Under flera perioder i sitt liv har Pia Rinne inte kunnat tala.
Under flera perioder i sitt liv har Pia Rinne inte kunnat tala.

"De andra barnen tävlade om vem som skulle få mig att prata först."

mission.

Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till.

17.5.2016 kl. 11:27

Som barn var Pia Rinne rätt försiktig.

– Jag är en introvert person och led som liten förfärligt av blyghet.

När hon som sjuåring började i skolan skickades hon 700 kilometer hemifrån Amboland i Namibia till den svalare Atlantkusten för att gå i en finsk missionärskola.

– Första året vågade jag inte prata med någon annan än mina syskon och kusiner. Samma sak hände när vi flyttade till Schweiz när jag var nio år.

Efter första skolåret i Schweiz förundrade sig läraren över att ett barn kan vara så populärt bland sina klasskamrater fastän hon inte pratar med dem.

– Jag minns att de andra barnen tävlade om vem som skulle få mig att prata först. Det gjorde mig ännu tystare, jag kände mig pressad.

Som vuxen har Pia Rinne hittat ord för den stumhet hon upplevde: selektiv mutism. Det är ett tillstånd där någon, ofta ett barn, kan tala flytande i somliga situationer men inte i andra. Talhämningen orsakas av ångest. Ett barn med selektiv mutism vill prata, men förmår inte. Barnet kan beskriva det som att munnen ”låser sig” eller att orden ”fastnar”.


Reagerade inte dina föräldrar på det här?

– Förstås var de oroliga över min tystnad. Det var hjärtskärande för mamma att ta avsked från sina barn och att bara se dem några gånger i året. För pappa kändes det naturligt eftersom han själv vuxit upp på samma sätt.

– Dessutom var det krigstillstånd i Amboland. De tänkte nog att de skickade bort oss för vårt eget bästa. I dag tänker man nog att det viktigaste för småbarn är att vara nära sina föräldrar.

Föräldrarna Olle och Mia Eriksson trodde att det skulle vara svårare för barnen om de såg att mamma och pappa var ledsna.

– Mamma tänkte att hon inte fick gråta när vi åkte iväg. Som vuxen har min syster sagt att förstås skulle mamma ha fått det, då hade vi barn också vågat gråta. Missionärsbarn känner ofta att de måste vara tappra för att inte utsätta stressade och oroade föräldrar för ännu mera oro.

Högkänslighet i arv

Efter fyra år i Schweiz var det dags för familjen att flytta tillbaka till Finland. Då var Pia Rinne tretton år och fick för första gången gå i skola på sitt modersmål svenska.

– Jag var blyg och tystlåten också då, men jag bestämde mig ändå för att prata från dag ett. Jag ville inte gå igenom stumheten en tredje gång.

Som ung vuxen blev hon intresserad av Latinamerika, och har jobbat som volontär i Bolivia och som forskare i Nicaragua och Mexiko. Trots att Pia Rinne själv har en stor dragning till ett internationellt liv har hennes egen familj varit förvånansvärt stationär.

– När vi gifte oss tänkte jag och min man att vi ville åka ut som missionärer, men det blev inte av när barnen var små. Nu när barnen är i skolåldern är det svårare att åka.

Dessutom är barnen också ganska introverta.

– För högkänsliga barn är det mer utmanande att flytta till ett annat land. Båda mina barn har, precis som jag hade, svårt att komma in i nya sammanhang. De trivs bäst i sin egen miljö.

image

Mission som flyktinghjälp

Under förra helgen när Finska Missionssällskapet (FMS) ordnade missionsfest i Ekenäs var Pia Rinne en av huvudtalarna. Hon lyfte fram på vilka sätt FMS:s arbete också är en typ av flyktinghjälp. Främst är missionen flyktinghjälp i ett förebyggande syfte, genom att förbättra situationen i världens mest utsatta områden.

Men även under pågående flyktingkriser är missionen en hjälp, hävdar hon.

– Här i hemlandet har vi tagit del i asylarbetet genom att hålla utbildningar om flyktingskap, islam, religionsdialog och möten mellan kulturer.

I Frankrike arbetar FMS med integrering av invandrare genom Marhabancentret i Marseille. Höstens flyktingvåg syns även där genom att allt fler invandrare kommer dit för att delta i centrets integrationsverksamhet och kristna aktiviteter.

– I Finland samarbetar FMS med en del församlingar för att utnyttja erfarenheterna från Marhaban och skapa liknande system för integrering här.

Ur hjälplösheten

Det är inte självklart att Pia Rinne kan stå framför en publik i dag. För femton år sedan var hon med om en bilolycka.

– Jag kastades hårt ut genom bilfönstret. Enligt Mediheli var jag femton minuter från döden.

På olyckan följde intesivvård och sju månader av sjukledighet, en tid som Pia Rinne i dag ser som en av sina bästa erfarenheter.

– Det var så intressant att gå igenom de olika stadierna av oförmåga. Till en början kunde jag inte röra mig alls, varken äta eller sitta. Första gången jag provade att stå upp fick jag svindel och var tvungen att sätta mig genast. Sedan fick jag lära mig att gå med olika redskap.

– På sätt och vis var jag en bebis igen, som fick genomgå alla utvecklingsstadier på nytt.

På grund av en nackoperation i samband med olyckan töjdes henens stämband ut. Rösten var väldigt pipig när hon väl kunde tala.

– Läkarna sade att det skulle ta flera månader innan rösten kom tillbaka. Men då provade jag på några sångövningar från Furahakören. Inom några dagar var min vanliga röst tillbaka! Det var helt otroligt.

– Den största glädjen efter olyckan var att se hur alla släktingar och vänner tog hand om mig. Det visade hur mycket de faktiskt älskar mig.

Liisa Mendelin



hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45
Tiina Kristoffersson tillverkar nya kransar i rasande fart. Om bara munkarna i Italien var lite snabbare med att tälja träkors …

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00
Ica Holmberg och Jakob Ventin gör i ordning frukost för nattgästerna.

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53
Åsa Nordström och Kalle Sällström bjuder på bokbord och dadelkaka i Borgå och Helsingfors.

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
På söndag får vi äntligen tända det första adventsljuset.

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

Tim Lillkvist är 23 år och jobbar med att köra olika arbetsfordon. Här står han i den park där han överdoserade för sista gången.

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00
– Jag hade inga positiva manliga referenser. Jag visste inte hur en fungerande parrelation skulle se ut, säger Anneli Pandora Magnusson.

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04
Päivi Räsänen frias på alla punkter i den uppmärksammade rättegången. 

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05
– Jag har en syster som har Downs syndrom. Jag tror att jag är mer präglad av det än jag själv insett, säger Susanna Landor.

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04