På 40 år har antalet anställda i kyrkan fördubblats medan
medlemsantalet gått ner med 25 procent. Nu kavlar Helsingforsförsamlingarna upp ärmarna. Christoffer Perret är vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige.
På 40 år har antalet anställda i kyrkan fördubblats medan medlemsantalet gått ner med 25 procent. Nu kavlar Helsingforsförsamlingarna upp ärmarna. Christoffer Perret är vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige.

Helsingforsförsamlingarnas sparprojekt i sju punkter

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

För ett år sedan kom beskedet: församlingarna i Helsingfors ska spara 15 miljoner på tre år. Nu har gemensamma kyrkofullmäktige publicerat de riktlinjer som arbetats fram under året som gått.

Christoffer Perret, vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige, berättar för Kyrkpressen om den förändring av verksamhetskulturen som de nu vill etablera.

– Det handlar delvis om en ekonomisk process – vi måste spara. Men det handlar också om att inse att samhället omkring kyrkan förändrats och kyrkan inte hängt med. Det är bra med kriser som väcker oss. Vi behöver vara kyrka på ett annat sätt.

De riktlinjer som nu publicerats är första steget i en lång process.

– Det är ingen vits att skära med osthyvel och leka att allt är som förr. I början fanns ett visst förändringsmotstånd, men vi börjar vara allt mer överens: Nu går vi in för det här.

Perret lyfter fram att det inte är någon liten kommitté som ensam skissat upp förändringen av verksamhetskulturen.

– Över hundra förtroendevalda, anställda och andra insatta personer har jobbat i arbetsgrupper.

Vi bad Christoffer Perret kommentera utvalda bitar i det dokument som gemensamma kyrkofullmäktige godkände 7 juni:

1. 200 årsverken ska bort

– Målsättningen är att det ska kunna ske med naturlig avgång, att folk går i pension eller söker sig till andra jobb. Men jag tror ändå att det kommer att betyda att några tvingas lämna sina jobb.

– En stor utmaning är att de 21 församlingarna i Helsingfors alla är enskilda arbetsgivare, vilket gör att en arbetstagare inte helt enkelt kan flyttas från en församling till en annan. Vi har i första hand försökt besätta lediga tjänster internt, men det har redan kommit några klagomål till högre organ. Enligt lagen borde alla tjänster som blir lediga lediganslås.

2. Färre lokaler

– Vi kommer att koncentrera verksamheten till färre utrymmen. En del kyrkor kommer att rivas, andra att hyras ut.

Samfällighetens hus i Berghäll på 10 000 kvadratmeter hyrs delvis ut eller säljs kanske.

– För oss svenskspråkiga är det en mindre chock än för de finskspråkiga församlingarna. Vi är redan vana vid att behöva resa inom staden för att besöka vår kyrka.

– Ett exempel är Drumsö. Där kommer finsk

- och svenskspråkiga att samsas om samma utrymmen efter att kyrkan renoverats. Det har också varit tal om att bygga om och hyra ut en flygel. Staden är ute efter utrymmen för barnverksamhet på Drumsö och kunde vara en potentiell hyaresgäst. Andra intressenter har också hört av sig.

– Samtidigt vill vi öppna för mer flexibilitet. Det ska vara möjligt för medlemmarna att självständigt verka i församlingarnas lokaler.

image

3. Gemensamt servicenummer

– Vi har insett att pastorskansliernas betjäningstider är ganska snäva. Många av dem är öppna bara mitt på dagen och folk som arbetar har ingen chans att hinna dit

om de inte tar ledigt från jobbet. Dessutom är det inte alls säkert att människor vet vilken församling de ska vända sig till om de till exempel vill boka ett utrymme.

– Vår avsikt är att grunda ett servicenummer så att det ska finnas ett nummer man ringer till om man vill boka dop, vigsel eller hyra ett utrymme eller få svar på frågor, utan att behöva surfa runt på nätet och undra vart man ska ringa. Det löser inte alla problem men det ska gå att få svar på de viktigaste frågorna och senare bli uppringd av rätt person. I samma veva utvecklar vi våra webbsidor så att det ska gå att få bättre betjäning digitalt, till exempel för utrymmesbokningar.

– En del församlingar har uttryckt att de aldrig vill avstå från sitt pastorskansli , medan det också finns församlingar där pastorskansliet har mindre betydelse. Det går inte att dra alla församlingar över en kam, det har blivit tydligt för mig när det gäller alla dessa förändringar.

4. Snabbinsatsgrupp

– Trots att vi sparar måste vi se till att vi samtidigt inte går miste om möjligheten att handla snabbt då det behövs. Vi reserverar resurser för snabbinsatser. Ett exempel är församlingarnas engagemang i flyktingkrisen då många kyrkor öppnades upp som nödinkvartering med en dags varsel.

