Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet uttrycker oro för dem som utför missionsverksamhet i Ryssland utan officiellt samarbete med en lokal kyrka. Från den 20 juli är det ett brott mot den ryska religionslagen.
Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet uttrycker oro för dem som utför missionsverksamhet i Ryssland utan officiellt samarbete med en lokal kyrka. Från den 20 juli är det ett brott mot den ryska religionslagen.

Strängare lagar om mission i Ryssland kräver anpassning

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Den nya antiterrorlag som trädde i kraft i Ryssland den 20 juli innebär bland annat att säkerhetstjänsten har utökad tillgång till människors kommunikation, sänkt straffbarhetsålder och strängare krav på att rapportera brott. Men Andrey Heikkilä som arbetar för ingermanländska kyrkan och Finska Missionssällskapet (FMS) i Ryssland reagerar på ändringarna i religionslagen.

– Lagen kom som en blixt från klar himmel, säger han.

Missionsverksamhet, också kallat religionspropaganda, är nu begränsad till platser som tillhör religiösa samfund eller är ämnade för religiös verksamhet.

– Du kan inte predika på gatan eller på internet, konstaterar Heikkilä.

Förbjudet området är också bostadshus. Där är ändå religiösa förrättningar, som gudstjänster och dop, tillåtna. Missionärer måste bära med sig ett dokument över vem de är och kunna visa att de arbetar med en kyrka eller ett samfund i Ryssland.

Lagbrott kan ge böter på upp till en miljon rubel, eller ungefär 15 000 euro. Utländska missionärer som bryter mot lagen utvisas och får inreseförbud på fem till tio år.

Lugnt så länge lagen följs

Andrey och Christina Heikkilä har arbetat som missionärer för Finska Missionssällskapet i Ryssland sedan 2009. Andrey Heikkilä är administrativ direktör vid Teologiska Institutet, den ingermanländska lutherska kyrkans utbildningscenter.

– Vi får hela tiden följa med det som förändras och anpassa arbetet till det, säger Andrey Heikkilä. Under de senaste fem åren har läget för religiösa organisationer varit bra i Ryssland. Missionsarbetet har skett flexibelt och samarbetet mellan kyrkan och staten har varit bra.

Hur de nya lagarna kommer att tillämpas i praktiken är ännu oklart. Innan lagen stiftades hade många tusen brev och kritiska inlägg riktats till riksdagen.

– Men den ingermanländska kyrkan har inte reagerat så kraftigt, säger Christina Heikkilä.

Andrey tror att kyrkan inte vill skrämma upp sina samarbetspartner i Finland. Själv förespråkar han god kännedom om lagen.

– Vi gör allt vårt arbete väldigt öppet, i samarbete med den ingermanländska kyrkan. Man måste kämpa och förklara och känna till sina rättigheter. Vi är måna om att studera lagarna och inte alltid lita på att myndigheterna vet bäst.

Det har länge varit FMS linje att anpassa sin verksamhet till kyrkan och de lokala församlingar som finns.

– Jag är orolig för dem som gör ett bra arbete men inte samarbetar med någon kyrka, säger Andrey Heikkilä. Jag uppmanar dem att göra ett skriftlig avtal med en kyrka i enlighet med lagen.

Om människor inte vet hur lagen fungerar i praktiken tror Christina Heikkilä det kan avskräcka från att resa till Ryssland. Men så länge man följer lagen finns det ingen anledning till oro, påpekar Andrey. Etablerade organisationer som Finska Missionssällskapet kan hjälpa dem som vill utföra missionsarbete.

”Kontroll behövs”

Antiterrorlagarna var i sig väntade, de har diskuterats i riksdagen sedan april. Antiterrorlagar finns i många länder, konstaterar Andrey Heikkilä. Den nya lagen syftar till att stöda ett stabilt liv i Ryssland genom att myndigheterna har kontroll över vad som sker i landet och på sociala medier.

