På 40 år har antalet anställda i kyrkan fördubblats medan medlemsantalet gått ner med 25 procent. Nu kavlar Helsingforsförsamlingarna upp ärmarna. Christoffer Perret är vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige.

Helsingforsförsamlingarnas sparprojekt i sju punkter

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

För ett år sedan kom beskedet: församlingarna i Helsingfors ska spara 15 miljoner på tre år. Nu har gemensamma kyrkofullmäktige publicerat de riktlinjer som arbetats fram under året som gått.

Christoffer Perret, vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige, berättar för Kyrkpressen om den förändring av verksamhetskulturen som de nu vill etablera.

– Det handlar delvis om en ekonomisk process – vi måste spara. Men det handlar också om att inse att samhället omkring kyrkan förändrats och kyrkan inte hängt med. Det är bra med kriser som väcker oss. Vi behöver vara kyrka på ett annat sätt.

De riktlinjer som nu publicerats är första steget i en lång process.

– Det är ingen vits att skära med osthyvel och leka att allt är som förr. I början fanns ett visst förändringsmotstånd, men vi börjar vara allt mer överens: Nu går vi in för det här.

Perret lyfter fram att det inte är någon liten kommitté som ensam skissat upp förändringen av verksamhetskulturen.

– Över hundra förtroendevalda, anställda och andra insatta personer har jobbat i arbetsgrupper.

Vi bad Christoffer Perret kommentera utvalda bitar i det dokument som gemensamma kyrkofullmäktige godkände 7 juni:

1. 200 årsverken ska bort

– Målsättningen är att det ska kunna ske med naturlig avgång, att folk går i pension eller söker sig till andra jobb. Men jag tror ändå att det kommer att betyda att några tvingas lämna sina jobb.

– En stor utmaning är att de 21 församlingarna i Helsingfors alla är enskilda arbetsgivare, vilket gör att en arbetstagare inte helt enkelt kan flyttas från en församling till en annan. Vi har i första hand försökt besätta lediga tjänster internt, men det har redan kommit några klagomål till högre organ. Enligt lagen borde alla tjänster som blir lediga lediganslås.

2. Färre lokaler

– Vi kommer att koncentrera verksamheten till färre utrymmen. En del kyrkor kommer att rivas, andra att hyras ut.

Samfällighetens hus i Berghäll på 10 000 kvadratmeter hyrs delvis ut eller säljs kanske.

– För oss svenskspråkiga är det en mindre chock än för de finskspråkiga församlingarna. Vi är redan vana vid att behöva resa inom staden för att besöka vår kyrka.

– Ett exempel är Drumsö. Där kommer finsk

- och svenskspråkiga att samsas om samma utrymmen efter att kyrkan renoverats. Det har också varit tal om att bygga om och hyra ut en flygel. Staden är ute efter utrymmen för barnverksamhet på Drumsö och kunde vara en potentiell hyaresgäst. Andra intressenter har också hört av sig.

– Samtidigt vill vi öppna för mer flexibilitet. Det ska vara möjligt för medlemmarna att självständigt verka i församlingarnas lokaler.

image

3. Gemensamt servicenummer

– Vi har insett att pastorskansliernas betjäningstider är ganska snäva. Många av dem är öppna bara mitt på dagen och folk som arbetar har ingen chans att hinna dit

om de inte tar ledigt från jobbet. Dessutom är det inte alls säkert att människor vet vilken församling de ska vända sig till om de till exempel vill boka ett utrymme.

– Vår avsikt är att grunda ett servicenummer så att det ska finnas ett nummer man ringer till om man vill boka dop, vigsel eller hyra ett utrymme eller få svar på frågor, utan att behöva surfa runt på nätet och undra vart man ska ringa. Det löser inte alla problem men det ska gå att få svar på de viktigaste frågorna och senare bli uppringd av rätt person. I samma veva utvecklar vi våra webbsidor så att det ska gå att få bättre betjäning digitalt, till exempel för utrymmesbokningar.

– En del församlingar har uttryckt att de aldrig vill avstå från sitt pastorskansli , medan det också finns församlingar där pastorskansliet har mindre betydelse. Det går inte att dra alla församlingar över en kam, det har blivit tydligt för mig när det gäller alla dessa förändringar.

4. Snabbinsatsgrupp

– Trots att vi sparar måste vi se till att vi samtidigt inte går miste om möjligheten att handla snabbt då det behövs. Vi reserverar resurser för snabbinsatser. Ett exempel är församlingarnas engagemang i flyktingkrisen då många kyrkor öppnades upp som nödinkvartering med en dags varsel.

5. En euros varuhus

– Idén kommer från Tyskland där man tyckt att det är mera humant och människovärdigt att de som behöver hjälp får gå till en butik och köpa det de behöver för en billig peng än stå på gatan och köa för att få allmosor. Vi utreder konceptet.

6. De svenska församlingarna

– Resursmässigt är de svenska församlingarna lyckligt lottade, eftersom kyrkotillhörigheten är högre på svenskt håll än på finskt. Det betyder att vi har längre tid på oss att reagera och agera. De tre svenska församlingarna kommer att göra mer saker tillsammans. Vi har sedan tidigare samarbetat kring Lekholmen och liknande typer av samarbete blir vanligare. Just nu har vi ett projekt på gång kring de svenska församlingarnas information och ett tätare samarbete med Kyrkpressen.

– Kyrkotillhörigheten varierar i församlingarna. Vi har fört diskussioner vad gäller fördelningsprinciperna men har ännu inga konkreta förslag. En fråga att ta ställning till är huruvida de församlingar som har lägst kyrkotillhörighet borde få mer pengar än de får i nuläget eller inte.

7. Lekholmen

– Lekholmen som lägerområde ligger inte i vågskålen. Det finns en stor samstämmighet kring att vi behöver lägergårdar. Lekholmen är i gott skick och det har investerats i lägergården. För oss handlar det snarare om att fortsätta kämpa för Lekholmen som ett svenskt rum.

Christa Mickelsson



kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55