När Vilma Wasström och Patrick Koski berättar om sin tro brukar folk vara positiva och nyfikna.
När Vilma Wasström och Patrick Koski berättar om sin tro brukar folk vara positiva och nyfikna.

Coolt att tro på Gud

ungdomar.

De är helt vanliga unga som prioriterar och tänker annorlunda. Trots fördomarna brukar folk se upp till Vilma och Patrick för att de vågar tro.

10.8.2016 kl. 14:00

Heta debatter om tro och vetenskap. Nyfikna frågor, ibland hånfulla kommentarer. Även stereotypa uppfattningar om att alla kristna är tråkiga och sitter hemma och läser Bibeln på en fredag kväll. De här är saker som Vilma Wasström, 19 och Patrick Koski, 21 ofta råkar ut för på grund av sin tro. De är båda kristna och församlingsaktiva, men lever ändå ett helt vanligt liv som vilken som helst ung människa i dag.

Varför är du kristen?

– Jag behöver någonting att tro på. Världen skulle kännas tom utan en högre makt, och för mig är kristendomen det mest logiska sättet att förklara min verklighet, säger Wasström.

Både Wasström och Koski kommer från familjer där föräldrarna nog hör till kyrkan men inte varit särskilt troende eller aktiva inom församlingen. Som liten sjöng Wasström i församlingens barnkör men förstod ännu inte då vad sångerna handlade om. Det var under skriftskolan som hon för första gången gav tron en möjlighet. Nu har hon varit församlingsaktiv i fem år, och tron är en process som hela tiden för henne framåt.

Den minnesbild av kristendomen som Koski har från sin barndom omfattar huvudsakligen skolans obligatoriska jul- och vårkyrkor. Ännu efter att ha gått skriftskolan tyckte han att det hela med tro och Gud var ganska fånigt och ointressant, men under hjälpledarutbildningen kom en vändpunkt.

– Det var då jag tog fram pusslet, då jag verkligen började fundera på vad jag egentligen tror på. Sedan dess har bitarna sakta men säkert börjat falla på plats, berättar Koski.

Både Wasström och Koski har varit aktiva i sin hemförsamling Matteus ända sedan de blev konfirmerade. För Wasström är det främst medmänniskorna som gör att hon vill vara med.

– Genom församlingen har jag fått vänner i alla åldrar, och speciellt under sommaren är det naturligast att träffa dem på skribaläger eller i andra kyrkliga sammanhang. Det känns så lätt att umgås med människor som delar samma tro, säger Wasström.

– Församlingen och kyrkan utgör också en trygg plats där man alltid känner sig välkommen och där alla respekterar varandra, tillägger Koski.

Hur syns kristendomen i din vardag?

– Jag försöker hitta svar på svåra frågor och utveckla mina egna åsikter om dem, samtidigt som jag följer de principer och värderingar jag redan uppfattar som viktiga, berättar Koski.

Wasström visar genast upp sitt kors, som hon bär varje dag. Utöver det fysiska kännetecknet strävar hon i vardagen efter att följa den gyllene regeln så långt som möjligt. Dessutom tillbringar både Wasström och Koski mycket tid i församlingen, ofta i samband med ungdomsevenemang och gudstjänster eller bara för allmänt häng kryddat med intressanta diskussioner.

– Jag prioriterar ibland kyrkan framför en kaffedejt med kompisarna. Det kanske andra kan tycka är konstigt, men för mig är församlingen en viktig del av vardagen, säger Wasström.

Känner du dig annorlunda som kristen?

Både Koski och Wasström tycker att livet som kristen ungdom inte skiljer sig speciellt mycket från livet som icke-troende. Det handlar främst om prioriteringar, menar Wasström.

– Vårt samhälle har ju till stor del sina rötter i kristendomen. Därför är de moraliska uppfattningarna ganska lika oberoende om man är kristen eller inte, säger hon.

Möter också fördomar

När Wasström och Koski berättar för någon att de är kristna och tror på Gud brukar människor vara positivt inställda. Alltid är det ändå inte så. ”Jaha, så du är alltså emot samkönade äktenskap?” ”Du håller säkert på med en massa skumma ritualer i källaren därhemma?” – sådana fördomar stöter de ibland på i vardagen.

– I högstadieåldern var det värre. Då brukade folk tycka att jag var konstig som var med i hjälpisutbildningen och funderade på djupa frågor. Nuförtiden är de främst intresserade och ser upp till mig för att jag är kristen, säger Koski.

Wasström upplever ändå att folk ofta har en viss uppfattning om hur en kristen människa borde bete sig. När hon sedan inte motsvarar deras stereotypa uppfattning till punkt och pricka är det lätt hänt att folk retar upp sig.

– Ibland när jag spontant utbrister ”Herregud!” kan jag få kommentarer i stil med ”inte kan du ju säga så där, du är ju kristen”, berättar hon.

Koski menar att folk också verkar ha en uppfattning om att alla troende människor är tråkiga. Att han följer med ut till krogen på veckoslutet är därför någonting som överraskar många.

– Att jag festar och dricker alkohol precis som många andra jämnåriga får också vissa att tro att jag inte tar min tro på allvar. Att jag både är ung och kristen, och också lever enligt det, verkar vara svårt för många att få att gå ihop, säger Koski.