5. En euros varuhus

– Idén kommer från Tyskland där man tyckt att det är mera humant och människovärdigt att de som behöver hjälp får gå till en butik och köpa det de behöver för en billig peng än stå på gatan och köa för att få allmosor. Vi utreder konceptet.

6. De svenska församlingarna

– Resursmässigt är de svenska församlingarna lyckligt lottade, eftersom kyrkotillhörigheten är högre på svenskt håll än på finskt. Det betyder att vi har längre tid på oss att reagera och agera. De tre svenska församlingarna kommer att göra mer saker tillsammans. Vi har sedan tidigare samarbetat kring Lekholmen och liknande typer av samarbete blir vanligare. Just nu har vi ett projekt på gång kring de svenska församlingarnas information och ett tätare samarbete med Kyrkpressen.

– Kyrkotillhörigheten varierar i församlingarna. Vi har fört diskussioner vad gäller fördelningsprinciperna men har ännu inga konkreta förslag. En fråga att ta ställning till är huruvida de församlingar som har lägst kyrkotillhörighet borde få mer pengar än de får i nuläget eller inte.

7. Lekholmen

– Lekholmen som lägerområde ligger inte i vågskålen. Det finns en stor samstämmighet kring att vi behöver lägergårdar. Lekholmen är i gott skick och det har investerats i lägergården. För oss handlar det snarare om att fortsätta kämpa för Lekholmen som ett svenskt rum.

Christa Mickelsson



Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52

pride. Evangelisk-lutherska kyrkan deltog på förra veckans Pridefestival i Helsingfors med flera egna evenemang. 29.6.2015 kl. 13:56

mariehamns församling. Mariehamns församling sätter ner foten och kräver att Kyrkostyrelsen åtgärdar de problemen med folkbokföringssystemet Kirjuri. 25.6.2015 kl. 11:27

påven. Medier världen över har reagerat på det officiella offentliggörandet av påven Franciskus encyklika om miljön. 25.6.2015 kl. 11:17

pride. Dickursby och Vandaforsens församling uppmärksammas av Helsingfors pridefestival. 25.6.2015 kl. 11:05

maria immonen. Lutherska världsförbundet har valt FM Maria Immonen, 46, till chef för avdelningen för Världstjänst för de följande fem åren. Immonen är den första kvinnan i den ledande positionen. 22.6.2015 kl. 10:11
Ett rakt porträtt av midsommarens huvudperson Johannes Döparen.

midsommar. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt i en tuff midsommarintevju med KP:s redaktör Ulrika Hansson från år 2010. 19.6.2015 kl. 08:00

Årets största andliga möte i Norden hålls nästa vecka på Söderfjärden i Vasa. 75 000 människor väntas delta i gammellaestadianernas sommarmöte Suviseurat. 17.6.2015 kl. 14:25

Domkapitlet i Borgå stift har fått en ny stiftssekreterare för personalvård. 17.6.2015 kl. 13:53

slef. Det blir ingen ändring i Helsingfors kyrkliga samfällighet fördelning av bidragen till missionsorganisationerna. Endast en del organisationer får stöd. 12.6.2015 kl. 15:22

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan. – De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. 11.6.2015 kl. 16:16
I Humphrey Sarfaraz Peters ögon har omvärlden glömt bort Pakistan. (Foto: Michaela Rosenback)

Enligt den pakistanska pastorn Joel Samuel var 2014 det värsta året hittills för Pakistans kristna. Han får medhåll av biskop Humphrey Sarfaraz Peters som besökte Finland förra veckan. – Den religiösa intoleransen har vuxit. 4.6.2015 kl. 14:01
Tanja Holm vill i framtiden gärna se mera samarbete över församlingsgränserna, särkilt när det gäller unga vuxna.

Det är svårt att skapa något nytt, nästan omöjligt att vara kreativ, inom kyrkan. Tanja Holm vill skapa en ny kultur gällande frivilligarbetet. Det ska vara enklare att komma med, nya idéer får inte fastna i byråkratin. 4.6.2015 kl. 00:00

bistånd. Redan nästa år försvinner 40 procent av de årliga medlen från alla biståndsorganisationer som Utrikesministeriet samarbetar med. 2.6.2015 kl. 14:01

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58
Harry Månsus har skrivit om ekoteologi i decennier.

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39
Lasse Wendelin tränar på att ta det lugnt och göra nästan ingenting.

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31
Anders Björkman har plockat fram en inre styrka han inte visste fanns.

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00
Mikaela Ahola är oerhört tacksam för sitt nya hjärta och sitt nya liv. – Men livet efter transplantationen är inte alltid lätt. Ibland kan jag inte förstå att jag har ett nytt hjärta.

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41