Morfar predikade mäktigt och länge

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

– Ända sedan barndomen har kyrkan varit närvarande i min familj och jag har själv fått en hel del vägkost i livet därifrån, säger Svenska folkpartiets nyvalda ordförande Anna-Maja Henriksson.

I livsryggsäcken finns också andra saker som format henne, som till exempel att hennes pappa Lars dog när hon var sex månader gammal och hennes mamma Majlis Forss blev ensam med sju barn.

– Min äldste bror var då sjutton år och jag var yngst. Jag har i praktiken vuxit upp i en ensamförsörjarfamilj.

Hennes första minnen från kyrkan är från Kalajoki. Morfar Vilho Kivioja var kyrkoherde på orten och morföräldarna bodde i prästgården. Där blev Henriksson van att gå i kyrkan.

– Morfar gick i pension innan jag började skolan. Men jag minns honom predika. Jag tyckte att han hade en mäktig röst och att han talade länge. På den tiden var jag inte så jätteintresserad av vad han sa.

Också på pappas sida finns det präster i släkten. Två fastrar gifte sig med varsin präst, en med LP Tapaninen som också blev biskop i Uleåborg, och den andra med Eemil Salmi. Deras son Samuel Salmi, Anna-Maja Henrikssons kusin, är nu i sin tur biskop i Uleåborg.

Både Kivioja och Tapaninen var också riksdagmän. Kivioja representerade Agrarförbundet, nuvarande Centern 1929-1945 och Tapaninen Fosterländska folkrörelsen IKL 1933–1935.

Även om morfars predikstol i Kalajoki hör till hennes tidiga minnen ser Henriksson ändå att hennes egen kyrkbänk finns i stadskyrkan i Jakobstad.

– Den kyrkan är liten och familjär. Där blev jag konfirmerad och där gifte jag mig.

Som ordförande för SFP påminner Anna-Maja Henrikssons sits om biskopens, att hålla ihop medlemmarna i partiet respektive kyrkan.

– Det finns vissa likheter, säger hon. Borgå stift är jätteviktigt och det måste vi slå vakt om. Stiftet är en förutsättning för att vi ska ha en finlandssvensk kyrka på en stabil grund.

Några direkta hot mot stiftet ser Henriksson inte

– För mig innebär kristna värderingar att man som grundnorm håller alla människors lika värde. Men jag tycker inte man ska använda religionen som vapen i politiken.

Läs mera i Kyrkpressen 27/2016

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28