Sarah Lönnqvist



Munsala kapellförsamling löper risk att bli utan representation i moderförsamlingen Nykarlebys kyrkofullmäktige. Då det återstår mindre än en vecka av tiden att nomineria kandidater har man ännu inte börjat söka efter dem. 9.9.2014 kl. 13:47
Chrisse Westerholm och Else-Maj Byman tycker att församlingsvalet är viktigt och engagerar sig gärna i kampanjen Tro på det goda.

församlingsval. Församlingsvalet är en möjlighet för församlingarna att göra sig själv synliga. Den 15 september ska kandidaterna vara uppställda. 8.9.2014 kl. 15:12

finlands evangelisk-lutherska folkmission. Finlands evangelisk-lutherska folkmission har inför församlingsvalet i höst lanserat nätverket ”Tro och gemenskap”. 8.9.2014 kl. 15:04

jomala. En sex år gammal tvist mellan Jomala församling och församlingens tidigare kyrkoekonom har fått sitt utslag i Ålands tingsrätt, skriver tidningen Åland. 8.9.2014 kl. 15:03
Som musikalartist får man finna sig i att flytta med jobbet. I höst och vinter sitter Anton Häggblom i sminkstolen vid Svenska Teatern i Helsingfors.

Anton Häggblom. Över tusen personer ville spela i MAMMA MIA! som sätts upp på Svenska teatern i höst. Anton Häggblom från Karleby var en av några få som kom över en huvudroll. 3.9.2014 kl. 10:23
Tapio Luoma, biskop i Esbo stift, presenterar teserna om att främja enheten i kyrkan.

Kari Mäkinen. Olika åsikter ska rymmas i kyrkan. Det som behövs är respekt och omsorg om enhet. 1.9.2014 kl. 13:45

Stina Lindgård. Pastor Stina Lindgård har valts till gemensam kyrkoherde för Lappträsk svenska församling och Liljendal församling. 29.8.2014 kl. 15:14
Heikki Räisänen säger att han inte själv sökt sig till en offentlig roll i rampljuset, men han har inte heller undvikit utmaningar.

Ingen annan personifierar årtionden av finländsk bibeldebatt som Heikki Räisänen. Hans nyutkomna självbiografi är en av höstens stora händelser på den kyrkliga bok- och kulturfronten. 28.8.2014 kl. 15:09
Freja Häggblom är mån om att bevaka finlandssvenskarnas intressen i den kyrkliga sfären.

freja häggblom. Freja Häggblom är förvånad över den mängd energi många kristna använder till att försöka övertyga andra med intellektuella argument. 28.8.2014 kl. 00:00
Patrik Hagman och Maria Wikstedt tror att vuxna behöver få träffa varann och prata om tro.

Patrik Hagman. I höst blir det söndagsskola för vuxna i Pargas. De som deltar ska få svar på en fråga som sällan ställs i kyrkan men som är brännande aktuell för många: Varför vara kristen? 26.8.2014 kl. 23:18
- Jag upplever att familjelivet är djupt andligt. Det handlar om en vilja att vara en god förälder, en god människa. Familjen formar oss oerhört mycket som människor, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maria Sundblom Lindberg. En trotsig treåring kan göra de mest harmoniska föräldrar galna och en bråkig tonåring kan splittra en syskonskara. Yle Fems nya familjeserie tar tag i vardagslivets utmaningar. 25.8.2014 kl. 12:57

syrien. Nordiska Inremissionsrådet (NIR) vädjar till regeringar och massmedia i de nordiska länderna om att inte förbise de förföljelser som drabbar kristna i Syrien och Irak. 25.8.2014 kl. 12:48
Tomas Koskinen drömmer om att resa och möta nya kulturer, men den största drömmen handlar om något större än det man kan köpa för pengar. – Jag har en dröm om att vi som kallar oss kristna ska kunna närma oss varandra och fokusera mycket mer på Guds kärlek och på det positiva. (Foto: Michaela Rosenback)

För Tomas Koskinen är projektet Familjen Ab det allra viktigaste i livet. Som sexbarnspappa uppskattar han det kontaktnät som barn i olika åldrar ger. Det var också familjen som bidrog till att kören Ichtys startades. 22.8.2014 kl. 09:14

Kyrkoherdetjänsten i Kristinestads svenska församling kan nu sökas. Därmed beaktade domkapitlet inte församlingsrådets önskemål att utse en tjänstförrättande kyrkoherde för två år framöver. 21.8.2014 kl. 15:22

Emilia Enlund. Efter tre månader på låtskrivarskola i Texas har Emilia Enlund i Närpes fått mersmak för musiken. Hon håller ändå låg profil och ser tiden an vart musiken för henne. Men drömmen är att få göra en egen skiva. 21.8.2014 kl. 11:05

Patrik Hagman börjar jobba i Linköpings stift.

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14
Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31
Det blottlagda takvalvet på vilket kyrkvaktmästaren Bengt Norrlin står är det synligaste tecknet på vattenläckaget. Brandverket slängde ut den våta isoleringen under det läckande munstycket.

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25
I folkmusikbandet Ratatosk spelar 
Frank Berger vevliran Hildegard.

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17
Anne Söderlund tänker ofta att det i en adoptionsberättelse som hennes ju är barnet som är offret. Barnet har inga skyldigheter.

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09