Stanislav Emirov förklarar den historiska och kulturella bakgrunden till att majoriteten av tiggarna på våra gator är romer. (Foto: Maria Annas)
Stanislav Emirov förklarar den historiska och kulturella bakgrunden till att majoriteten av tiggarna på våra gator är romer. (Foto: Maria Annas)

"Det är bättre att ge till tiggare än till respektabla hjälporganisationer."

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande.

11.5.2016 kl. 10:29

Mellan 2008 och 2014 var Stanislav Emirov engagerad i Kalvinska kyrkans tiggarteam, med syfte att hjälpa de utländska tiggarna. I år gav han ut boken Varför tigger romer? på Karneval förlag.

– Jag började forska kring fenomenet och upptäckte att det fanns ofantligt mycket att veta och förstå.

Delar av det som Emirov tar upp är hårdsmält och har väckt förargade reaktioner i Sverige.

– Självklart är boken kontroversiell, det hör till ämnet. Jag rotar i det jobbiga och det tabubelagda, diskuterar problem som väcker känslor, kommer med okonventionella förslag. Det går inte att skriva en seriös bok om romskt tiggeri utan att vara kontroversiell – om man vill att boken ska vara intressant, ärlig, saklig, att den ska beröra och ha potential att påverka och förändra.

Impregnerade av kapitalism

I korta drag kan det Stanislav Emirov beskriver på över 250 sidor sammanfattas så här: Alla romska tiggare tigger inte för att lindra sin omedelbara situation. Det finns de som gör det, men det finns också yrkestiggare för vilka tiggeriet är en livsstil. Och det är där det bränner till.

– Romer och fattigdom är ett utmärkt exempel på hur otroligt svårt det är att förstå sig på en annan mentalitet, särskilt när det rör sig om grundläggande värderingar, säger Emirov.

I sin bok hänvisar han till den finska författaren Veijo Baltzar.

– Baltzar har fått mig att inse en i sammanget grundläggande utgångspunkt – att romer, på grund av att deras samhälle bygger på andra värderingar, saknar den absoluta aversion mot fattigdom som vi kapitalismens barn praktiskt taget föds med.

Strävan efter materiellt välstånd, kapitalismens fundamentala idé, har impregnerat oss nordbor.

– Dessutom tänker vi ”nationalstatligt” och saknar vanan att leva in oss i hur andra folk tänker. Romerna har inte bara ett eget samhälle, en annan mentalitet och andra prioriteringar. Deras samhälle, mentalitet och prioriteringar bygger dessutom på helt andra grunder. Det är därför jag rotar i det romska folkets tidiga historia – för att försöka förstå hur allt det för oss obegripliga började.

Han säger att allt tiggerirelaterat hjälparbete i dag, liksom all offentlig debatt, styrs av känslor, heta känslor.

– Jag försöker blanda in lite kunskap, försöker göra dessa känslor lite mer kunskapsbaserade. Jag tror på kunskap, på att det alltid är bättre att veta mer än att veta mindre, även när kunskapen är obekväm eller svår att ta till sig.

Näringsidkare

Ett av de sätt Emirov närmar sig tiggeriet är att betrakta det som vilket yrke som helst. Då kan det samtidigt ses som ett slags organisk form av ekonomisk utjämning, som överföring av pengar från dem som har mycket till dem som har litet eller inget.

– Det här är ett faktum som inte går att förneka, även om många har svårt att tänka i de termerna. Det blir mycket lättare att hantera det eskalerande tiggeriet på våra gator och torg om vi avdramatiserar det, åtminstone lite. Mindre känslor, dramatik och politik – mer insikt om tiggeriets objektiva natur. Sedan är det upp till den som läser min bok att bedöma om mina synvinklar rättfärdigar tiggeri eller inte, och om tiggeri borde ses som ett yrke som vilket annat.

Att tigga går samtidigt hand i hand med att ge.

