Vibeke Olsson har skrivit en bok om en hus som hon älskat.

Om hus kunde tala

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00

”Här är Zlatans lyxiga kyrka i Stockholm”, lydde en rubrik i Aftonbladet för ett par år sedan.
Artikeln handlar om fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic, som år 2015 köpte baptistförsamlingens gamla kyrka Elimkyrkan på Östermalm i Stockholm för 110 miljoner kronor. Enligt artikeln skulle den gamla kyrksalen göras om till kök och matsal, samt en salong för större bjudningar.

Vad är då väggarna i Zlatans hem inpyrda av? Böner och förhoppningar, besvikelser och gemenskap. Så tänker jag efter att ha läst Vibeke Olssons bok Drömmen om Elim.
Olsson är baptistpastor och har själv verkat i Elimkyrkan. I hennes roman berättar några av församlingens trotjänare sin historia, om sin egen väg till Elim, om sina liv under några dygn i december år 1988, om en församling som obevekligt går mot sin undergång eller omvandling.
– Jag har burit sorgen över det som hände med Elim länge, i 26 år. Det är några år sedan Elimkyrkan såldes till Zlatan, men det som hände nyligen var att även Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan såldes. Det var på något sätt det som utlöste det här projektet, berättar Vibeke Olsson.

Alla personer är påhittade, skeendena verkliga, säger hon. Slangen som användes för att fylla dopgraven, plåt
kastrullerna, tjuvlarmet som alltid brukade gå igång på i lokalen intill. I romanen får pastorn Andreas besked om att församlingen har skulder upp över öronen – och att de ska betalas – strax efter att församlingen firat sin julfest.
– I verkligheten var kravbrevet daterat den 24 december, och det ville jag inte skriva, det är så grovt.
Vad var det som hände med Elim då, på 80-talet, då Vibeke Olsson var pastor i församlingen?
– Det som hände politiskt var avregleringen av finansmarknaden, som vi kanske först nu ser de fulla konsekvenserna av, med den enorma skuldsättningen och utförsäljningen av allt som följd.
Det som hände i frikyrkan var trosrörelsens frammarsch.
– Många församlingar förlorade sina mest hängivna medlemmar till trosrörelsen. Och samtidigt måste man ju fråga sig vad det var som gjorde att vi inte lyckades förvalta våra medlemmars hängivenhet. Jag är inte riktigt klar över vad det berodde på, det är något jag grubblar över.

Några svar kommer du ändå med, eller hur?
– Dels tror jag att det handlade om samhällsandan, det var svårare att få människor att engagera sig, de levde mer splittrade liv. Det hade också med bostadsmarknaden att göra, församlingarna i innerstan förlorade medlemmar då människorna knuffades längre och längre ut i förstäderna.
Hon tror också att något gick snett då man i öppenhetens och toleransens namn ville omfamna alla.
– Ibland missade man det här med att verkligen erbjuda människor ett nytt liv i Kristus. Det blev lite mer av ”kom som du är och förbli som du är”. Och människor längtar ju efter något mer radikalt och omskakande.

– Den svåra utmaningen både då och i dag är att skapa en gemenskap där de mest utsatta är välkomna, men där de samtidigt inte tar över så att de andra flyr. Vi måste komma bort från vi-dom-tänkandet. Alla är sårbara och kan behöva tröst och hjälp, säger Olsson.
Det finns somt som hon upplevde under tiden i Elim som hon verkligen saknar.
– Det solidariska tänkandet som fanns på 70- och 80-talet, det har gått förlorat. Då kunde Kristen demokratisk samlings ungdomsförbund (i dag Kristdemokraterna) kräva en ny ekonomisk världsordning och maxlöner. Inte ens Vänsterpartiet kräver maxlöner i dag! Något har hänt.

Och Zlatan, då? Vet han vilken byggnad han bor i, vet han att den en gång kallades ”pigförsamlingen” eftersom så många medlemmar var jungfrur i Östermalms stora herrskapslägenheter?
Kanske. Vibeke Olsson fick möjlighet att dedicera en bok till honom under boksläppet i Örebro tidigare i vår. Boken skulle vidare till någon som skulle ha chansen att överräcka den till honom.
– Jag skrev en dedikation i boken, tackade honom för många fina fotbollsstunder. Jag skrev också att jag hoppas att han älskar huset lika mycket som jag har gjort.

Sofia Torvalds



kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45