(Foto: Liisa Mendelin)
(Foto: Liisa Mendelin)

Från Åbo till Jakobstad med omprövad tro

laestadianism.

De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare.

16.6.2016 kl. 10:54

Vi träffas i Åbo två dagar före flyttlasset ska gå till Jakobstad. Richard Eklund, hans fru Hanna och tvååriga sonen Alfred har fullt sjå.

– De här sista dagarna innan flytten har varit lite kaotiska.

Orsaken till flytten stavas LFF. Sedan årsskiftet har Richard Eklund jobbat deltid som ungdomsarbetare för Laestadianernas fridsföreningars förbund (LFF). Det är en förening som samarbetar med de svensk- och tvåspråkiga bönehusföreningarna inom den laestadianska väckelsen i Finland.

De här bönehusen kan samla flera hundra ungdomar en helt vanlig kväll. Många lekmän är engagerade i ungdomsarbetet, men det har också blivit tydligt att det behövs en koordinator. Det är där Richard Eklund kommer in.

–Snart börjar jag jobba heltid så då går det inte längre att pendla mellan Åbo och Jakobstad.

Illamående och droger

Richard Eklund är LFF:s första anställda ungdomsarbetare. Hans arbetsfält kantas av ett stort frivilligengagemang men även av de utbredda drogproblem hos ungdomar som Kyrkpressen skrivit om under vintern.

– Det är inget att sticka under stol med. Många ungdomar mår dåligt och drogerna är en del av det problemet.

Vad har du tänkt göra åt det?

– Det behövs själavårdande samtal och undervisning, och ett forum där de unga kan få svar på sina frågor och hitta någon som vandrar med dem. Vi måste ta hand om varandra.

Richard Eklund anser också att undervisningen i bönehusen behöver bli mera teologiskt medveten.

– Det kan inte vara så att olika bönehus lär ut olika om kristen tro. En predikan som är teologiskt medveten och konsekvent kan vara själavårdande, så att den som lyssnar kan känna sig trygg och veta vad som gäller.

I dag kommer ungdomar lätt i kontakt med många olika sätt att tro på.

– Då hjälper det mycket att ha en stabil grund. Det vill jag ge.

Hjälper det faktiskt att föra ut ett teoretiskt ”Jesus har dött för dina synder, du är frälst” till illamående ungdomar?

– Nej, inte bara som en påklistrad jargong. Vi måste kunna berätta budskapet så att ungdomarna faktiskt förstår vad det handlar om. Jag vill att ungdomarna ska få känna att de är älskade av Gud, på riktigt.

Han hoppas att LFF kunde fokusera mera på medmänsklighet än på moraliska förbud.

– Det första en ungdom behöver få höra är ”du är värdefull”, och inte ”du är en syndare”. Där har vi ibland betonat fel.

Ett ansvar att inte riva ner

Egentligen skulle Richard Eklund utbilda sig till idrottsinstruktör. Men efter två år på bibelskola i Ryttylä kände han att han inte var klar med de religionsfilosofiska frågorna. Så han kom till Åbo Akademi och teologiska fakulteten.

– Jag har verkligen fått ompröva min egna kristna tradition under studietiden. Jag har lärt känna människor som tänker annorlunda än jag och ändå är kristna. Det är absolut en bra sak att utmanas att fundera kring sin egen tro.

image

Ditt huvudämne är gammaltestamentlig exegetik, där man noga undersöker hur Bibeln har kommit till. Har det påverkat din bibelsyn?

– Visst har det utmanat och format min bibelsyn,men jag står fortfarande stadigt i tron på att Bibeln är Guds heliga ord. Jag har influerats mycket av professor Antti Laato, som lyckas med konststycket att variera undervisningssätt beroende på sammanhang. Är han i en församling tar han ner det akademiska till en vanlig nivå, det är fint.

Det här är något som Richard Eklund hoppas kunna ta med sig hem.

– Om jag ska tillbaka till Jakobstad och undervisa måste jag ta ett pastoralt ansvar. Jag vill inte använda min kunskap till att riva ner grunderna för andras tro. Undervisningen och predikan ska ju bygga upp tron på Jesus Kristus. Det ska alltid vara klart att han är din personliga frälsare.

En kämpande tro

Richard Eklund ser sig inte som en extrovert talare, och är lite förvånad över att han nu har ett jobb där de egenskaperna skulle falla sig naturliga.

– Jag är inte anpassad för ungdomsarbete. Jag är inåtvänd, saknar visioner och är inte bra på att tala, säger han med ett leende.

– Men jag känner mig kallad. Gud använder mig trots att jag är dålig på att prata. En negativ självbild slinker lätt in, och får en att tro att man inte räcker till.

Laestadianer kan verka ointresserade av att bjuda in dem som inte hör till rörelsen. Är laestadianer inåtvända?

– Jag tror att många helt enkelt är lite osäkra på om de kan ta med gäster utifrån till en samling. Kan de alls förstå vår tradition? Vad gör man om gästerna börjar ställa svåra frågor?

Att vara laestadian är mångbottnat.

– För mig handlar det mest om ett socialt sammanhang, jag är ju uppvuxen i rörelsen. Men jag förknippar det också med tanken på att en tro ska vara kämpande och vaken. En kämpande tro vågar fråga varför vi tror som vi tror. En vaken tro kan innebära att man är medveten om att man sover, och då är man på sätt och vis ändå vaken.

Hur kombinerar du jobb, studier och familj?

– Det går inte att uträtta något på alla områden samtidigt. Det senaste året har mina studier gått på sparlåga när jag varit hemmapappa medan min fru slutförde sina studier. Vi har märkt att det är bra att ha särskilda dagar då vi gör något tillsammans.

Liisa Mendelin



Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44