– Är det okej att ge så varför skulle det inte vara okej att ta emot? Jag argumenterar för att det är bättre att ge till tiggare än till respektabla hjälporganisationer.

Tiggarna blir fler

Emirov är alltså välvilligt inställd till tiggandet i sig, men tycker ändå att något måste göras åt situationen i Stockholm.

– Tiggeribranschen står inte stilla. Den förändras och utvecklas hela tiden. Jag har analyserat de aktuella trenderna och tycker att utvecklingen går mot att situationen förvärras. Tiggarna blir fler för varje år. Tuffare konkurrens gör att de tigger allt fräckare och hittar nya sätt att tjäna pengar i Sverige. Det gör att deras närvaro och aktiviteter stör allt mer och allt fler.

Motsättningarna mellan tiggarna och olika grupper i det svenska samhället blir större.

– Intoleransen och främlingsfientligheten ökar och strukturer cementeras. Jag argumenterar också för att vi har mindre handlingsutrymme och färre lösningar att välja mellan ju längre vi väntar med att göra något åt tiggeriet.

Vad är det då som bör göras?

– Det är komplicerat. Och mycket laddat. Några kritiker hävdar att jag propagerar för tiggeriförbud, vilket i Sverige anses vara fult och rasistiskt. Men det gör jag inte alls. Jag bara redovisar neutralt för olika lösningar, utan att ta ställning för eller emot.

Emirov menar att man på kort sikt, om man vill minska det utländska tiggeriet inom månader, antingen kan förbjuda tiggeriet eller belägga det med tillståndsplikt.

– Men på längre sikt är det endast rätt minoritetspolitik gentemot Europas romer som kan få dem att sluta tigga eller leva på bidrag.

Han argumenterar för att det inte är någon större skillnad på de rumänska romernas tiggeri och de svenska romernas bidragsleverne, och att boven är romernas utanförskap som beror på deras historiska rädsla för förtryck och assimilering.

– Rätt minoritetspolitik, respekt för romernas värderingar och livsstil, bort med allt förtryck, bort med assimileringshotet. Det är huvudingredienserna i det effektivaste åtgärdspaketet mot tiggeri.

Människan bakom muggen

Politiska åtgärder är en sak, det humanitära hjälparbetet en annan.

– Jag vill inte störa hjälparbetet, jag vill förädla det. Den som ser den stora bilden kan hjälpa bättre, effektivare.

Hur ska vi då göra när vi möter tiggaren i januarisnålblåsten?

– Vad skulle Jesus göra? Vi kristna har det lite lättare när vi inte vet hur vi ska göra i konkreta vardagssituationer. Svaret varierar beroende på hur du som frågar uppfattar Bibelns budskap och Jesus roll som vägvisare, men den underbara finessen med frågan är att hur du än svarar på den så är detta svar rätt just för dig eftersom det speglar just ditt inre.

Emirov uppmanar oss att tänka på att tiggaren är en vuxen människa kapabel att fatta egna beslut och göra egna val.

– Förolämpa inte tiggaren genom att se honom eller henne som ett viljelöst stackars offer. Tiggaren vet vad han eller hon gör. Har människan satt sig på gatan i januarisnålblåsten är det så människan vill ha det. Respektera tiggarens mogna beslut! Och skänk en slant för att han eller hon inte ska sitta i snålblåsten förgäves.

Christa Mickelsson



Så länge Sabina Nabb minns har hon byggt pepparkakshus

Vasa svenska församling. Trefaldighetskyrkan syns bra genom Sabina Nabbs köksfönster. Det är kanske den enklaste förklaringen till att det blev just Trefaldighetskyrkan som nu ståtar i form av ett pepparkakshus i hennes kök. 10.12.2015 kl. 13:15

lucia. Finns lucia på riktigt? Björn Vikström ställer frågan och ger den ett svar. 10.12.2015 kl. 12:02

kaarle kalliala. Mellanöstern är inte bara ett orosmoment, händelserna utmanar oss också att ta ansvar och hjälpa, påminde biskop Kalliala i sin predikan vid självständighetsdagens festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. 7.12.2015 kl. 08:49
Henrik Wikström berättar att det händer att folk kommer in från gatan till Agricolamässan, bara för att de ser att någonting är på gång.
– Sådant händer bara i Helsingfors.

