Bertrand och Anna Tikum bildar med döttrarna Nicole och Ronya en flerspråkig familj. Döttrarna behärskar svenska, engelska och serere samt lite franska och wolof.

Familjen Tikum byter 47 grader mot 23

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Det har skett stora förändringar i familjens Tikums liv. Den lilla staden Fatick byttes i april ut mot ett liv i huvudstaden Dakar.

– Det är en extremt stor förändring. Fatick och Dakar är som två skilda planeter, berättar Anna Tikum.

Anna och Bertrand Tikum skickades för fem år sedan till Senegal av Finska missionssällskapet. Bertrand är ekonomisk rådgivare för lutherska kyrkan i Senegal, Anna jobbar med kyrkans diakoniarbete.

Flytten till storstaden Dakar hänger ihop med döttrarna Ronyas och Nicoles skolgång. Familjen har gjort bedömningen att flickorna behöver gå i en internationell eller en fransk skola för att nivåmässigt hänga med om familjen i framtiden skulle komma att flytta till ett annat land.

– I Fatick kunde barnen tryggt springa ute i kvarteren. Det är en stad som mera påminner om landsort, där alla tar hand om alla. Det är hett, när vi senast var där var det 47 grader. Och det finns inga butiker, bara ett torg där folk köper och säljer och så gatukiosker som kan ha ost och yoghurt ibland.

I Dakar är det betydligt svalare, där finns matbutiker, olika tjänster och bekvämligheter.

– Men ingen öppnar dörren förrän man är säker på vem som ringt på.

image

Hitta de sårbara

Under de fem åren i Fatick, som sammanfallit med småbarnsåren i familjen, har Anna och Bertrand hunnit bli väl förtrogna med den lutherska kyrkan i landet. Bertrand har sysslat med ekonomi. Reglerna för hur de pengar som kommer från utrikesministeriet ska användas är noggranna och rapporteringen är viktig.

– När jag började fanns det brister i hur arbetet var organiserat. Bland annat var den interna kontrollen otillräcklig, så det har jag fått jobba mycket med, säger Bertrand.

Pengarna från utrikesministeriet används endast för utvecklingsarbete. Kyrkans andliga och sociala arbetet har en egen kassa.

– Undervisning i dataprogram, bokföring, rapportering, inlärning av nya anställda, förklarar Bertrand när jag frågar vad som upptar hans tid.

Anna har arbetat med att på nytt bygga upp diakoniarbetet i lutherska kyrkan i Senegal. Ända sedan kyrkan grundades har diakonin varit en viktig del av verksamheten, men på senare tid har det brustit i kontinuiteten.

Hon har rest runt i de lokala församlingarna och kartlagt läget. Arbetet har utmynnat i ett pilotprojekt där två av kyrkans tretton lokalförsamlingar deltar.

– Det är inte så att vi kommer med något nytt, i den senegalesiska kulturen finns en naturlig diakoni, folk hjälper varandra. Det är viktigt att vi inte förstör det som redan finns. Vi måste fråga oss var vår hjälp behövs. Vem är det som faller emellan? Hur ska vi hitta dem som är sårbara och marginaliserade?

Hon säger att många inte känner till att det finns ett kastsystem i Senegal. Det här är en känslig fråga, också inom kyrkan.

– Missionären Katriina Mäkelä, som varit där i trettio år, säger att hon först nu börjar förstå systemet.

40 av 60 fick sluta

Långsiktighet är alltså ett trumfkort. Men missionärernas kontrakt förnyas vanligtvis bara för två år i taget. Ännu tidigare i år var det oklart om Anna och Bertrand Tikum skulle få förlängning. Utrikesministeriets nedskärningar i biståndet har haft stora konsekvenser för Finska missionssällskapets arbete i Senegal.

– Många har förlorat sina jobb och vi har fått avsluta flera projekt, säger Bertrand.

Några missionärer har tvingats flytta hem. De lokala arbetarna har drabbats hårt.

– 40 av 60 förskollärare som undervisat barn i deras modersmål har förlorat sina jobb. En del av dem har också undervisat vuxna i läs- och skrivkunnighet. Det är tråkigt att konstatera att krisen påverkat många människor på många olika nivåer, men kanske mest av allt kvinnor och barn, konstaterar Anna.

Christa Mickelsson



ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29