En stomme, ståltråd och en liten knippe blommor är första steget till en vacker midsommarkrans.
En stomme, ståltråd och en liten knippe blommor är första steget till en vacker midsommarkrans.

Fira midsommaren i krans - så här enkelt kan du göra din egen

midsommar.

Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans.

23.6.2016 kl. 10:00

Sill, potatis och smör. Sommarsångerna. Den ljusa natten. Den där myggan som smyger sig in när man ska sova. Det är de små sakerna som behövs för att göra en midsommar, tycker Rea Anner. Själv har hon de senaste åren firat med sillkalas, majstång och kinuskitårta i Brunakärrs koloniträdgård. En tradition som hon hållit fast vid betydligt längre än så är midsommarkransen.

– Kransen samlar det bästa av sommaren. Att ha en krans i håret är som en krona. Det blir något vackert och högtidligt över en människa som bär en krans.

Blommorna hör midsommaren till, det är sommarens och livets fest. I folktron får allt växande särskilda krafter vid sommarsolståndet och sju sorters blommor under kudden är välkänd midsommarskrock. Kransen har sin egen starka symbolik: formen står för förening och evighet och kransen har använts som symbol för glädje, sorg, ära och berömmelse.

Så blir kransen till

Först behövs en stomme av ett segt material. Rea Anner tar två oreganokvistar som hon formar till en lagom stor ring. Ändarna fäster hon med tunn ståltråd. Här fungerar också grön blomstertejp eller starka grässtrån.

Därefter är det dags för blommorna. Hon breder ut buketten på bordet och väljer bland prästkragar, daggkåpor, timotejstrån och en ensam rödklöver. Här är filosofin den att man tar det som råkar blomma, i trädgården eller vid dikeskanten.

Det är enklast att börja med det som ska bli framsidan av kransen. Rea Anner väljer de vackraste blommorna, placerar en blomma eller ett litet knippe mot stommen och lindar ståltråden runt. Sedan tar hon nästa knippe och ser till att variera färg och textur. En bit av skaften lämnas kvar för att ge stadga, men när de blir för långa och spretiga klipper hon bort dem.

När hela kransen är fylld av ett lager blommor är det dags för detaljer och dekorationer. Var behövs det en prästkrage till? Var kunde det hänga lite timotej? Som avslutning har Anner ett tips: brudslöja. Den växer inte vilt, men några små kvistar köpta från butiken ger kransen ett somrigt intryck.

– Om du så har bara tistlar och törnen i kransen – med brudslöja blir den ljuvlig.

Har man inte brudslöja kan ogräset kirskål skapa en liknande effekt. Den färdiga kransen läggs en stund i vatten så blommorna får suga i sig fukten. Så håller kransen längre.

Hela artikeln kan du läsa i Kyrkpressen nummer 25–26/2016.

När kransen är täckt med blommor är det dags för de sista dekorationerna.
När kransen är täckt med blommor är det dags för de sista dekorationerna.
Rea Anner firar midsommar i Brunakärrs koloniträdgård, där hon har sin stuga.
Rea Anner firar midsommar i Brunakärrs koloniträdgård, där hon har sin stuga.
Emelie Melin



Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46