Labradoren Noa är Ali Niemeläs ögonsten.

Han gick från rus till räddning

tro.

Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar.

22.8.2016 kl. 11:40

Han är en klarögd, munter karl i femtioårsåldern med en otrolig livshistoria. Den före-detta brottslingen Ali Niemelä har lämnat drogerna och fängelset bakom sig och lämnat sitt liv i Guds händer. Idag vill han sprida evangeliet och låta tron ge andra ödeskamrater en ny chans i livet.

Ali Niemelä föddes i Alavo i Österbotten som enda barnet. När han var fem år gammal flyttade familjen till Sandkulla i Vanda, där han bott sedan dess. Den unge Ali var populär, spelade både ishockey och fotboll och gillade flickor och coola mopeder – precis som vilken tonårskille som helst. Skolan däremot var inte riktigt hans grej. Efter grundskolan lämnade Ali gymnasiestudierna på hälft och utbildade sig till låssmed i stället.

– Där fick jag jobb direkt. Lönen var bra, och jag var duktig på det ansvarsfulla arbetet, berättar Niemelä.

Snart fick han ändå problem med alkoholen och saker och ting började sakta men säkert gå snett. Niemelä arbetade hårt, festade bort veckosluten, och när lönen kom gick den genast till sprit.

– Jag var också våldsam och brukade hamna i slagsmål på krogen. Det slutade ofta med ett blått öga – alltid kunde jag inte ens återvända till jobbet, berättar Niemelä.

Alkoholproblemen fortsatte i ett tiotal år. Så småningom kom Niemelä i kontakt med den kriminella världen och testade droger. Han började använda amfetamin och röra sig i den undre världens kretsar – vid det här laget var han redan i trettioårsåldern.

Levde ett låtsasliv

När Niemelä träffade sin dåtida fru lyckades han lämna drogerna för en tid, och satsade i stället på att bilda familj. Paret fick två söner tillsammans. Vardagen såg helt vanlig ut i barnfamiljen, med egnahemshus, hund och resten som ”hör till”. Trots att allting till synes var som det skulle kände Niemelä att han levde ett låtsasliv.

– Det hela var bara en idyllisk kuliss som jag hoppades på att skulle falla. Jag orkade inte ljuga mer.

Till slut gick allting sönder, paret skilde sig och Niemelä miste både familj, hund och hem. Det var här den verkliga nedförsbacken började.

– Jag började knarka igen. Riktigt ordentligt. Dessutom sålde jag amfetamin och hamnade djupt, djupt in i drogvärlden. På gatorna var jag känd som ”Kemikalie-Ali”, berättar Niemelä.

Vid det här laget var också fängelset bekant för honom – han blev inlåst bland annat för drogbrott och misshandel. Sönerna, som han fortfarande hade en god relation till, kom och hälsade på pappa i fängelset i smyg.

Natten då allting förändrades

En natt år 2003 gick Ali på gatorna i Månsas, förtvivlad över sitt misslyckade liv. I sitt amfetaminrus hallucinerade han om unga par som kramade om varandra, och tänkte att han aldrig mer kommer att uppleva kärlek.

– Jag föll till marken och grät hysteriskt. Då, plötsligt, såg jag Jesus framför mig – enormt stor och strålande. Han sa åt mig att stiga upp och att han ska ge mig kraft. I den stunden förändrades allting.

På fötter igen

Ali kände nu att också andra måste få chansen att höra om Jesus och det fantastiska han kan göra. På nätterna cyklade han runt på gatorna och predikade för de andra knarkarna. Att förmedla det glada budskapet blev så småningom ett heltidsjobb.

– Jag lyckades komma ifrån drogerna och fick jobb i församlingen. Först som städare, och snart blev jag välsignad till evangelist, berättar Niemelä.

Han fortsatte att besöka fängelser och knarkhålor och predika för sina gamla bekanta. Här träffade han också sin blivande fru.

– Jag bad för henne, och hon valde att ge sitt liv åt Jesus. Snart lyckades även hon lämna drogerna bakom sig och började studera och jobba igen. Idag är hon en mycket framgångsrik kvinna, säger Niemelä.

Vill hjälpa andra splittrade själar

Nu har Ali och Kirsi Niemelä varit gifta i åtta år. Tillsammans har de grundat föreningen Vapaa evankeliumiyhdistys ry, som nu verkat i sex år. Föreningen ordnar olika evenemang, varav det mest kända är Ex-Criminal Day som gick av stapeln den 30 juli. Konceptet går ut på att före detta fångar och kriminella berättar om hur de kommit till tro och lyckats förändra sina liv. Evenemanget ordnades tidigare på Narinken i Kampen, men flyttades till Vasaskvären i Sörnäs för att komma ännu närmare målgruppen. Niemelä påpekar att kretsarna är små och att det först och främst handlar om att föregå med gott exempel.

– Folk tror ju knappt sina ögon när sådana typer stiger upp på podiet och talar om Jesus. Det får också andra fångar att våga ge tron en möjlighet, säger Niemelä.

Evenemanget filmas och Ex-Criminal Day når ända in till fängelsecellerna som DVD-filmer, som enligt Niemelä varit väldigt populära bland fångarna. Under de senaste åren har närmare 200 fångar kommit till tro.

I framtiden hoppas Niemelä på att utvidga evenemanget ytterligare, förhoppningsvis till andra städer i Finland och eventuellt utomlands.

– Det är ett viktigt arbete vi gör, och jag tackar Gud varje dag för att jag får sprida kärlek och evangelium bland dem som behöver det mest.

Sarah Lönnqvist



profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36