Medlemskap och dop möjligt för flyktingar

Försvarsmakten. Dopundervisning och att vistelsen i Finland är registrerad räcker för den som vill bli döpt och medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. 15.4.2016 kl. 11:36

Även om Kyrkostyrelsens direktiv gett tolkningsmån är andemeningen klar: Församlingarna får döpa asylsökande flyktingar som vill bli kristna och ta in dem som medlemmar i kyrkan.

– Kyrkostyrelsens direktiv gällande dop av personer utan hemkommun, alltså asylsökande flyktingar, är inte tydliga, säger Johan Eklöf, pensionerad kyrkoherde i Kristinestads svenska församling.

Kyrkostyrelsen har nu skrit om sina direktiv på begripligt språk. Tomas Ray, Borgå stifts sekreterare för mission och internationellt arbete sände i slutet av januari ut en rekommendation till församlingarnas missionsansvariga om hur man ska gå till väga när personer av andra religioner vill bli kristna.

– Man kan döpa flyktingar utan hemkommun, säger Ray. De blir samtidigt medlemmar i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Då medlemskapet i kyrkan är bundet till hemorten har det vållat byråkraterna huvudbry att asylsökande som ännu väntar på behandling av sin ansökan vill blir döpta. Dessutom kan inte alla identifiera sig.

– Det ska räcka att de visar upp flyktingförläggningens invånarkort, säger Marja-Liisa Laihia som jobbar med flyktingfrågor på Kyrkostyrelsen.

Även om direktiven varit otydliga har Eklöf inte tvekat att döpa dem som kommit till tro.

– Jag har inte kunnat neka människor i nöd som lärt känna Jesus och velat bli döpta, säger Eklöf. Om någon vecka kan de vara avvisade och i värsta fall dödade i sitt hemland. Om jag då vägrat döpa dem av byråkratiska orsaker hade det berört mig väldigt illa. Då hade jag hindrat dem att komma till Kristus.

Enligt tågordningen skall nu den person som vill bli döpt kontakta församlingen som i sin tur registrerar kontakten. Då inleds ett undersvisningsskede på minst tjugo timmar. Målet med undervinsingen är dop och medlemskap i kyrkan. Dopet kan ske tidigast tre månader efter den registrerade första kontakten.

Hur många flyktingar som döpts i den evangelisk lutherska kyrkan finns inga exakta uppgifter på.

–Men det handlar om tiotals, uppskattar Laihia. Det är enstaka människor eller små grupper, vanligtvis afghaner eller irakier som döps på olika håll i landet. Det är mäniskor som känner frustration över de långa väpnade konflikterna i sina hemländer.

Laihias bedömning torde vara i underkant med tanke på att Johan Eklöf döpt tre flyktingar och hans efterträdare Daniel Norrback ett tjugotal. Som bäst pågår den tredje dopklassen i församlingen.

Läs mera i Kyrkpressen 15/2016

Johan Sandberg



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00