Tre fjärdedelar av de klasslärare som svarade på KP:s enkät har inga problem med att undervisa i religion.
Tre fjärdedelar av de klasslärare som svarade på KP:s enkät har inga problem med att undervisa i religion.

Religionen svår nöt för en del

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

Känner du dig bekväm eller obekväm med att undervisa i religion? Den frågan sände vi till klasslärare i huvudstadsregionen, och fick ett tjugotal svar.
Tre fjärdedelar av de lärare som svarade uppgav att de gärna undervisar i ämnet. Särskilt i de lägre årskurserna, 1–4, verkar religion vara ett ämne som både lärare och elever gillar – men det finns också lärare som inte tycker det känns bra att referera bibelberättelser.
I de högre årskurserna, 5–6, blir diskussionen mer utmanande – eleverna ifrågasätter ämnet mer aktivt och också en del lärare känner att ämnet är jobbigt eller dåligt uppbyggt.
Akademilektor Mårten Björkgren vid Åbo Akademi, ansvarig för religionsundervisningens didaktik och en av dem som utbildar blivande klasslärare, vet att religion är ett ämne som kan väcka känslor. KP bad honom läsa igenom de svar vi fått in.

Vissa svårigheter och utmaningar pekar svaren på, tycker Björkgren, men de flesta ger ändå en positiv bild av sin upplevelse av ämnet och den egna kompetensen.
– De ser religionen som ett allmänbildande ämne och tycker sig ha beredskap att undervisa på ett allmänbildande plan. Andra tänker mycket på hur eleverna upplever ämnet och verkar också ha beredskap att svara på elevernas frågor. Jag tycker att de som valt att svara på frågan ger en ganska nyanserad bild av ämnet och det pedagogiska uppdraget.

Flera uppger sitt eget intresse för religion som en orsak till att ämnet känns bekvämt. Betyder det att man måste vara troende för att gilla att undervisa i religion?
– Jag tycker att det i den allmänna diskussionen ibland finns en onödig misstänksamhet mot dem som är intresserade av att undervisa i religion. Bara för att en klasslärare är intresserad innebär det inte att hon eller han är manipulativ och vill indoktrinera eleverna.
– Fast det finns säkert undantag också – lärare som omedvetet eller medvetet missionerar och fostrar ideologiskt. Och de kan tillhöra såväl en kyrka som fritänkarna.
Mårten Björkgren påpekar att en intresserad lärare ofta är en som förstår betydelsen av skolans religionsundervisning.
– Det kan ju aldrig vara bra att ha tunna kunskaper i något. I klasslärarutbildningen övas kontinuerligt ett kritiskt tänkande. Jag tycker vi kunde lita mer på att vi har en kvalitativt högstående lärarutbildning. Våra klasslärare är bland de bästa i världen.

I svaren uttrycks också ett missnöje som verkar handla om läromedel som kräver orimliga kunskaper. Jag har själv dålig koll på Polykarpos och Felicitas – och jag jobbar på Kyrkpressen. Hur kommenterar du det?
– Många skolor jobbar med gamla böcker. Det är ett problem som delvis beror på skolornas dåliga ekonomi. Men där skulle jag vilja säga att läroböckerna är tänkta som ett stöd för att uppnå läroplanens mål för undervisningen.
I de första klasserna verkar undervisningen i religion vara minst problematisk. Flera lärare påpekar att religion hör till elevernas favoritämnen.
– Jag förstår att det kan vara så, eftersom undervisningen handlar om berättelser, erfarenheter och traditioner som knyter an till elevens egen kultur och livsrytm. Jag tycker det är bättre att börja i vår egen närmiljö med dess mångfald än att försöka undervisa allmänt om till exempel världsreligionerna i årskurserna 1 och 2. Med det upplägg vi har nu tycker jag att vår beredskap att möta världen med dess mångfald är god.

Önskemålen om att hellre få tala om etik än religion är bekanta för Björkgren – han möter samma önskemål hos de klasslärarstuderande han undervisar vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
– Jag brukar betona att etik inte är något som hänger i luften. Då är det bättre att sätta korten på bordet och konstatera: härifrån kommer våra etiska ideal i Europa, främst från kristendomen och humanismen. De är i hög grad den värdegrund vi har i vår kultur. Jag tror inte alls att det är lättare att undervisa så att man för in mer etik och mindre religion. Det handlar inte om ett antingen eller – båda behövs.
– I dag behöver vi mer än någonsin kunskap i både egen och andras religion. Vi behöver läskunnighet om religion och livsåskådningar.

Hur ska vi då lösa problemet med negativa attityder till religionsundervisning?
– Alla kunde lära känna skolans mål för åskådningsundervisningen och diskutera saken mer sansat. Jag tror på en mer riktad fortbildning där vi också får jobba med den frustration som vissa klasslärare kan känna inför utmaningen att undervisa om religion, säger Mårten Björkgren.

Läs hela artikel och citat från lärarna i papperstidningen.

Sofia Torvalds



- Kärleken tar vid där toleransen tar slut, säger Esbobiskopen Tapio Luoma.

