Den nya antiterrorlag som trädde i kraft i Ryssland den 20 juli innebär bland annat att säkerhetstjänsten har utökad tillgång till människors kommunikation, sänkt straffbarhetsålder och strängare krav på att rapportera brott. Men Andrey Heikkilä som arbetar för ingermanländska kyrkan och Finska Missionssällskapet (FMS) i Ryssland reagerar på ändringarna i religionslagen.
– Lagen kom som en blixt från klar himmel, säger han.
Missionsverksamhet, också kallat religionspropaganda, är nu begränsad till platser som tillhör religiösa samfund eller är ämnade för religiös verksamhet.
– Du kan inte predika på gatan eller på internet, konstaterar Heikkilä.
Förbjudet området är också bostadshus. Där är ändå religiösa förrättningar, som gudstjänster och dop, tillåtna. Missionärer måste bära med sig ett dokument över vem de är och kunna visa att de arbetar med en kyrka eller ett samfund i Ryssland.
Lagbrott kan ge böter på upp till en miljon rubel, eller ungefär 15 000 euro. Utländska missionärer som bryter mot lagen utvisas och får inreseförbud på fem till tio år.
Lugnt så länge lagen följs
Andrey och Christina Heikkilä har arbetat som missionärer för Finska Missionssällskapet i Ryssland sedan 2009. Andrey Heikkilä är administrativ direktör vid Teologiska Institutet, den ingermanländska lutherska kyrkans utbildningscenter.
– Vi får hela tiden följa med det som förändras och anpassa arbetet till det, säger Andrey Heikkilä. Under de senaste fem åren har läget för religiösa organisationer varit bra i Ryssland. Missionsarbetet har skett flexibelt och samarbetet mellan kyrkan och staten har varit bra.
Hur de nya lagarna kommer att tillämpas i praktiken är ännu oklart. Innan lagen stiftades hade många tusen brev och kritiska inlägg riktats till riksdagen.
– Men den ingermanländska kyrkan har inte reagerat så kraftigt, säger Christina Heikkilä.
Andrey tror att kyrkan inte vill skrämma upp sina samarbetspartner i Finland. Själv förespråkar han god kännedom om lagen.
– Vi gör allt vårt arbete väldigt öppet, i samarbete med den ingermanländska kyrkan. Man måste kämpa och förklara och känna till sina rättigheter. Vi är måna om att studera lagarna och inte alltid lita på att myndigheterna vet bäst.
Det har länge varit FMS linje att anpassa sin verksamhet till kyrkan och de lokala församlingar som finns.
– Jag är orolig för dem som gör ett bra arbete men inte samarbetar med någon kyrka, säger Andrey Heikkilä. Jag uppmanar dem att göra ett skriftlig avtal med en kyrka i enlighet med lagen.
Om människor inte vet hur lagen fungerar i praktiken tror Christina Heikkilä det kan avskräcka från att resa till Ryssland. Men så länge man följer lagen finns det ingen anledning till oro, påpekar Andrey. Etablerade organisationer som Finska Missionssällskapet kan hjälpa dem som vill utföra missionsarbete.
”Kontroll behövs”
Antiterrorlagarna var i sig väntade, de har diskuterats i riksdagen sedan april. Antiterrorlagar finns i många länder, konstaterar Andrey Heikkilä. Den nya lagen syftar till att stöda ett stabilt liv i Ryssland genom att myndigheterna har kontroll över vad som sker i landet och på sociala medier.
– Jag tycker lagen är jättebra. Jag stöder allt förutom religionsdelen, säger Heikkilä. Det behövs bättre säkerhet i Ryssland. Landet är stort och det är turbulenta tider.
Lagen har också väckt motstånd. Mobiloperatörer klagar på att myndigheterna nu kräver att alla textmeddelanden och telefonsamtal lagras i sex månader, istället för som tidigare i tolv timmar. Skärpta krav på att rapportera lagbrott har också väckt reaktioner.
Exceptionellt är också att det här lagpaketet var det sista riksdagen stiftade, innan den avslutade sin verksamhet den 25 juni, konstaterar Heikkilä. Till hösten väljs en ny riksdag.
– Det sista beslutet som togs i riksdagen innehöll de strängaste lagar som fattats i nutids-Ryssland, tycker Heikkilä.
Oro i Pingstkyrkan
Förutom lutheraner verkar fyra olika pingstsamfund i Ryssland, dessutom en stor baptiströrelse, metodistkyrka och övriga pingstkarismatiska grupper.
– Vi har varit ganska oroade över hur det ska gå med arbetet för de evangeliska kyrkorna i Ryssland, säger Kenneth Grönroos, som är styrelseordförande för Finlands svenska Pingstmission. – Mycket tyder på att det blir allt trängre för dem.
– Tillsvidare har inget alarmerande hänt, men det är svårt för samfund att arbeta då lagen är så otydligt skriven att den tolkas väldigt olika lokalt.
Han säger att samfunden naturligtvis förstår att Putin kämpar med en växande grad av extremism och måste ta itu med den.
– Men i Ryssland finns en gammal KGB-tradition som aktiveras i svåra situationer och kan göra livet svårt för många.
Han hänvisar till exempel till att det är många pingstkyrkor som haft svårt att få sina lokalförsamlingar registrerade.
– Framför allt har de haft svårt att registrera sina byggnader, vilket i extremfall lett till att en bulldozer dykt upp och jämnat byggnaden med marken. Ofta hänvisas till formella skäl, någon obetydlig formalitet som att byggnadslov saknas.
Han menar också att historien visar att det oftast funnits en ohelig allians mellan ortodoxa kyrkan och regimen, en allians som i historien lett till att de evangelikala samfunden haft svårt att verka i landet.
– Den här oron lever kvar och har nu fått ny näring.