Hillevi Lasén har delat med sig av några favoritsånger inom sacred harp-stilen, som du kan lyssna på här nedan.
Hillevi Lasén har delat med sig av några favoritsånger inom sacred harp-stilen, som du kan lyssna på här nedan.

Vill sjunga med rå urkraft

sng.

Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna.

4.8.2016 kl. 10:49

Sacred harp är den andliga nybyggarsångtraditionen från USA som nästan dog ut på 1900-talet. Nu återupplivas den gamla sångstilen. För Helsingforsbon Hillevi Lasén väcktes fascinationen för sångstilen genom en CD med gamla amerikanska julsånger.

– Det var något skumt med sången. Det mänskliga ljudet var väldigt rått och samtidigt otroligt energiskt.

Lite senare såg hon filmen Cold Mountain. Filmen handlar om det amerikanska inbördeskriget och där sjungs sången I’m going home på sacred harp-vis. (Lyssna på I'm going home och några andra av Laséns favoriter i spelaren nedan.)

– Jag kände genast igen sångstilen från julskivan. Jag sökte fram mera information och några år senare anmälde jag mig till en sacred harp-kurs i USA.

När vi gör intervjun är Hillevi Lasén precis hemkommen från den kursen. Hon har fått många nya intryck och ivern över sacred harp har bara växt.

– Nu vill jag starta en svenskspråkig grupp i Helsingfors. Det finns en liten finsk grupp här redan, men annars är sångstilen väldigt ny i Finland.

I Norden finns sacred harp-grupper i Oslo och Uppsala. Globalt sjungs sacred harp i Australien, Polen, Tyskland – men överlägset mest i USA.

Sångstilen utvecklades i Nordamerika, särskilt i New England och Södern, mellan 1770 och 1820. Sedan dog den nästan ut. Från och med 1980-talet har entusiaster blåst liv i traditionen igen. De verkar ha lyckats.

– På många håll har sacred harp blivit populärt också bland unga sekulariserade stadsbor.

Trots ordet harp (harpa) är sångstilen helt a cappella. Inte ens en stämgaffel används för att ta ton.

Ingen dirigent – alla kan leda!

Till vardags jobbar Hillevi Lasén som engelskalärare. Hon har ingen musikutbildning men har sjungit länge i kör.

– En viktig aspekt av sacred harp är att det är folkligt och demokratiskt. Vem som helst kan vara sångledare, vi har inga dirigenter. Ingen ska vara den lysande soloartisten.

Tanken med sacred harp är inte att sjunga för att uppträda, utan för att skapa gemenskap.

– Det är ingen idé att sjunga på egen hand, det ska göras i grupp.

För många är texterna en viktig orsak att sjunga sacred harp.

– Textförfattarna skräder inte orden, det är väldigt bibliska sånger.

I Hillevi Laséns favoritsång Idumea sjunger man ”and am I born to die, to lay this body down” (ungefär ”är jag bara född för att dö”).

– Det är inte rosor och fluff utan ett ärligt möte med livets råare sidor. I texten finns domare och flammande skyar, det är väldigt dramatiskt!

Explosiv volym

Sacred harp-sångerna är oftast arrangerade för fyra stämmor. Sångarna sitter i fyra sektioner i en kvadratisk form kring sångledaren. Alten är enda stämman där enbart kvinnor sjunger, och basen är enda stämman där enbart män sjunger. Tenoren (som sjunger melodin) och diskanten är blandstämmor.

Sacred harp-sångerna är skrivna med formnotskrift, som skiljer sig något från det vanliga notsystemet.

– Men med rätt vägledning kan vilken nybörjare som helst lära sig sjunga de här sångerna.

Sacred harp sjungs utan förstärkning, men ljudet kan ändå nå explosiva höjder.

Hur är det att sjunga så hårt, tär det inte på rösten?

– Det är inget måste att ropa eller gasta. Av någon anledning har det bara blivit så att många sjunger med väldigt hög volym. Jag njuter av att ta i ordentligt, men visst kan det behövas lite kännedom om god röstanvändning.

Vad får du ut av att sjunga sacred harp?

– Det är en chans att sjunga utan att koncentrera sig på perfektionism. I den här sångstilen kan jag njuta av musiken helhjärtat utan att oroa mig för att sjunga fel. Det är lite som när man sjunger psalmer i kyrkan, befriande.

Stämningen under sången är tät.

– Vi ser varandra i ögonen och alla är riktade mot ett centrum. Texterna talar verkligen till mig, de stärker mig i min tro.

Varför vill du införa det här i Svenskfinland?

– Främst för att jag själv så gärna vill sjunga utan att behöva åka långt bort. Jag vet också att det är många som saknar att sjunga psalmer.

På kristna sammankomster ordnas ofta musikverkstäder, men då ofta i gospel eller lovsång.

– Visst är de också bra sångstilar, men den opolerade hymnen är något helt annat.

Fakta: Sacred Harp

  • Sacred Harp är en amerikansk körtradition som sjungs a cappella i fyra stämmor med hjälp av formnotskrift. Namnet kommer från sångboken The Sacred Harp (1844).
  • Den öppna facebookgruppen Sacred Harp Helsinki är en finskspråkig samlingsplats för alla som är intresserade av att sjunga i sacred harp-stil.
  • Information om verksamhet på svenska kommer i Kyrkpressens annonsering under sommaren eller hösten.
Liisa Mendelin



Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00