Ann-Lis Biström, diakonissa i Sibbo, vill undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande. –  De behöver i stället hjälp att hitta de krafter de kan använda för att göra något åt sin egen situation.

Diakonissan Ann-Lis Biström: "Den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk"

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

Ann-Lis Biström är eld och lågor. Hon är diakonissa och har precis lyssnat på en av föreläsningarna under Forum för diakoni i Helsingfors.

– Jag har gåshud över hela armarna. Äntligen, efter trettio år, har jag fått ord för det här som jag jobbat med, säger Biström som är diakonissa och för tillfället jobbar i Sibbo svenska församling.

Diakoniarbetarna som samlats i Helsingfors har fått lära sig mer om empowering, ett av trendorden inom den sociala samhällsvetenskapen under de senaste tjugo åren. Biström tycker att föreläsningen gett henne ord på något hon försökt jobba med hela sitt yrkesverksamma liv.

– Jag har alltid försökt visa för de människor jag arbetat med inom diakonin att de är så mycket mer än de tror, säger Biström.

Vad är det då som empowerment handlar om?

– Empowerment kan beskrivas som en process genom vilken människan får kontroll över sina egna livsvillkor, säger Henrica Lindholm, lektor i det sociala området vid yrkeshögskolan Novia i Åbo.

image

Henrica Lindholm har börjat använda ordet "egenmakt" som översättning från engelskans "empowerment". (Foto: Christa Mickelsson)

Någon riktigt bra översättning av det engelska ordet empowerment säger Lindholm att det inte finns.

– Terminologicentrum i Sverige, som jobbar med att utarbeta begrepp på svenska, har valt att översätta det med egenmakt. Jag har inte varit helt förtjust i det ordet eftersom det inte riktigt motsvarar det engelska, men har börjat acceptera det.

Vi ska hjälpa subjekt

Lindholm föreläser för diakoniarbetarna om hur man kan se på empowerment eller egenmakt ur ett kristet perspektiv.

– Jesus är vår förebild. Han är den som ger livskraften, makten att vara oss själva. Han är ett subjekt som önskar att vi själva är subjekt. Han hjälper oss inte som objekt, och han hjälper oss inte om vi inte vill bli hjälpta.

Lindholm betonar att det här förhållningssättet gentemot den utsatta är något som diakoniarbetarna redan är vana med, att det här med egenmakt egentligen inte är något nytt för dem.

Vad tillför då begreppet empowerment eller egenmakt, om det är så att diakoniarbetarna redan behärskar det här?

– Vi har jobbat med det här inom diakonin, men vi har inte haft ord för det. Orden är viktiga. Empowerment eller egenmakt är ett innebegrepp just nu och EU finansierar projekt inom det sociala området utgående från empowerment som en process för att lösa problem i samhället och hjälpa människor att hitta inflytande och egenmakt.

Ann-Lis Biström betonar också hur viktigt det är med jämlikhet i arbetet som diakonissa. Hon vill till varje pris undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande i diakoniarbetet.

– Empowerment betonar jämlikhet mellan vårdare och klient. Jag tycker att det är bra med nya ord, ord som öppnar våra ögon.

Lång kamp

Biström säger att de trettio åren på diakonifältet många gånger varit en kamp.

– Jag har försökt förändra diakonin. Kolleger i de olika församlingar jag jobbat i har inte alltid förstått sig på mig.

image

– Min erfarenhet är att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, säger diakonissan Ann-Lis Biström. (Foto: Christa Mickelsson)

Hon säger att hennes syn på diakoniarbetet handlar om grundinställningen att alla ska förstå att de är Guds barn, att de är värdefulla.

– Det de behöver finns inte utanför dem, utan inom dem. Tycker man synd om människor sänker man dem ännu mer. Då förlorar de de krafter de kunde ha använt till att själva göra något åt sin situation.

Ann-Lis Biström ser helst också att en rätt hård linje tillämpas när det gäller ekonomiska bidrag inom diakoniarbetet.

– Jag brukar säga att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, vi har så mycket mer att ge i den kristna gemenskapen. Min erfarenhet är att pengar inte alltid hjälper. För vissa har det behövts, men inte för alla.

Christa Mickelsson



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41