Kuva skammen tillsammans

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

Rita Jansson har lidit av en hetsätningsstörning under nästan hela sitt vuxna liv – till en början utan att veta att det hon led av hade ett namn, senare invecklad i en lång process för att få hjälp.
– Första gången jag bantade var jag tjugo år. Bantning utlöser ofta hetsätning, och det tog närmare tio år innan jag förstod att det var det jag led av. Det fanns ju inget internet på den tiden. Under hela 90-talet testade jag olika sätt att banta och kom in i en jojobantningscirkel.

Under sin uppväxt kände sig Rita Jansson ofta både fel och ful.
– Jag var rund, kanske rundast i klassen – och då hade jag kanske tio procent övervikt, men jag upplevde ju mig själv som jättefet i jämförelse med andra. Sedan i tjugoårsåldern, då vikten började stiga dramatiskt, blev jag sådan som jag hela tiden hade tyckt att jag var.
Av alla ätstörningar är en renodlad hetsätningsstörning kanske den som mest förknippas med skam och kontrollförlust. Rita Jansson säger att hon fortfarande – trots att hon jobbat med sina känslor i många år och utbildat sig till erfarenhetsexpert – känner en tveksamhet inför att tala om sina erfarenheter i offentligheten.
– Jag är inte odelat förtjust i att tala om det, jag vet ju att det här är en skamlig sak. Anorektiker kan upplevas som tuffa, att de har kontroll, men att frossa är ju bara äckligt, liksom.
Ungefär 2–3 procent av den vuxna befolkningen antas lida av en hetsätningsstörning, men mörkertalet är antagligen stort. De verkliga siffrorna kan vara betydligt högre.

Rita Jansson jämför hetsätning med missbruk, och hon kallar sig själv matmissbrukare. Hetsätningen kan utlösas av liknande faktorer som allt missbruk.
– Stress, känslor, och kanske tristess. Det är i allmänhet om kvällarna det är svårast att kontrollera sitt ätande. Den som levt hela sitt liv med en sådan här störning har fått vissa mönster att hantera sitt liv med, och allt har haft med mat att göra. Som när det gäller allt missbruk är det centrala att försöka hitta nya sätt att handskas med till exempel jobbiga känslor och stress.
Det är inte lätt. En alkoholist kan bli helnykter. Men en matmissbrukare kan inte undvika mat. Vi måste alla äta för att kunna leva. I egenskap av erfarenhetsexpert hoppas Rita Jansson att hon ska kunna ge råd om var och hur man kan söka vård, men allra mest handlar det om ett erbjuda gemenskap.
– Jag har inte kompetens att ge någon vård. Jag har alltid haft vänner med samma problem som jag, men vi har inte kunnat hjälpa varandra. Jag tror att det finns människor som aldrig kunnat prata om de här problemen med någon. Jag hoppas att gruppgemenskapen kan lätta på skammen lite. De som har uppenbara viktproblem talar sällan om sina viktproblem.

Rita Janssons egen långa kamp med vikten ledde till otaliga bantningskurer, två perioder av grupphandledning vid ätstörningskliniken, och slutligen till en fetmaoperation, som genomfördes på sommaren för snart två år sedan.
– Jag hade en del komplikationer och problem efter operationen, och om man ser på mitt BMI har jag fortfarande övervikt. Men jag har gått ner ungefär 75 procent av min övervikt, så jag anser mig vara ett lyckat fall.
Efter operationen var det de små förändringarna som överraskade och gladde henne allra mest.
– Jag hade inte själv märkt hur begränsat mitt liv hade blivit. Och när förändringen skedde så snabbt, så var jag jättefascinerad över saker som: Hej, jag kan klä på mig strumporna stående! – Nånting som de flesta säkert inte tycker att är så värst fascinerande. Eller: Jag kan rensa ogräs, jippi! Det var så konstigt att kunna sitta på huk en längre stund.

