På 40 år har antalet anställda i kyrkan fördubblats medan medlemsantalet gått ner med 25 procent. Nu kavlar Helsingforsförsamlingarna upp ärmarna. Christoffer Perret är vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige.

Helsingforsförsamlingarnas sparprojekt i sju punkter

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

För ett år sedan kom beskedet: församlingarna i Helsingfors ska spara 15 miljoner på tre år. Nu har gemensamma kyrkofullmäktige publicerat de riktlinjer som arbetats fram under året som gått.

Christoffer Perret, vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige, berättar för Kyrkpressen om den förändring av verksamhetskulturen som de nu vill etablera.

– Det handlar delvis om en ekonomisk process – vi måste spara. Men det handlar också om att inse att samhället omkring kyrkan förändrats och kyrkan inte hängt med. Det är bra med kriser som väcker oss. Vi behöver vara kyrka på ett annat sätt.

De riktlinjer som nu publicerats är första steget i en lång process.

– Det är ingen vits att skära med osthyvel och leka att allt är som förr. I början fanns ett visst förändringsmotstånd, men vi börjar vara allt mer överens: Nu går vi in för det här.

Perret lyfter fram att det inte är någon liten kommitté som ensam skissat upp förändringen av verksamhetskulturen.

– Över hundra förtroendevalda, anställda och andra insatta personer har jobbat i arbetsgrupper.

Vi bad Christoffer Perret kommentera utvalda bitar i det dokument som gemensamma kyrkofullmäktige godkände 7 juni:

1. 200 årsverken ska bort

– Målsättningen är att det ska kunna ske med naturlig avgång, att folk går i pension eller söker sig till andra jobb. Men jag tror ändå att det kommer att betyda att några tvingas lämna sina jobb.

– En stor utmaning är att de 21 församlingarna i Helsingfors alla är enskilda arbetsgivare, vilket gör att en arbetstagare inte helt enkelt kan flyttas från en församling till en annan. Vi har i första hand försökt besätta lediga tjänster internt, men det har redan kommit några klagomål till högre organ. Enligt lagen borde alla tjänster som blir lediga lediganslås.

2. Färre lokaler

– Vi kommer att koncentrera verksamheten till färre utrymmen. En del kyrkor kommer att rivas, andra att hyras ut.

Samfällighetens hus i Berghäll på 10 000 kvadratmeter hyrs delvis ut eller säljs kanske.

– För oss svenskspråkiga är det en mindre chock än för de finskspråkiga församlingarna. Vi är redan vana vid att behöva resa inom staden för att besöka vår kyrka.

– Ett exempel är Drumsö. Där kommer finsk

- och svenskspråkiga att samsas om samma utrymmen efter att kyrkan renoverats. Det har också varit tal om att bygga om och hyra ut en flygel. Staden är ute efter utrymmen för barnverksamhet på Drumsö och kunde vara en potentiell hyaresgäst. Andra intressenter har också hört av sig.

– Samtidigt vill vi öppna för mer flexibilitet. Det ska vara möjligt för medlemmarna att självständigt verka i församlingarnas lokaler.

image

3. Gemensamt servicenummer

– Vi har insett att pastorskansliernas betjäningstider är ganska snäva. Många av dem är öppna bara mitt på dagen och folk som arbetar har ingen chans att hinna dit

om de inte tar ledigt från jobbet. Dessutom är det inte alls säkert att människor vet vilken församling de ska vända sig till om de till exempel vill boka ett utrymme.

– Vår avsikt är att grunda ett servicenummer så att det ska finnas ett nummer man ringer till om man vill boka dop, vigsel eller hyra ett utrymme eller få svar på frågor, utan att behöva surfa runt på nätet och undra vart man ska ringa. Det löser inte alla problem men det ska gå att få svar på de viktigaste frågorna och senare bli uppringd av rätt person. I samma veva utvecklar vi våra webbsidor så att det ska gå att få bättre betjäning digitalt, till exempel för utrymmesbokningar.

– En del församlingar har uttryckt att de aldrig vill avstå från sitt pastorskansli , medan det också finns församlingar där pastorskansliet har mindre betydelse. Det går inte att dra alla församlingar över en kam, det har blivit tydligt för mig när det gäller alla dessa förändringar.

4. Snabbinsatsgrupp

– Trots att vi sparar måste vi se till att vi samtidigt inte går miste om möjligheten att handla snabbt då det behövs. Vi reserverar resurser för snabbinsatser. Ett exempel är församlingarnas engagemang i flyktingkrisen då många kyrkor öppnades upp som nödinkvartering med en dags varsel.

5. En euros varuhus

– Idén kommer från Tyskland där man tyckt att det är mera humant och människovärdigt att de som behöver hjälp får gå till en butik och köpa det de behöver för en billig peng än stå på gatan och köa för att få allmosor. Vi utreder konceptet.

6. De svenska församlingarna

– Resursmässigt är de svenska församlingarna lyckligt lottade, eftersom kyrkotillhörigheten är högre på svenskt håll än på finskt. Det betyder att vi har längre tid på oss att reagera och agera. De tre svenska församlingarna kommer att göra mer saker tillsammans. Vi har sedan tidigare samarbetat kring Lekholmen och liknande typer av samarbete blir vanligare. Just nu har vi ett projekt på gång kring de svenska församlingarnas information och ett tätare samarbete med Kyrkpressen.

– Kyrkotillhörigheten varierar i församlingarna. Vi har fört diskussioner vad gäller fördelningsprinciperna men har ännu inga konkreta förslag. En fråga att ta ställning till är huruvida de församlingar som har lägst kyrkotillhörighet borde få mer pengar än de får i nuläget eller inte.

7. Lekholmen

– Lekholmen som lägerområde ligger inte i vågskålen. Det finns en stor samstämmighet kring att vi behöver lägergårdar. Lekholmen är i gott skick och det har investerats i lägergården. För oss handlar det snarare om att fortsätta kämpa för Lekholmen som ett svenskt rum.

Christa Mickelsson



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44