Kuva skammen tillsammans

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

Rita Jansson har lidit av en hetsätningsstörning under nästan hela sitt vuxna liv – till en början utan att veta att det hon led av hade ett namn, senare invecklad i en lång process för att få hjälp.
– Första gången jag bantade var jag tjugo år. Bantning utlöser ofta hetsätning, och det tog närmare tio år innan jag förstod att det var det jag led av. Det fanns ju inget internet på den tiden. Under hela 90-talet testade jag olika sätt att banta och kom in i en jojobantningscirkel.

Under sin uppväxt kände sig Rita Jansson ofta både fel och ful.
– Jag var rund, kanske rundast i klassen – och då hade jag kanske tio procent övervikt, men jag upplevde ju mig själv som jättefet i jämförelse med andra. Sedan i tjugoårsåldern, då vikten började stiga dramatiskt, blev jag sådan som jag hela tiden hade tyckt att jag var.
Av alla ätstörningar är en renodlad hetsätningsstörning kanske den som mest förknippas med skam och kontrollförlust. Rita Jansson säger att hon fortfarande – trots att hon jobbat med sina känslor i många år och utbildat sig till erfarenhetsexpert – känner en tveksamhet inför att tala om sina erfarenheter i offentligheten.
– Jag är inte odelat förtjust i att tala om det, jag vet ju att det här är en skamlig sak. Anorektiker kan upplevas som tuffa, att de har kontroll, men att frossa är ju bara äckligt, liksom.
Ungefär 2–3 procent av den vuxna befolkningen antas lida av en hetsätningsstörning, men mörkertalet är antagligen stort. De verkliga siffrorna kan vara betydligt högre.

Rita Jansson jämför hetsätning med missbruk, och hon kallar sig själv matmissbrukare. Hetsätningen kan utlösas av liknande faktorer som allt missbruk.
– Stress, känslor, och kanske tristess. Det är i allmänhet om kvällarna det är svårast att kontrollera sitt ätande. Den som levt hela sitt liv med en sådan här störning har fått vissa mönster att hantera sitt liv med, och allt har haft med mat att göra. Som när det gäller allt missbruk är det centrala att försöka hitta nya sätt att handskas med till exempel jobbiga känslor och stress.
Det är inte lätt. En alkoholist kan bli helnykter. Men en matmissbrukare kan inte undvika mat. Vi måste alla äta för att kunna leva. I egenskap av erfarenhetsexpert hoppas Rita Jansson att hon ska kunna ge råd om var och hur man kan söka vård, men allra mest handlar det om ett erbjuda gemenskap.
– Jag har inte kompetens att ge någon vård. Jag har alltid haft vänner med samma problem som jag, men vi har inte kunnat hjälpa varandra. Jag tror att det finns människor som aldrig kunnat prata om de här problemen med någon. Jag hoppas att gruppgemenskapen kan lätta på skammen lite. De som har uppenbara viktproblem talar sällan om sina viktproblem.

Rita Janssons egen långa kamp med vikten ledde till otaliga bantningskurer, två perioder av grupphandledning vid ätstörningskliniken, och slutligen till en fetmaoperation, som genomfördes på sommaren för snart två år sedan.
– Jag hade en del komplikationer och problem efter operationen, och om man ser på mitt BMI har jag fortfarande övervikt. Men jag har gått ner ungefär 75 procent av min övervikt, så jag anser mig vara ett lyckat fall.
Efter operationen var det de små förändringarna som överraskade och gladde henne allra mest.
– Jag hade inte själv märkt hur begränsat mitt liv hade blivit. Och när förändringen skedde så snabbt, så var jag jättefascinerad över saker som: Hej, jag kan klä på mig strumporna stående! – Nånting som de flesta säkert inte tycker att är så värst fascinerande. Eller: Jag kan rensa ogräs, jippi! Det var så konstigt att kunna sitta på huk en längre stund.

Hon har också sett skillnaden i den blick andra riktar mot henne.
– Egentligen tycker jag att jag väcker mindre uppmärksamhet nu. Jag är bara en i mängden, ingen lägger särskilt märke till mig, jag har på sätt och vis blivit osynligare. Jag väcker inte negativ uppmärksamhet. Jag brukade åka tåg till Helsingfors varje dag, för jag jobbade under hela den här processen. Och ingen ville slå sig ner bredvid mig på tåget, men nu kommer människor av olika åldrar och storlekar och sitter bredvid mig. Men jag är kanske inte heller så rädd för att sätta mig bredvid någon annan som jag var tidigare. Jag tänker inte att folk automatiskt uppfattar mig som motbjudande.
Samtidigt vill hon inte glorifiera livet efter operationen, göra en så stor sak av den.
– Jag vill inte framhålla den här skillnaden, för jag är ju ändå till största delen samma person. Ska jag då förakta mitt förra jag?

När hon fortfarande led av kraftig övervikt var det sällan någon som sa något om det. Hon fick aldrig goda bantningsråd – utom av hälsovårdspersonalen, som ständigt ville att hon skulle gå ner i vikt.
– Jag har ju kunnat läsa av folks beteende och se vad de tycker. Kanske inte så mycket det att folk glor, utan att de tittar bort. Avsmaksminen.
Genom alla år har hon ofta gått till simhallen.
– Vattengympa har varit min gren, och tidigare var det den enda idrottsform jag klarade av. Jag gillade det så mycket att jag klarade av duschrummet. Det var egentligen bara små barn som kommenterade min vikt högt, vuxna vände sig bort. Det som förvånat mig nu när jag förändrats så mycket är att jag egentligen själv tycker att min kropp är fulare nu: hängande hy och en massa ärr. Men nu väcker jag ingen uppmärksamhet, folk ser igenom mig. Jag har pratat med andra fetma-
opererade om det: det är som om det var mer tillåtet att vara ful än fet.

Kan man någonsin bli helt frisk från hetsätning?
– Jag tror och hoppas att man kan bli helt frisk, men jag tror att man måste vara vaksam när det gäller mat livet ut, att aldrig tillåta maten bli ett livsinnehåll.

En stödgrupp för personer med hetsätningsstörning samlas under ledning av Rita Jansson på G18 i Helsingfors (KRAN:s utrymmen, Georgsg. 18, 3:e våningen) torsdagar kl. 18:30–20:30. Arrangör är förbundet KRAN, ett resurscentrum inom missbrukarvården och det drogförebyggande arbetet i Svenskfinland. Förbundet verkar på kristen grund för rehabilitering av rusmedelsmissbrukare och förebyggande av missbruk.

Sofia Torvalds



Esse kyrka

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02
Janne Heikkilä, Ann-Mari Audas-Willman och Björn Vikström.

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12
Barnen i familjen sänder ett vädjande budskap till våra myndigheter.

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15
Peter Blumenthal har sökt kyrkoherdetjänsten i Saltvik.

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45
Över 300 personer har undertecknat uppropet.

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07
Biskop Björn Vikström hoppas få en tjänst vid Åbo Akademi.

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27
Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av 
gemenskapen.

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37
Tapio Luoma, vår nästa ärkebiskop.
 

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29
Många poströstade redan i den första omgången. Så här såg det ut då på domkapitlet i Borgå.

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19
Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

Prästerna Mari Puska (t.v.) och Malena Björkgren vid synodalmötet i Åbo. Biskop Bo-Göran Åstrand talade till 180 präster om folkkyrkan i förändring

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00
När de skrev om sitt liv upptäckte Mårten och Kjell Westö nya saker om varandra.

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38
– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09
Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00
Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52