Har du en förfader som varit tjänsteman?
Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste-
förteckning.
Har du en förfader som varit tjänsteman? Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste- förteckning.

"Släktforskning är som en sjukdom. Det är väldigt svårt att sluta"

släktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52

Släktforskning är som att ägna sig åt detektivarbete om sitt eget ursprung. Internet har gjort släktforskningen lättare – utan större ansträngningar kan man få tag på material man inte visste att fanns. Kyrkpressens redaktör lyckades till exempel med relativt små ansträngningar hitta sin morfars farfars tjänsteförteckning från år 1887 i Arkivverkets arkiv.

Kyrkböckerna hör till det material en släktforskare har mest nytta av. Tre organisationer arbetar för att göra kyrkböcker tillgängliga online: Genealogiska samfundet i Finland, Finlands släkthistoriska förening och Finska Arkivverket. Men dessa organisationer tillhandahåller enbart uppgifter som är äldre än hundra år.

Kyrkböcker som är yngre än hundra år är inte offentliga – detta av sekretesskäl. Men det är möjligt att kontakta församlingen direkt för att få ut också färskare information om sin familj och släkt.

– Förr var det vanligt att släktforskare själva fick titta i kyrkböckerna, numera är deras tillgång till böckerna begränsad på grund av sekretessen. Men om man gör en beställning kan man få färskare uppgifter, säger Kari-Matti Piilahti, verksamhetsledare för Finlands släkthistoriska förening.

Piilahti säger att det till och med är möjligt att få uppgifter om levande personer, men då krävs en skriftlig ansökan med förklaring på varför man behöver uppgiften i fråga.

Börja med de levande

Kyrkpressens rundringning visar att det i en del församlingar fortfarande är möjligt att komma till pastorskansliet och titta på kyrkböcker, men då måste man ibland skriva under ett sekretessavtal. Andra församlingar sköter släktforskningsfrågor då de hinner, vilket innebär att släktforskaren kan få vänta i månader på att få svar på sina frågor.

– Praxis varierar. Vissa församlingar är väldigt restriktiva med vilken information de ger ut, berättar släktforskare Margaretha Lindholm från Malax.

Hennes tips till dem som intresserar sig för släktforskning är att ställa frågor till sina släktingar.

– Börja med att tala med nulevande och försök få tillgång till så många uppgifter du bara kan. När du kommer så långt tillbaka som till år 1850 kan du behändigt forska på nätet.

– I Arkivverkets digitala arkiv kan du fylla i namnet på den kommun där någon släkting bott. Du behöver alltså födelseort, namn och födelsedatum på den du vill veta mer om.

Och hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

– På vissa ställen ända till 1600-talet, säger Lindholm.

Arbetet försvåras av att kyrkböcker förstörts på vissa orter, men då kan man försöka med mantals- och skattelängder.

– Det blir som en sjukdom, man kan inte sluta! skrattar Lindholm, som forskat i sin egen släkt i över tjugo år. Själv har hon lyckats spåra sina förfäder så långt tillbaka som till 1400-talet.

Och var hamnade du då, på vilken ort?

– Då hamnade jag utomlands, i Sverige och Tyskland, berättar Lindholm.

Vill du veta mer om din släkt? Du kan ta kontakt med församlingen på den ort där din släkt varit bosatt och be dem skicka specifik information som du behöver för att komma vidare. Många församlingar har information riktad till släktforskare på sin hemsida.

Sofia Torvalds



församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

Ã…bo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00
Semjon Aleksandrovskij och Ksenja Peretruchina tror att vi behöver övning i att våga se det som sker i det fördolda.

teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

församlingsvalet. De första siffrorna från församlingsvalet visar att valdeltagandet i förhandsröstningen i många större församlingar stannar på en lägre nivå än för fyra år sedan. Ett undantag är de svenska församlingarna i Helsingfors. 12.11.2018 kl. 10:05

kyrkoherdetjänst. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Kvevlax församling har lockat en sökande. Det är Fredrik Kass som för närvarande jobbar som sakkunnig inom ungdomsarbete på Kyrkans central för det svenska arbetet i Helsingfors. 9.11.2018 kl. 18:28
Bröderna Vilpanen som ettåringar. De föddes i en finsktalande familj, men växte upp på svenska och är i dag helt svenskspråkiga.

livshistoria. Ett barnhem där barnen får utstå hot, misshandel och hårt fysiskt arbete. En ängel som kommer på besök i natten. Det låter som en otrolig berättelse, för bröderna Vilpanen var det verklighet. 9.11.2018 kl. 16:21
Harry S Backström

biskopsval . Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, teologie doktor Harry S Backström ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. 8.11.2018 kl. 16:31
Pekka Huokuna är ny kanslichef på kyrkostyrelsen.

Kyrkomötet. Kyrkomötet valde Pekka Huokuna till ny kanslichef för kyrkostyrelsen. 8.11.2018 kl. 12:48
Ann-Mari Audas-Willman är kyrkoherde i Solf sedan 2011.

Vasa. Kyrkoherden i Solf söker tjänsten som samfällighetens förvaltningschef. 8.11.2018 kl. 10:05

pris. Folktingets samvetspris tillfaller någon som genom ord eller handling visat prov på stort civilkurage under det gångna året. 7.11.2018 kl. 12:32

församlingsvalet. På flera större orter röstades det flitigare under den första förhandsröstningsdagen jämfört med förra församlingsvalet. 7.11.2018 kl. 09:58
Joel Halldorf är docent vid Teologiska högskolan Stockholm.

Bok. Tänk om religionen behövs för att bygga ett gott samhälle. 2.11.2018 kl. 14:16

församlingssammanslagning. Församlingsrådet i Jakobstads svenska församling har gjort ett eget initiativ till församlingssammanslagning i Pedersörenejden. De föreslår en utvidgad modell där samfällighetens fyra svenska församlingar blir en. 1.11.2018 kl. 16:30
Måste religiös identitet följa någon sorts logik? undrar Koko Hubara.

religion. – Folk försöker få mig att välja. Är du hälften si och hälften så? Men jag vet att jag är helt och hållet alltihop, säger Koko Hubara, författare och chefredaktör för webbmediet Ruskeat Tytöt. 1.11.2018 kl. 14:56

Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00
Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Ã…bo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52
I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09