Esbobiskopen Tapio Luoma reflekterade över relationen mellan demokrati och öde i biskopsmötets öppningstal i Hyvinge  i dag. Han var bekymrad över den humanitära katastrofen i Syrien och Egyptens tudelning. 10.9.2013 kl. 14:46

Det som kyrkorna redan kommit överens ska först bli verklighet i församlingarna. 9.9.2013 kl. 16:01
Diskussionen om slopandet av de så kallade söckenhelgerna är ingalunda en
ny fråga. Redan på 70-talet flyttades Kristi Himmelsfärdsdagen och
trettondagen till lördagar för att 1992 återfå sina platser inne i veckan. Gustav Björkstrand, som föredragande minister, var en av de drivande krafterna bakom återinföringen.

Då Kristi himmelsfärd och trettondagen flyttades till lördagar på 70-talet var det under arbetsmarknadsorganisationernas hot om massutträdelse ur kyrkan. Att kyrkomötet i dag skulle gå med på att flytta dagarna är mycket osannolikt, säger Gustav Björkstrand. 5.9.2013 kl. 14:52
FOTO: Rolf af Hällström

Martina-Harms Aalto gillar att återkomma till kära bibelställen men också plocka upp nya helt på måfå. 25.8.2013 kl. 12:00
Katie och Penny Clark, två tredjedelar av gruppen Purple Hulls imponeras av den finländska skogen. FOTO: Johan Sandberg

De odlar bönor med lila skidor och sjunger bluegrass. Jordnära är ett beskrivande ord för tvillingsystrarna Penny och Katy Clark i gruppen Purple Hulls. 24.8.2013 kl. 15:00
Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner.
– Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler. 24.8.2013 kl. 12:00
Temat intelligens, ateister och troende strandar redan på avsaknaden av gemensamma definitioner, säger fil.dr Carina Nynäs om rapporten som platsat i bland annat Aftonbladet. FOTO: May Wikström

Påståendet att religiösa är mindre intelligenta än icke-troende har inte fått fotfäste – varken hos forskare eller i kyrkliga kretsar. Vi kan vara intelligenta på många olika sätt, säger Carina Nynäs. 23.8.2013 kl. 11:32
Olli seppälä är mycket noggrann med att nyhetsfakta blir korrekt och sköts på ett professionellt sätt. FOTO: Johan Myrskog

Kotimaa24:s chefredaktör Olli Seppälä värdesätter noggrann nyhetsjournalistik. Men bakom de faktabaserade nyheterna döljer sig också en filosofisk sida som främst kommer fram ute i naturen. 23.8.2013 kl. 09:43

Borgå stift. Domkapitlet har utsett domprosten Mats Lindgård till ny stiftsdekan. 19.8.2013 kl. 13:29
Rigmor Holst har rest runt i hela Norden i sin tjänst som evangelist. Senare i höst kommer hon att besöka Finland igen i samband med kvinnoweekenden på Pörkenäs. FOTO: Johanna Granlund

I Maxmo har församlingarna tillsammans arrangerat Allkristna Sommarmöten. Satsningen väntas bli en återkommande tradition. 18.8.2013 kl. 12:00
Det var mycket folk på församlingens evenemang under konstens natt i Vasa. Speciellt barnfamiljerna stortrivdes. Alla 3000 ballonger gick åt. 
Foto: Camilla Andersson

Vad händer i församlingarna under Konstens natt som ordnas i de flesta större städer runtom i landet under augusti. I Vasa spelade församlingen en central roll under kvällen och besökarantalet gick upp i tre tusen personer. 17.8.2013 kl. 15:00
Heidi och Dave Skipper åker snart tillsammans med barnen Kira och Ezra tilbaka till Japan för ytterligare tre år. FOTO: Sara Ekstrand

Musik är lätt att dela och göra tillsammans med människor menar missionärerna Dave och Heidi Skipper. De har musiken som viktigaste arbetsredskap när de försöker ta sig över kulturella barriärer i Japan. 17.8.2013 kl. 12:00
forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet. 16.8.2013 kl. 12:31
Eva s. Lassus-Paavolainen är en hängiven konstsamlare och tror på äktheten både inom konstvärlden och samhället. FOTO: Sara Ekstrand

Grundstenen i Eva S. Lassus-Paavolainens liv är att vara delaktig i och påverka det samhälle hon lever i. Genom sitt mångåriga arbete inom vården av missbrukare har hon haft möjlighet att hjälpa en utsatt grupp som sällan gör sin röst hörd och som få ser. 16.8.2013 kl. 09:45
Allt i den här kyrkan är värt att se men mosaiken uppe vid koret är speciellt fin.
FOTO: Wikimedia

Bakom en hög mur och en smal ingångsdörr hittar vi en mosaikfylld skönhet. I KP:s serie om tidiga kyrkor i Rom har vi kommit till Santa Prassede. 12.8.2013 kl. 10:51

Eva Kela har lärt sig att vila.
– Det handlar inte om att vara lat,
det handlar om att
optimera den tid som
jag har på jorden.

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50
Framför allt personer i åldern 20-29 år lämnade ur kyrkan, medan de som trädde in i kyrkan till största delen fanns i åldersgruppen 30-39-åringar.

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42
Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00
Edith Kortekangas studerar till socialarbetare.

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00
Mats Björklund

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36