Hon har också sett skillnaden i den blick andra riktar mot henne.
– Egentligen tycker jag att jag väcker mindre uppmärksamhet nu. Jag är bara en i mängden, ingen lägger särskilt märke till mig, jag har på sätt och vis blivit osynligare. Jag väcker inte negativ uppmärksamhet. Jag brukade åka tåg till Helsingfors varje dag, för jag jobbade under hela den här processen. Och ingen ville slå sig ner bredvid mig på tåget, men nu kommer människor av olika åldrar och storlekar och sitter bredvid mig. Men jag är kanske inte heller så rädd för att sätta mig bredvid någon annan som jag var tidigare. Jag tänker inte att folk automatiskt uppfattar mig som motbjudande.
Samtidigt vill hon inte glorifiera livet efter operationen, göra en så stor sak av den.
– Jag vill inte framhålla den här skillnaden, för jag är ju ändå till största delen samma person. Ska jag då förakta mitt förra jag?

När hon fortfarande led av kraftig övervikt var det sällan någon som sa något om det. Hon fick aldrig goda bantningsråd – utom av hälsovårdspersonalen, som ständigt ville att hon skulle gå ner i vikt.
– Jag har ju kunnat läsa av folks beteende och se vad de tycker. Kanske inte så mycket det att folk glor, utan att de tittar bort. Avsmaksminen.
Genom alla år har hon ofta gått till simhallen.
– Vattengympa har varit min gren, och tidigare var det den enda idrottsform jag klarade av. Jag gillade det så mycket att jag klarade av duschrummet. Det var egentligen bara små barn som kommenterade min vikt högt, vuxna vände sig bort. Det som förvånat mig nu när jag förändrats så mycket är att jag egentligen själv tycker att min kropp är fulare nu: hängande hy och en massa ärr. Men nu väcker jag ingen uppmärksamhet, folk ser igenom mig. Jag har pratat med andra fetma-
opererade om det: det är som om det var mer tillåtet att vara ful än fet.

Kan man någonsin bli helt frisk från hetsätning?
– Jag tror och hoppas att man kan bli helt frisk, men jag tror att man måste vara vaksam när det gäller mat livet ut, att aldrig tillåta maten bli ett livsinnehåll.

En stödgrupp för personer med hetsätningsstörning samlas under ledning av Rita Jansson på G18 i Helsingfors (KRAN:s utrymmen, Georgsg. 18, 3:e våningen) torsdagar kl. 18:30–20:30. Arrangör är förbundet KRAN, ett resurscentrum inom missbrukarvården och det drogförebyggande arbetet i Svenskfinland. Förbundet verkar på kristen grund för rehabilitering av rusmedelsmissbrukare och förebyggande av missbruk.

Sofia Torvalds



Esbo svenska församling har egna utrymmen i Olars kyrka.

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53
Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00
Sara Grönqvist samlade hela 879 röster i valet, en överväldigande majoritet.

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04
Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray ska lämplighetsbedömas för stiftsdekansjobbet.

Stiftsdekan. Fem personer sökte jobbet som stiftsdekan och intervjuades. Domkapitlets intervjugruppvalde att låta Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray gå vidare. 5.6.2022 kl. 18:53
Dennis Svenfelt.

AVKRAGNING. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. Det beslutet fattade domkapitlet idag efter omröstning 5-2. 22.6.2022 kl. 13:00
Dennis Svenfelt vid prästvigningen i mars 2021.

AVSTÄNGNING. Församlingspastor Dennis Svenfelts framtid i kyrkan avgörs vid domkapitlets möte den 16 juni. – Det är en utmanande situation, säger biskopen inför mötet. 3.6.2022 kl. 17:36
Det är ett nytt matkoncept i Helsingfors domkyrka i sommar.

Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00
"Ukrainarna är positiva, framåt och riktade på framtiden", säger Virpi Paulanto, som är flyktingkoordinator i Borgå.

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00
Biskoparna Bo-Göran Åstrand och Matti Salomäki mötte gemensamt förtroendevalda i Sydösterbotten.

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00
Dennis Svenfelt hördes idag av domkapitlet och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40
– Jag är glad över att man uppmärksammar och värdesätter kyrkans arbete, säger biskop Mari Leppänen.

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04
Tanken är också att heldagsdagklubben ska vara förhållandevis förmånlig för familjerna.

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10
– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52
– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00