När Vilma Wasström och Patrick Koski berättar om sin tro brukar folk vara positiva och nyfikna.
När Vilma Wasström och Patrick Koski berättar om sin tro brukar folk vara positiva och nyfikna.

Coolt att tro på Gud

ungdomar.

De är helt vanliga unga som prioriterar och tänker annorlunda. Trots fördomarna brukar folk se upp till Vilma och Patrick för att de vågar tro.

10.8.2016 kl. 14:00

Heta debatter om tro och vetenskap. Nyfikna frågor, ibland hånfulla kommentarer. Även stereotypa uppfattningar om att alla kristna är tråkiga och sitter hemma och läser Bibeln på en fredag kväll. De här är saker som Vilma Wasström, 19 och Patrick Koski, 21 ofta råkar ut för på grund av sin tro. De är båda kristna och församlingsaktiva, men lever ändå ett helt vanligt liv som vilken som helst ung människa i dag.

Varför är du kristen?

– Jag behöver någonting att tro på. Världen skulle kännas tom utan en högre makt, och för mig är kristendomen det mest logiska sättet att förklara min verklighet, säger Wasström.

Både Wasström och Koski kommer från familjer där föräldrarna nog hör till kyrkan men inte varit särskilt troende eller aktiva inom församlingen. Som liten sjöng Wasström i församlingens barnkör men förstod ännu inte då vad sångerna handlade om. Det var under skriftskolan som hon för första gången gav tron en möjlighet. Nu har hon varit församlingsaktiv i fem år, och tron är en process som hela tiden för henne framåt.

Den minnesbild av kristendomen som Koski har från sin barndom omfattar huvudsakligen skolans obligatoriska jul- och vårkyrkor. Ännu efter att ha gått skriftskolan tyckte han att det hela med tro och Gud var ganska fånigt och ointressant, men under hjälpledarutbildningen kom en vändpunkt.

– Det var då jag tog fram pusslet, då jag verkligen började fundera på vad jag egentligen tror på. Sedan dess har bitarna sakta men säkert börjat falla på plats, berättar Koski.

Både Wasström och Koski har varit aktiva i sin hemförsamling Matteus ända sedan de blev konfirmerade. För Wasström är det främst medmänniskorna som gör att hon vill vara med.

– Genom församlingen har jag fått vänner i alla åldrar, och speciellt under sommaren är det naturligast att träffa dem på skribaläger eller i andra kyrkliga sammanhang. Det känns så lätt att umgås med människor som delar samma tro, säger Wasström.

– Församlingen och kyrkan utgör också en trygg plats där man alltid känner sig välkommen och där alla respekterar varandra, tillägger Koski.

Hur syns kristendomen i din vardag?

– Jag försöker hitta svar på svåra frågor och utveckla mina egna åsikter om dem, samtidigt som jag följer de principer och värderingar jag redan uppfattar som viktiga, berättar Koski.

Wasström visar genast upp sitt kors, som hon bär varje dag. Utöver det fysiska kännetecknet strävar hon i vardagen efter att följa den gyllene regeln så långt som möjligt. Dessutom tillbringar både Wasström och Koski mycket tid i församlingen, ofta i samband med ungdomsevenemang och gudstjänster eller bara för allmänt häng kryddat med intressanta diskussioner.

– Jag prioriterar ibland kyrkan framför en kaffedejt med kompisarna. Det kanske andra kan tycka är konstigt, men för mig är församlingen en viktig del av vardagen, säger Wasström.

Känner du dig annorlunda som kristen?

Både Koski och Wasström tycker att livet som kristen ungdom inte skiljer sig speciellt mycket från livet som icke-troende. Det handlar främst om prioriteringar, menar Wasström.

– Vårt samhälle har ju till stor del sina rötter i kristendomen. Därför är de moraliska uppfattningarna ganska lika oberoende om man är kristen eller inte, säger hon.

Möter också fördomar

När Wasström och Koski berättar för någon att de är kristna och tror på Gud brukar människor vara positivt inställda. Alltid är det ändå inte så. ”Jaha, så du är alltså emot samkönade äktenskap?” ”Du håller säkert på med en massa skumma ritualer i källaren därhemma?” – sådana fördomar stöter de ibland på i vardagen.

– I högstadieåldern var det värre. Då brukade folk tycka att jag var konstig som var med i hjälpisutbildningen och funderade på djupa frågor. Nuförtiden är de främst intresserade och ser upp till mig för att jag är kristen, säger Koski.

Wasström upplever ändå att folk ofta har en viss uppfattning om hur en kristen människa borde bete sig. När hon sedan inte motsvarar deras stereotypa uppfattning till punkt och pricka är det lätt hänt att folk retar upp sig.

– Ibland när jag spontant utbrister ”Herregud!” kan jag få kommentarer i stil med ”inte kan du ju säga så där, du är ju kristen”, berättar hon.

Koski menar att folk också verkar ha en uppfattning om att alla troende människor är tråkiga. Att han följer med ut till krogen på veckoslutet är därför någonting som överraskar många.

– Att jag festar och dricker alkohol precis som många andra jämnåriga får också vissa att tro att jag inte tar min tro på allvar. Att jag både är ung och kristen, och också lever enligt det, verkar vara svårt för många att få att gå ihop, säger Koski.

Sarah Lönnqvist



Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den 1-3 juli arrangeras Franciskusfesten på Åland. Temat för festen är Pilgrimsskap. Dagarna bjuder på föredrag, konserter och flera kortare vandringar. 30.6.2011 kl. 00:00

Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06