Ann-Lis Biström, diakonissa i Sibbo, vill undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande. –  De behöver i stället hjälp att hitta de krafter de kan använda för att göra något åt sin egen situation.

Diakonissan Ann-Lis Biström: "Den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk"

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

Ann-Lis Biström är eld och lågor. Hon är diakonissa och har precis lyssnat på en av föreläsningarna under Forum för diakoni i Helsingfors.

– Jag har gåshud över hela armarna. Äntligen, efter trettio år, har jag fått ord för det här som jag jobbat med, säger Biström som är diakonissa och för tillfället jobbar i Sibbo svenska församling.

Diakoniarbetarna som samlats i Helsingfors har fått lära sig mer om empowering, ett av trendorden inom den sociala samhällsvetenskapen under de senaste tjugo åren. Biström tycker att föreläsningen gett henne ord på något hon försökt jobba med hela sitt yrkesverksamma liv.

– Jag har alltid försökt visa för de människor jag arbetat med inom diakonin att de är så mycket mer än de tror, säger Biström.

Vad är det då som empowerment handlar om?

– Empowerment kan beskrivas som en process genom vilken människan får kontroll över sina egna livsvillkor, säger Henrica Lindholm, lektor i det sociala området vid yrkeshögskolan Novia i Åbo.

image

Henrica Lindholm har börjat använda ordet "egenmakt" som översättning från engelskans "empowerment". (Foto: Christa Mickelsson)

Någon riktigt bra översättning av det engelska ordet empowerment säger Lindholm att det inte finns.

– Terminologicentrum i Sverige, som jobbar med att utarbeta begrepp på svenska, har valt att översätta det med egenmakt. Jag har inte varit helt förtjust i det ordet eftersom det inte riktigt motsvarar det engelska, men har börjat acceptera det.

Vi ska hjälpa subjekt

Lindholm föreläser för diakoniarbetarna om hur man kan se på empowerment eller egenmakt ur ett kristet perspektiv.

– Jesus är vår förebild. Han är den som ger livskraften, makten att vara oss själva. Han är ett subjekt som önskar att vi själva är subjekt. Han hjälper oss inte som objekt, och han hjälper oss inte om vi inte vill bli hjälpta.

Lindholm betonar att det här förhållningssättet gentemot den utsatta är något som diakoniarbetarna redan är vana med, att det här med egenmakt egentligen inte är något nytt för dem.

Vad tillför då begreppet empowerment eller egenmakt, om det är så att diakoniarbetarna redan behärskar det här?

– Vi har jobbat med det här inom diakonin, men vi har inte haft ord för det. Orden är viktiga. Empowerment eller egenmakt är ett innebegrepp just nu och EU finansierar projekt inom det sociala området utgående från empowerment som en process för att lösa problem i samhället och hjälpa människor att hitta inflytande och egenmakt.

Ann-Lis Biström betonar också hur viktigt det är med jämlikhet i arbetet som diakonissa. Hon vill till varje pris undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande i diakoniarbetet.

– Empowerment betonar jämlikhet mellan vårdare och klient. Jag tycker att det är bra med nya ord, ord som öppnar våra ögon.

Lång kamp

Biström säger att de trettio åren på diakonifältet många gånger varit en kamp.

– Jag har försökt förändra diakonin. Kolleger i de olika församlingar jag jobbat i har inte alltid förstått sig på mig.

image

– Min erfarenhet är att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, säger diakonissan Ann-Lis Biström. (Foto: Christa Mickelsson)

Hon säger att hennes syn på diakoniarbetet handlar om grundinställningen att alla ska förstå att de är Guds barn, att de är värdefulla.

– Det de behöver finns inte utanför dem, utan inom dem. Tycker man synd om människor sänker man dem ännu mer. Då förlorar de de krafter de kunde ha använt till att själva göra något åt sin situation.

Ann-Lis Biström ser helst också att en rätt hård linje tillämpas när det gäller ekonomiska bidrag inom diakoniarbetet.

– Jag brukar säga att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, vi har så mycket mer att ge i den kristna gemenskapen. Min erfarenhet är att pengar inte alltid hjälper. För vissa har det behövts, men inte för alla.

Christa Mickelsson



kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00