På 40 år har antalet anställda i kyrkan fördubblats medan medlemsantalet gått ner med 25 procent. Nu kavlar Helsingforsförsamlingarna upp ärmarna. Christoffer Perret är vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige.

Helsingforsförsamlingarnas sparprojekt i sju punkter

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

För ett år sedan kom beskedet: församlingarna i Helsingfors ska spara 15 miljoner på tre år. Nu har gemensamma kyrkofullmäktige publicerat de riktlinjer som arbetats fram under året som gått.

Christoffer Perret, vice ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige, berättar för Kyrkpressen om den förändring av verksamhetskulturen som de nu vill etablera.

– Det handlar delvis om en ekonomisk process – vi måste spara. Men det handlar också om att inse att samhället omkring kyrkan förändrats och kyrkan inte hängt med. Det är bra med kriser som väcker oss. Vi behöver vara kyrka på ett annat sätt.

De riktlinjer som nu publicerats är första steget i en lång process.

– Det är ingen vits att skära med osthyvel och leka att allt är som förr. I början fanns ett visst förändringsmotstånd, men vi börjar vara allt mer överens: Nu går vi in för det här.

Perret lyfter fram att det inte är någon liten kommitté som ensam skissat upp förändringen av verksamhetskulturen.

– Över hundra förtroendevalda, anställda och andra insatta personer har jobbat i arbetsgrupper.

Vi bad Christoffer Perret kommentera utvalda bitar i det dokument som gemensamma kyrkofullmäktige godkände 7 juni:

1. 200 årsverken ska bort

– Målsättningen är att det ska kunna ske med naturlig avgång, att folk går i pension eller söker sig till andra jobb. Men jag tror ändå att det kommer att betyda att några tvingas lämna sina jobb.

– En stor utmaning är att de 21 församlingarna i Helsingfors alla är enskilda arbetsgivare, vilket gör att en arbetstagare inte helt enkelt kan flyttas från en församling till en annan. Vi har i första hand försökt besätta lediga tjänster internt, men det har redan kommit några klagomål till högre organ. Enligt lagen borde alla tjänster som blir lediga lediganslås.

2. Färre lokaler

– Vi kommer att koncentrera verksamheten till färre utrymmen. En del kyrkor kommer att rivas, andra att hyras ut.

Samfällighetens hus i Berghäll på 10 000 kvadratmeter hyrs delvis ut eller säljs kanske.

– För oss svenskspråkiga är det en mindre chock än för de finskspråkiga församlingarna. Vi är redan vana vid att behöva resa inom staden för att besöka vår kyrka.

– Ett exempel är Drumsö. Där kommer finsk

- och svenskspråkiga att samsas om samma utrymmen efter att kyrkan renoverats. Det har också varit tal om att bygga om och hyra ut en flygel. Staden är ute efter utrymmen för barnverksamhet på Drumsö och kunde vara en potentiell hyaresgäst. Andra intressenter har också hört av sig.

– Samtidigt vill vi öppna för mer flexibilitet. Det ska vara möjligt för medlemmarna att självständigt verka i församlingarnas lokaler.

image

3. Gemensamt servicenummer

– Vi har insett att pastorskansliernas betjäningstider är ganska snäva. Många av dem är öppna bara mitt på dagen och folk som arbetar har ingen chans att hinna dit

om de inte tar ledigt från jobbet. Dessutom är det inte alls säkert att människor vet vilken församling de ska vända sig till om de till exempel vill boka ett utrymme.

– Vår avsikt är att grunda ett servicenummer så att det ska finnas ett nummer man ringer till om man vill boka dop, vigsel eller hyra ett utrymme eller få svar på frågor, utan att behöva surfa runt på nätet och undra vart man ska ringa. Det löser inte alla problem men det ska gå att få svar på de viktigaste frågorna och senare bli uppringd av rätt person. I samma veva utvecklar vi våra webbsidor så att det ska gå att få bättre betjäning digitalt, till exempel för utrymmesbokningar.

– En del församlingar har uttryckt att de aldrig vill avstå från sitt pastorskansli , medan det också finns församlingar där pastorskansliet har mindre betydelse. Det går inte att dra alla församlingar över en kam, det har blivit tydligt för mig när det gäller alla dessa förändringar.

4. Snabbinsatsgrupp

– Trots att vi sparar måste vi se till att vi samtidigt inte går miste om möjligheten att handla snabbt då det behövs. Vi reserverar resurser för snabbinsatser. Ett exempel är församlingarnas engagemang i flyktingkrisen då många kyrkor öppnades upp som nödinkvartering med en dags varsel.

5. En euros varuhus

– Idén kommer från Tyskland där man tyckt att det är mera humant och människovärdigt att de som behöver hjälp får gå till en butik och köpa det de behöver för en billig peng än stå på gatan och köa för att få allmosor. Vi utreder konceptet.

6. De svenska församlingarna

– Resursmässigt är de svenska församlingarna lyckligt lottade, eftersom kyrkotillhörigheten är högre på svenskt håll än på finskt. Det betyder att vi har längre tid på oss att reagera och agera. De tre svenska församlingarna kommer att göra mer saker tillsammans. Vi har sedan tidigare samarbetat kring Lekholmen och liknande typer av samarbete blir vanligare. Just nu har vi ett projekt på gång kring de svenska församlingarnas information och ett tätare samarbete med Kyrkpressen.

– Kyrkotillhörigheten varierar i församlingarna. Vi har fört diskussioner vad gäller fördelningsprinciperna men har ännu inga konkreta förslag. En fråga att ta ställning till är huruvida de församlingar som har lägst kyrkotillhörighet borde få mer pengar än de får i nuläget eller inte.

7. Lekholmen

– Lekholmen som lägerområde ligger inte i vågskålen. Det finns en stor samstämmighet kring att vi behöver lägergårdar. Lekholmen är i gott skick och det har investerats i lägergården. För oss handlar det snarare om att fortsätta kämpa för Lekholmen som ett svenskt rum.

Christa Mickelsson



julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00