– Jag tycker lagen är jättebra. Jag stöder allt förutom religionsdelen, säger Heikkilä. Det behövs bättre säkerhet i Ryssland. Landet är stort och det är turbulenta tider.

Lagen har också väckt motstånd. Mobiloperatörer klagar på att myndigheterna nu kräver att alla textmeddelanden och telefonsamtal lagras i sex månader, istället för som tidigare i tolv timmar. Skärpta krav på att rapportera lagbrott har också väckt reaktioner.

Exceptionellt är också att det här lagpaketet var det sista riksdagen stiftade, innan den avslutade sin verksamhet den 25 juni, konstaterar Heikkilä. Till hösten väljs en ny riksdag.

– Det sista beslutet som togs i riksdagen innehöll de strängaste lagar som fattats i nutids-Ryssland, tycker Heikkilä.

Oro i Pingstkyrkan

Förutom lutheraner verkar fyra olika pingstsamfund i Ryssland, dessutom en stor baptiströrelse, metodistkyrka och övriga pingstkarismatiska grupper.

– Vi har varit ganska oroade över hur det ska gå med arbetet för de evangeliska kyrkorna i Ryssland, säger Kenneth Grönroos, som är styrelseordförande för Finlands svenska Pingstmission. – Mycket tyder på att det blir allt trängre för dem.

– Tillsvidare har inget alarmerande hänt, men det är svårt för samfund att arbeta då lagen är så otydligt skriven att den tolkas väldigt olika lokalt.

Han säger att samfunden naturligtvis förstår att Putin kämpar med en växande grad av extremism och måste ta itu med den.

– Men i Ryssland finns en gammal KGB-tradition som aktiveras i svåra situationer och kan göra livet svårt för många.

Han hänvisar till exempel till att det är många pingstkyrkor som haft svårt att få sina lokalförsamlingar registrerade.

– Framför allt har de haft svårt att registrera sina byggnader, vilket i extremfall lett till att en bulldozer dykt upp och jämnat byggnaden med marken. Ofta hänvisas till formella skäl, någon obetydlig formalitet som att byggnadslov saknas.

Han menar också att historien visar att det oftast funnits en ohelig allians mellan ortodoxa kyrkan och regimen, en allians som i historien lett till att de evangelikala samfunden haft svårt att verka i landet.

– Den här oron lever kvar och har nu fått ny näring.

Emelie Melin/Sofia Torvalds
Emelie Melin



– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41
Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03
I det finländska städerna är det nya normala att man är religionslös.

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00
Bloggen har alltid skrivits av flera olika skribenter samtidigt.

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02
– Vi hade bokat Gladys del Pilar till vår vårkonsert redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och vi har fått skjuta upp den här konserten i två år. Det känns extra roligt att äntligen kunna genomföra den, säger Elna Romberg.

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52
Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41
Mia Anderssén-Löf har gjort en snabb karriär inom kyrkan. Efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre söker hon ett toppjobb inom Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16
Sjukdomen lärde Sabine Forsblom att man måste vara varsam med sig själv och andra.

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20
Ungdomsarbetsledaren Johanna Terho och kaplanen Heidi Jäntti är med och ordnar den tvåspråkiga regnbågsmässan i Esbo.

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08
– Christian-genren har blivit så nischad och enkelspårig. Hillsong-stuk som kan fungera i gudstjänster, men som blir tradigt på en hel skiva, säger Stefan Härus efter 34 år med kristen musik i radio.

media. Radioredaktör Stefan Härus valde att jobba vid Yle till 68. Där med har han gjort radioprogrammet med andlig musik Tack och lov halva sitt liv. 27.4.2022 kl. 19:00
Barnverksamheten inom kyrkan drabbas nu oftast när församlingar väljer att samarbetsförhandla, säger man på kyrkfacket Kirkon alat.

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR. Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen. 26.4.2022 kl. 19:00
Inka och Göran Fried har varit gifta i femton år. De är tacksamma över att ha fått stöd för sitt förhållande från församlingen.

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34