Liisa Tuovinen vill viga homosexuella par – men inte förrän lutherska kyrkan ger grönt ljus.
Liisa Tuovinen vill viga homosexuella par – men inte förrän lutherska kyrkan ger grönt ljus.

Jobbar för homosexuellas rättigheter i kyrkan men väntar med att viga

äktenskapet. Viga eller inte viga? Det frågar sig många präster nu, då det framkommit att prästerna ur juridisk synvinkel torde ha rätt att viga också homosexuella par när den nya lagen träder i kraft – oberoende av kyrkans linje i frågan. 28.4.2016 kl. 00:00

På finskt håll har många präster redan gått ut i offentligheten och deklarerat att de är redo att viga homosexuella och därmed frångå kyrkans lära. Det här ledde till reaktioner av bland annat ärkebiskop Kari Mäkinen och Borgå stifts biskop Björn Vikström. Båda två gick tidigare i april ut med uppmaningen att prästerna ska ha tålamod och inte gå händelserna i förväg.

– Min åsikt är att kyrkans praxis ska bygga på kyrkans egna beslut. Därför är min ståndpunkt att präster inte enbart på grund av riksdagens beslut ska börja viga par av samma kön, sa Vikström till Kyrkpressen för några veckor sedan.

Fortsätter välsigna

Liisa Tuovinen är pensionerad prost och började tidigt jobba för homosexuellas rättigheter i kyrkan och samhället. Hon var med då Gemenskapsrörelsen, en kristen rörelse som verkar för sexuella minoriteter, grundades år 2000.

image

Tuovinen har vid flera tillfällen i praktiken egentligen välsignat homosexuella par efter att de registrerat sitt partnerskap, trots att kyrkan saknar ett formulär för det och officiellt bara godkänner en så kallad förbönsstund för homosexuella par.

– På den punkten kan man säga att jag frångått kyrkans regler, säger Tuovinen.

Eftersom det inte finns något formulär har hon tillsammans med paret utformat ceremonin.

– Ofta har jag läst ur skapelseberättelsen om hur Gud efter att han skapat människan konstaterar att det inte är gott för henne att vara ensam. Jag har talat till paret om betydelsen av deras kärlek och förbund. Jag har frågat dem vilka deras förhoppningar är inför ett liv i gemenskap och vad de vill lova varandra, varpå de svarat. De har gett varandra nån form av gåva, en ring eller en blomma. Vi har bett och jag har välsignat dem och alla närvarande.

Allt det här är hon beredd att fortsätta med.

– Men jag tvekar ändå att som ämbetsman förrätta en vigsel, även om jag respekterar de präster som gör det.

– Jag vill att kyrkan först besluter vilka den viger – alla dem som staten Finland anser vara berättigade att ingå äktenskap eller bara dem som uppfyller kyrkans villkor.

Orsaken att hon tvivlar har inte med rädsla för eventuella följder att göra.

– Jag är pensionerad, så det här innebär ingen risk för mig, säger Tuovinen.

LÄS OCKSÅ: Emma Audas: "Det handlar om hur prästerna förstår sitt uppdrag"

Is i magen

Karl af Hällström, kyrkoherde i Lovisa svenska församling, har också han gjort sig känd som förespråkare för de homosexuellas rättigheter inom kyrkan. Han säger att han var lite besviken på biskoparnas uppmaning till tålamod.

– Det lämnade inte så mycket spelrum som jag tycker att det kunde ha gjort. Det här betyder att det fortfarande är förbönen för samkönade som gäller.

image

Han tar själv inte ställning till hur han kommer att göra om han ställs inför en situation där ett homosexuellt par ber honom om vigsel. Som kyrkoherde och kontraksprost tänker han inte göra några oövertänkta beslut.

– Jag tror att de flesta vill fundera både en och två gånger. Om man begår tjänstefel så kan det få ganska digra följder.

Biskoparna har inte sagt något om vilka följderna eventuellt kunde tänkas vara.

– De har säkert is i magen också på den fronten.

När af Hällström kom till Lovisa svenska församling för ett antal år sedan var det en del som uttryckte sin oro över att det nu skulle bli ”homovigslar i Lovisa kyrka”.

– Men jag måste säga att jag tycker att vi kunde ha flera heterovigslar i Lovisa kyrka. Vi har nämligen ganska få.
Han kan räkna de gånger han haft förbönsstund för homosexuella par på ena handens fingrar, vilket också tyder på att det inte kommer att vara någon stor rusning till altaret när den nya äktenskapslagen träder i kraft. Registrerade partnerskap övergår dessutom i äktenskap, om paret så önskar.

Hur tror du att de präster som nu gått ut med att de tänker viga homosexuella resonerar?

– Det som jag tror att ligger närmast är det pastorala ansvaret: att ta hand om kyrkans medlemmar och de människor man kommer i kontakt med. Jag har stor förståelse för det. Men samtidigt tror jag att det lönar sig att vänta på att vi fått gemensamma spelregler. Vi har ändå kyrkans förbön som ett verktyg och kan fortsättningsvis be för dem som viger sig borgerligt. I vissa fall kan det vara en kompromiss som går att leva med.

Liksom Liisa Tuovinen väntar Karl af Hällström på klara besked från kyrkan. Han är försiktigt hoppfull.

– För tio år sedan när jag började engagera mig i den här frågan trodde jag inte att äktenskapslagen i Finland skulle skrivas om så här snabbt. Vi går i rätt rikting, även om jag själv hade önskat lite snabbare steg. Det går att få förändringar till stånd också inom kyrkan, bara man inte stressar.

Han tror att det är viktigt att ta det lugnt och låta så många som möjligt vara med på noterna.

– Jag är inte ute efter att skapa splittring. Sedan betyder det förstås också att andra blir besvikna över att det tar för lång tid.

Liisa Tuovinen är inte lika tålmodig. Hon riktar skarp kritik mot kyrkan för dess långsamhet.

– Varför har kyrkan inte redan definierat sin attityd? Vi har fått en ny lag och i kyrkan vet vi inte vad vi ska göra. Kyrkan är för sent ute. Men visst är det en svår process som pågår.

image

Andra nöjda som det är

Medan många vill skynda på den här frågan finns det en stor grupp, både inom kyrkan och i samhället, som inte under några omständigheter anser att homosexuella ska få ingå äktenskap. Medborgarinitiativet för att förkasta den nya äktenskapslagen samlade över 100 000 namn förra året.

– På kort sikt kommer det vara så att kyrkan bara viger heterosexuella par. Och även om det i framtiden blir så att kyrkan godkänner samkönade äktenskap så kommer antagligen någon form av samvetsfrihet utformas, eftersom det finns många som kommer att vägra att viga, säger af Hällström.

Ett alternativ är också att kyrkan avstår från vigselrätten och i framtiden bara välsignar äktenskap som ingåtts civilt.

– Jag tror att den tanken seglar i motvind just nu, men det är ändå en reell möjlighet.

I januari utsåg biskopsmötet en arbetsgrupp som ska bereda en redogörelse för kyrkans äktenskapssyn. En första version förväntas vara klar efter sommaren, en slutgiltig allra senast i december.

Christa Mickelsson



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38