(Foto: Liisa Mendelin)
(Foto: Liisa Mendelin)

Från Åbo till Jakobstad med omprövad tro

laestadianism.

De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare.

16.6.2016 kl. 10:54

Vi träffas i Åbo två dagar före flyttlasset ska gå till Jakobstad. Richard Eklund, hans fru Hanna och tvååriga sonen Alfred har fullt sjå.

– De här sista dagarna innan flytten har varit lite kaotiska.

Orsaken till flytten stavas LFF. Sedan årsskiftet har Richard Eklund jobbat deltid som ungdomsarbetare för Laestadianernas fridsföreningars förbund (LFF). Det är en förening som samarbetar med de svensk- och tvåspråkiga bönehusföreningarna inom den laestadianska väckelsen i Finland.

De här bönehusen kan samla flera hundra ungdomar en helt vanlig kväll. Många lekmän är engagerade i ungdomsarbetet, men det har också blivit tydligt att det behövs en koordinator. Det är där Richard Eklund kommer in.

–Snart börjar jag jobba heltid så då går det inte längre att pendla mellan Åbo och Jakobstad.

Illamående och droger

Richard Eklund är LFF:s första anställda ungdomsarbetare. Hans arbetsfält kantas av ett stort frivilligengagemang men även av de utbredda drogproblem hos ungdomar som Kyrkpressen skrivit om under vintern.

– Det är inget att sticka under stol med. Många ungdomar mår dåligt och drogerna är en del av det problemet.

Vad har du tänkt göra åt det?

– Det behövs själavårdande samtal och undervisning, och ett forum där de unga kan få svar på sina frågor och hitta någon som vandrar med dem. Vi måste ta hand om varandra.

Richard Eklund anser också att undervisningen i bönehusen behöver bli mera teologiskt medveten.

– Det kan inte vara så att olika bönehus lär ut olika om kristen tro. En predikan som är teologiskt medveten och konsekvent kan vara själavårdande, så att den som lyssnar kan känna sig trygg och veta vad som gäller.

I dag kommer ungdomar lätt i kontakt med många olika sätt att tro på.

– Då hjälper det mycket att ha en stabil grund. Det vill jag ge.

Hjälper det faktiskt att föra ut ett teoretiskt ”Jesus har dött för dina synder, du är frälst” till illamående ungdomar?

– Nej, inte bara som en påklistrad jargong. Vi måste kunna berätta budskapet så att ungdomarna faktiskt förstår vad det handlar om. Jag vill att ungdomarna ska få känna att de är älskade av Gud, på riktigt.

Han hoppas att LFF kunde fokusera mera på medmänsklighet än på moraliska förbud.

– Det första en ungdom behöver få höra är ”du är värdefull”, och inte ”du är en syndare”. Där har vi ibland betonat fel.

Ett ansvar att inte riva ner

Egentligen skulle Richard Eklund utbilda sig till idrottsinstruktör. Men efter två år på bibelskola i Ryttylä kände han att han inte var klar med de religionsfilosofiska frågorna. Så han kom till Åbo Akademi och teologiska fakulteten.

– Jag har verkligen fått ompröva min egna kristna tradition under studietiden. Jag har lärt känna människor som tänker annorlunda än jag och ändå är kristna. Det är absolut en bra sak att utmanas att fundera kring sin egen tro.

image

Ditt huvudämne är gammaltestamentlig exegetik, där man noga undersöker hur Bibeln har kommit till. Har det påverkat din bibelsyn?

– Visst har det utmanat och format min bibelsyn,men jag står fortfarande stadigt i tron på att Bibeln är Guds heliga ord. Jag har influerats mycket av professor Antti Laato, som lyckas med konststycket att variera undervisningssätt beroende på sammanhang. Är han i en församling tar han ner det akademiska till en vanlig nivå, det är fint.

Det här är något som Richard Eklund hoppas kunna ta med sig hem.