Att vara präst är som att vara en soldat på sin post. 4.12.2015 kl. 09:52

Laestadianernas fridföreningars förbund LFF inleder missionsarbete i Albanien. Om ett år ska LFF ha en utsänd familj på plats i landet. 2.12.2015 kl. 07:29

Marcus Prest. RECENSION. Joanna Nylund har läst Marcus Prests roman Android. 7.12.2015 kl. 00:00
Att undvika flygresor är ett av de effektiva sätten att vara klimatsmart.

klimat. Skaffa färre barn, undvik att resa med flyg, lev bilfritt och ät en växtbaserad kost. Dessa är så kallade ”högeffekts”–åtgärder när det kommer till att minska på vårt koldioxidavtryck. 30.11.2015 kl. 12:47
Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar stor roll när det gäller att påverka människors åsikter i klimatfrågor.

klimatförändringar. 35 procent av de katolska amerikanerna säger att påven påverkat deras åsikt i klimatfrågan. 30.11.2015 kl. 12:41

COP21. Svenska kyrkan har länge varit en högljudd röst i kampen mot klimatförändringen. 30.11.2015 kl. 12:43
Christine Skogman med dottern Wilma, Christer Romberg och Christa Katter vill dela sin tro.

Det är hopplöst svårt att ge namn åt en julskiva. Lyssna här. 26.11.2015 kl. 10:07

Poststrejken förorsakar tyvärr förseningar också för veckans nummer av Kyrkpressen. Du hittar hela tidningen elektroniskt här. 25.11.2015 kl. 11:08

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Är du helsingforsare och liberal går du mer i kyrkan än andra. 25.11.2015 kl. 14:41

kyrkans ungdom. Marcus Henricson har blivit vald till ordförande för väckelserörelsen Kyrkans Ungdom. 25.11.2015 kl. 13:34

jul. Marknadskrafternas bild av julen som konsumtionsfest är svår att rubba. 25.11.2015 kl. 14:05

Maria Udd berättar om sin depression i föreställningen Bär det som en krona på Wasa Teater. Agneta Lindroos är regissör.

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00
– Att göra musik tillsammans är det bästa, säger Tove Wingren.

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54
Biskop Bo-Göran Åstrand hoppas att Dennis Svenfelt nu ska ta sig tid att reflektera över sitt beslut.

PRÄSTLÖFTEN. Om man inte håller de löften man avgett vid prästvigningen måste man slå sig ner och fatta nödvändiga beslut, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om Pedersöreprästen Dennis Svenfelt, som nu meddelat att han inte kan samarbeta med kvinnor vid altaret. 22.10.2021 kl. 10:51
I en video på Instagram meddelar Dennis Svenfelt slutar i Pedersöre församling

PEDERSÖRE FÖRSAMLING. I en video på Instagram meddelar Dennis Svenfelt att hans förordnande som församlingspastor i Pedersöre församling kommer att avbrytas den 1 november. Orsaken är att han reviderat sin syn och inte längre kan tänka sig att samarbeta med kvinnor i prästämbetet. Mia Anderssén-Löf valdes i augusti till kyrkoherde i församling och hon börjar arbeta som kaplan i församlingen den 1 november och tillträder som kyrkoherde den 1 december. 21.10.2021 kl. 21:06
Bo-Göran Åstrand uppmanar den som ännu inte har låtit vaccinera sig noga fundera över sitt val.

Vaccin. – Jag ser allvarligt på den desinformation om coronavaccinet som nu sprids via konspirationsteorier. Det säger Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand till VBL/ÖT. 21.10.2021 kl. 10:09