Memorykorten hittade Charlotta Buchert i Hagia Sofia i Istanbul.
Memorykorten hittade Charlotta Buchert i Hagia Sofia i Istanbul.

"Barnen har rätt till sin egen religion"

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

Läraren Charlotta Buchert vid Mattlidens skola i Esbo är orolig. I många år har hon undervisat i ortodox religion, och hon är trött på den offentliga debatten om religionsundervisning.
– Den har pågått länge – kanske under de tio senaste åren. Nu har vi en ny läroplan, och enligt den är det fortfarande så att barnen ska få undervisning i sin egen religion. Ändå ifrågasätts det ständigt.
Hon påpekar att medborgarinitiativet för gemensam religionsundervisning för alla barn inte fick de 50 000 underskrifter som krävdes.
– Ändå kör man lika hårt på samma linje. Det är tröttsamt, för vi som är lärare i minoritetsreligioner för en ständig kamp för att få fortsätta. Vi ser ju hur viktigt det är för eleverna.

Hon tycker det är särskilt beklämmande att tanken på gemensam religionsundervisning får stöd av så många finlandssvenskar.
– Hur många finlandssvenskar har nångång behövt kämpa för sina rättigheter för att vi är i minoritet? Borde inte just finlandssvenskar förstå vad det här handlar om?

Och vad handlar det då om? Den finländska religionsundervisningens kungstanke är att man först får undervisning i sin egen religion, det vill säga undervisning enligt sin samfundstillhörighet. Först när man lärt sig grunderna i sin egen religion bekantar man sig med de andra. Det sker redan i lågstadiet.
Charlotta Buchert påpekar att de som bekymrar sig för att barnen inte får lära sig om andra religioner oroar sig i onödan.
– Skulle folk bemöda sig så mycket att de läste läroplanerna, så skulle de se att vi redan talar om alla religioner. Och skulle de följa med skolvärlden och medierna skulle de veta att det i flera skolor ordnats temadagar kring olika religiösa fester från olika kulturer, just för att vi tycker att det är viktigt att bekanta sig med andra på ett positivt sätt. Så jag upplever att det som kritikerna tjatar om att borde ske, sker hela tiden.

Hon ser många problem med de experiment som pågått i Helsingforsskolor, där barn fått gemensam religionsundervisning. Det är ett system som fungerar dåligt för barn från minoritetsreligioner – liksom för barn som valt livsåskådning. Och särskilt dåligt i svenska skolor, som är så homogena.
Det som hon tycker är allra mest problematiskt med ett sådant system är att ett barn kan tvingas – som den enda ortodoxa eller muslimen eller juden i sin klass – stå för det där kulturutbytet som experimentet förväntas leda till.
– Hur ska den eleven kunna vara den som jämför sin egen tro med andras? Man måste vara väldigt insatt i sin egen religion för att klara av det, särskilt om man inte fått läsa mer om sin egen religion än resten av klassen. Om den eleven är från ett sekulärt hem, eller blyg, eller har svårt att uttrycka sig och debattera, så känns det säkert både svårt och pinsamt. Det är mycket krävt. Inte ens alla vuxna finländare skulle klara av det.

I Helsingfors har en del finska skolor testat gemensam religionsundervisning för alla elever ”då läroplanens mål och innehåll möjliggör detta”. Charlotta Buchert är rädd för att det bara är ett första steg på vägen att frånta minoritetsreligionerna sin egen undervisning.
– Jag tycker det känns oroväckande. Dessutom undrar jag: vem är den övermänniska som har kompetens att ge en rättvis bild av alla religioner? Man kommer inte ifrån att alla känner sitt eget samfund bäst.
Undervisningschef Niclas Rönnholm i Helsingfors berättar att frågan tagits upp i utbildningsnämndens svenska sektion.
– Den finska sektionen har godkänt ett tillägg i de finska skolornas läroplan som ger en möjlighet att så långt lagen och läroplanen gör det möjligt samarbeta i undervisning i religionen. Jag förde en likadan formulering till den svenska sektionen, som inte godtog den. Man ville ha en mer noggrann beskrivning av vad det här egentligen innebär, hur det ska förverkligas och hur man säkrar minoritetsreligionernas rätt att få undervisning i sin egen religion.
Den här veckan ska Rönnholm träffa en grupp lärare i minoritetsreligioner för att diskutera om det är möjligt att inleda ett undervisningssamarbete över religionsgränserna. I juni ska frågan upp i svenska sektionen på nytt.

Kan det gå så att någon lärare i en minoritetsreligion mister jobb eller timmar på grund av det här planerade samarbetet?
– Som jag ser det kan det inte markant påverka timresursen för minoritetsreligionerna, eftersom de områden i läroplanen där stoffet är gemensamt är ganska få. Det handlar om att flera lärare kan samarbeta med en större grupp elever, alltså ett samarbete religionslärare emellan. Tanken är inte att minska timantalet för enskilda lärare.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18