa av vägen med sin bil. Han bröt nacken i olyckan men kom tillbaka. Men han blev stelopererad och kunde inte längre springa maraton och skida. Hösten innan företaget lades ner föll pappan och bröt höftbenet. Han blev sängliggande och dog året därpå.

– Han var medveten om att vi höll på att avveckla. Han sa att han inte var bitter. Men på sitt lyriska sätt påpekade att det är svårare att få agenturen, att fånga katten, än att släppa den.

När de ”släppt katten” tog Bernt Snickars motorsågen och började avverka träd i familjens skogskiften.

För ett år sedan började han arbeta deltid som flyktinghandläggare för Röda Korset i Närpes.

– När jag nyligen körde Röda Korsets bil med flyktingar från Kristinestad slog dig mig hur god Gud är mot mig som satt mig att göra det här. Jobbet har också gett mig ett hjärta för muslimer.

Bernt Snickars har också fått tid för mission. Han har gjort flera resor till bland annat Slovakien och Ryssland för att där hjälpa FMS-missionären Andrey Heikkilä med olika projekt. Den resa som varade längst var en vinter då Heikkilä bad honom arbeta som vaktmästare på skolan i Keltto.

– När man talar i biltermer: det är viktigt att göra en god affär. Någon större och bättre affär kan man inte göra än att få vara med och hjälpa någon komma till tro. Det räcker med en person. Även om verket är Herrens så har jag fått vara med om det.

Läs mera i Kyrkpressen 34/2016.

Text och foto: Johan Sandberg



PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00