– Om jag ska tillbaka till Jakobstad och undervisa måste jag ta ett pastoralt ansvar. Jag vill inte använda min kunskap till att riva ner grunderna för andras tro. Undervisningen och predikan ska ju bygga upp tron på Jesus Kristus. Det ska alltid vara klart att han är din personliga frälsare.

En kämpande tro

Richard Eklund ser sig inte som en extrovert talare, och är lite förvånad över att han nu har ett jobb där de egenskaperna skulle falla sig naturliga.

– Jag är inte anpassad för ungdomsarbete. Jag är inåtvänd, saknar visioner och är inte bra på att tala, säger han med ett leende.

– Men jag känner mig kallad. Gud använder mig trots att jag är dålig på att prata. En negativ självbild slinker lätt in, och får en att tro att man inte räcker till.

Laestadianer kan verka ointresserade av att bjuda in dem som inte hör till rörelsen. Är laestadianer inåtvända?

– Jag tror att många helt enkelt är lite osäkra på om de kan ta med gäster utifrån till en samling. Kan de alls förstå vår tradition? Vad gör man om gästerna börjar ställa svåra frågor?

Att vara laestadian är mångbottnat.

– För mig handlar det mest om ett socialt sammanhang, jag är ju uppvuxen i rörelsen. Men jag förknippar det också med tanken på att en tro ska vara kämpande och vaken. En kämpande tro vågar fråga varför vi tror som vi tror. En vaken tro kan innebära att man är medveten om att man sover, och då är man på sätt och vis ändå vaken.

Hur kombinerar du jobb, studier och familj?

– Det går inte att uträtta något på alla områden samtidigt. Det senaste året har mina studier gått på sparlåga när jag varit hemmapappa medan min fru slutförde sina studier. Vi har märkt att det är bra att ha särskilda dagar då vi gör något tillsammans.

Liisa Mendelin



Clas abrahamsson menar att samarbetet mellan kyrka och stat bara är naturligt i ett samhälle där drygt 75 procent av befolkningen hör till kyrkan

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda. 8.8.2013 kl. 10:03
Fredsduvan är symbolen för Ragnwei Axellies utställning som är en av programpunkterna under konstvandringen i den östnyländska skärgården.

En konstupplevelse i stillhet och natur är ledord när församlingarna i Lovisa och Pernå omarbetar traditionen med pilgrimsvandring. Resan rör sig mellan det estetiska och heliga – både bland amatörer och proffs. 4.8.2013 kl. 12:00
Pavel taska vill ägna hela sitt liv åt att leda människor närmare Jesus. FOTO: Johan Myrskog

Pavel Taska blev kristen på allvar då han var tonåring. Sedan dess har han vuxit allt djupare in i sin tro. Att arbeta med ungdomar i Ostrava i Tjeckien beskriver han som både utmanande och fantastiskt. 3.8.2013 kl. 12:00
Mary Nystrand har alltid ett handarbete på gång. Den här tröjan ska gå till en fyraåring på ett barnhem i Uganda som hon hittat på nätet.

Ord ligger henne varmt om hjärtat. Hon både diktar och bloggar och upplever en tid av omställning i sitt liv. 2.8.2013 kl. 13:12
Pieksämäkilägret bjöd på fantastisk gemenskap och fartfyllt program. FOTO: Johan Myrskog

Kyrkans ungdoms sommarläger i Pieksämäki samlade dryga 800 deltagare. Men för att göra ett läger möjligt krävs det en massiv insats av frivilliga. Frivilliga som med ett leende på läpparna ställer upp bakom kulisserna. 1.8.2013 kl. 15:01
Under åtta år bodde Märta Norrback i Kenya och huset här hemma är fyllt av minnen från missionärstiden. Bland annat en mössa gjord av apskinn och en korg av gräs. FOTO: Sara Ekstrand

Sedan ett halvt sekel tillbaka har Svenska Lutherska Evangeliföreningen skickat ut missionärer till Afrika. Men missionsverksamheten handlar inte längre bara om evangelisering och undervisning. 2.8.2013 kl. 10:45
Fortfarande går diskussionen het efter Päivi Räsänens uttalanden.

