Under flera perioder i sitt liv har Pia Rinne inte kunnat tala.
Under flera perioder i sitt liv har Pia Rinne inte kunnat tala.

"De andra barnen tävlade om vem som skulle få mig att prata först."

mission.

Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till.

17.5.2016 kl. 11:27

Som barn var Pia Rinne rätt försiktig.

– Jag är en introvert person och led som liten förfärligt av blyghet.

När hon som sjuåring började i skolan skickades hon 700 kilometer hemifrån Amboland i Namibia till den svalare Atlantkusten för att gå i en finsk missionärskola.

– Första året vågade jag inte prata med någon annan än mina syskon och kusiner. Samma sak hände när vi flyttade till Schweiz när jag var nio år.

Efter första skolåret i Schweiz förundrade sig läraren över att ett barn kan vara så populärt bland sina klasskamrater fastän hon inte pratar med dem.

– Jag minns att de andra barnen tävlade om vem som skulle få mig att prata först. Det gjorde mig ännu tystare, jag kände mig pressad.

Som vuxen har Pia Rinne hittat ord för den stumhet hon upplevde: selektiv mutism. Det är ett tillstånd där någon, ofta ett barn, kan tala flytande i somliga situationer men inte i andra. Talhämningen orsakas av ångest. Ett barn med selektiv mutism vill prata, men förmår inte. Barnet kan beskriva det som att munnen ”låser sig” eller att orden ”fastnar”.


Reagerade inte dina föräldrar på det här?

– Förstås var de oroliga över min tystnad. Det var hjärtskärande för mamma att ta avsked från sina barn och att bara se dem några gånger i året. För pappa kändes det naturligt eftersom han själv vuxit upp på samma sätt.

– Dessutom var det krigstillstånd i Amboland. De tänkte nog att de skickade bort oss för vårt eget bästa. I dag tänker man nog att det viktigaste för småbarn är att vara nära sina föräldrar.

Föräldrarna Olle och Mia Eriksson trodde att det skulle vara svårare för barnen om de såg att mamma och pappa var ledsna.

– Mamma tänkte att hon inte fick gråta när vi åkte iväg. Som vuxen har min syster sagt att förstås skulle mamma ha fått det, då hade vi barn också vågat gråta. Missionärsbarn känner ofta att de måste vara tappra för att inte utsätta stressade och oroade föräldrar för ännu mera oro.

Högkänslighet i arv

Efter fyra år i Schweiz var det dags för familjen att flytta tillbaka till Finland. Då var Pia Rinne tretton år och fick för första gången gå i skola på sitt modersmål svenska.

– Jag var blyg och tystlåten också då, men jag bestämde mig ändå för att prata från dag ett. Jag ville inte gå igenom stumheten en tredje gång.

Som ung vuxen blev hon intresserad av Latinamerika, och har jobbat som volontär i Bolivia och som forskare i Nicaragua och Mexiko. Trots att Pia Rinne själv har en stor dragning till ett internationellt liv har hennes egen familj varit förvånansvärt stationär.

– När vi gifte oss tänkte jag och min man att vi ville åka ut som missionärer, men det blev inte av när barnen var små. Nu när barnen är i skolåldern är det svårare att åka.

Dessutom är barnen också ganska introverta.

– För högkänsliga barn är det mer utmanande att flytta till ett annat land. Båda mina barn har, precis som jag hade, svårt att komma in i nya sammanhang. De trivs bäst i sin egen miljö.

image

Mission som flyktinghjälp

Under förra helgen när Finska Missionssällskapet (FMS) ordnade missionsfest i Ekenäs var Pia Rinne en av huvudtalarna. Hon lyfte fram på vilka sätt FMS:s arbete också är en typ av flyktinghjälp. Främst är missionen flyktinghjälp i ett förebyggande syfte, genom att förbättra situationen i världens mest utsatta områden.

Men även under pågående flyktingkriser är missionen en hjälp, hävdar hon.

– Här i hemlandet har vi tagit del i asylarbetet genom att hålla utbildningar om flyktingskap, islam, religionsdialog och möten mellan kulturer.

I Frankrike arbetar FMS med integrering av invandrare genom Marhabancentret i Marseille. Höstens flyktingvåg syns även där genom att allt fler invandrare kommer dit för att delta i centrets integrationsverksamhet och kristna aktiviteter.

– I Finland samarbetar FMS med en del församlingar för att utnyttja erfarenheterna från Marhaban och skapa liknande system för integrering här.

Ur hjälplösheten

Det är inte självklart att Pia Rinne kan stå framför en publik i dag. För femton år sedan var hon med om en bilolycka.

– Jag kastades hårt ut genom bilfönstret. Enligt Mediheli var jag femton minuter från döden.

På olyckan följde intesivvård och sju månader av sjukledighet, en tid som Pia Rinne i dag ser som en av sina bästa erfarenheter.

– Det var så intressant att gå igenom de olika stadierna av oförmåga. Till en början kunde jag inte röra mig alls, varken äta eller sitta. Första gången jag provade att stå upp fick jag svindel och var tvungen att sätta mig genast. Sedan fick jag lära mig att gå med olika redskap.

– På sätt och vis var jag en bebis igen, som fick genomgå alla utvecklingsstadier på nytt.

På grund av en nackoperation i samband med olyckan töjdes henens stämband ut. Rösten var väldigt pipig när hon väl kunde tala.

– Läkarna sade att det skulle ta flera månader innan rösten kom tillbaka. Men då provade jag på några sångövningar från Furahakören. Inom några dagar var min vanliga röst tillbaka! Det var helt otroligt.

– Den största glädjen efter olyckan var att se hur alla släktingar och vänner tog hand om mig. Det visade hur mycket de faktiskt älskar mig.

Liisa Mendelin



Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16
Paula Risikko och Kari Mäkinen.

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28
Saara Kinnunen

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19
– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28
Det är orättvist mot kyrkans medlemmar om de ska betala för att regeringen sparar, säger Åsa A Westerlund.

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31
Fast sändningstid på söndag förmiddag för de tio finlandssvenska gudstjänster som sänds per år – det är möjligt när Yle Fem och Yle Teema ska dela kanalplats.

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54
Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes
döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00
– Känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts, säger Patricia Högnabba om Höstdagarna.

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00
Anders Mård är Svenska Yles medarbetare. I S:t Petersburg sedan 20 år tillbaka.

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21
– Vill du hjälpa, stöd först dem som har färdiga kanaler och kontakter, säger Ulla Siirto.

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01
Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrivs ha Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation i sitt nätverk – Ukrainsk flyktingkvinna i tåg från Lviv.

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30
Johan Candelin ställs inför ett nytt åtal.

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10