I kölvattnet av inrikesminister Päivi Räsänens tal på folkmissionsdagarna tidigare i juli visar debatten om vem som får säga vad inga tecken på att avta. 1.8.2013 kl. 18:00
På marknivå är San Clemente en medeltida basilika. 
FOTO: COLOURBOX

Den här kyrkan kan man läsa som en historiebok, lager för lager. Det är San Clemente som står i tur i KP:s serie om tidiga kristna kyrkor i Rom. 22.7.2013 kl. 11:55
Johan Sandberg besökte bibelfabriken i St. Michel. FOTO: Johan Sandberg

Fem och en halv miljoner biblar och annan litteratur med kristen koppling kommer varje år ut ur tryckpressarna i St Michel Print. Tryckeriet är det enda i Norden som kan trycka och binda böcker på tunnpapper. 21.7.2013 kl. 12:00
Förberedelserna är i full gång. Boris Salo får hjälp med berättandet av Håkan Streng och Lasse Hjelt. FOTO: Johan Sandberg

Efter två böcker om Markusevangeliet och några försök att berätta delar av det är kaplan Boris Salo i Jakobstad redo för nästa utmaning: Han ska berätta hela evangeliet. 20.7.2013 kl. 12:00
Målningen har lyckats bra, säger från vänster Tom Hellsten, Karel Kakko, Karl-Erik Westin och Ossi Väänänen. Sammanlagt har runt tio personer deltagit i Ingå församlings båtklubb. FOTO: Rolf af Hällström

Nästa vecka sjösätts Ingå församlings förbindelsebåt, upprustad av ett kunnigt gäng på tio frivilliga som samlats inom församlingens ”träffpunkt för gubbar”. – I en skärgårdsförsamling ska församlingen syssla med samma saker som medlemmarna, säger församlingspastor Tom Hellsten 19.7.2013 kl. 13:11
Den nyaste familjemedlemmen Shiro, en japansk spets, hjälper Heidi Finnilä att lätta på sitt kontrollbehov. Nu har det gått drygt tre år sedan hon drabbades av utmattningssyndrom. FOTO: Michaela Rosenback

I sex månader gick journalisten Heidi Finnilä omkring med svåra fysiska symptom. Läkarna hittade inget fel på henne och hon fortsatte att jobba. Tillslut insåg hon själv att problemet var psykiskt. 19.7.2013 kl. 09:45
Begravdes bygdens store son Anders Chydenius här under kyrkgolvet i Karleby sockenkyrka? Det får ett DNA-prov utvisa. FOTO: KARLEBY SVENSKA FÖRSAMLING/ TAINA LAMMINEN

Frågan om var stadens store son Anders Chydenius med säkerhet är begraven är ännu obesvarad i Karleby. Med hjälp av DNA-prover ska man nu försöka få svar på frågan. 18.7.2013 kl. 12:44
Inrikesminister Päivi Räsänen ryms inom kyrkans läroramar men väcker ändå starka känslor. FOTO: KP-arkiv/Christa Mickelsson

Inrikesminister Päivi Räsänen upplevs som en belastning både för sin kyrka och sitt parti. Men hennes uttalanden ryms inom kyrkans läroramar och i partiet finns ingen som har axlar breda nog att ta över. 18.7.2013 kl. 09:32
Efter fyra år som biskop säger Björn Vikström att han börjat förstå vad biskopens jobb går ut på. FOTO: Christa Mickelsson

Det har snart gått fyra år sedan Björn Vikström blev vigd till biskop för Borgå stift. Den 17 juli fyller han 50 år. 14.7.2013 kl. 12:00

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00