Kyrkan i Ylivieska, som brann ner i påsk, var byggd helt i trä. I kyrkan fanns ett så kallat torrt sprinklersystem, som skulle kopplas då brandkåren kom på plats. Men hettan hindrade brandmännen från att komma åt anslutningen.
Roger Österåker, som är fastighetschef i Korsholms kyrkliga samfällighet, är glad och nöjd över att Kvevlax kyrka, vars äldsta delar byggdes i trä åren 1691–93, har ett splitternytt sprinklersystem.
– Det är så säkert ett sprinklersystem kan vara. Sprinklerinstallationen är ett så kallat våtsystem, vilket betyder att sprinklerrören är vätskefyllda, säger han.
Ifall av brand sprids en vattendimma ut ur sprinklermunstyckena. Den ska sänka temperaturen, kväva brandhärden och åstadkomma så små vattenskador som möjligt.
– Eftersom kyrkorna är skyddade och historiska byggnader är det viktigt att Museiverket är med redan i början om sprinkleranläggningar planeras, säger Österåker.
Att bygga ett sådant system är ingen billig affär, men Kvevlax församling passade på då kyrkans plåttak skulle förnyas sommaren 2015.
Också i Pedersöre kyrkliga samfällighet planerar man nu att installera ett liknande sprinklersystem i alla kyrkor och klockstaplar.
Svenskfinlands och hela Finlands äldsta träkyrka finns i Vörå. Den är från år 1626. Kyrkoherde Tomas Klemets i Vörå vill inte av säkerhetsskäl gå närmare in på hur kyrkan är skyddad.
– Vi har alarm, sprinkler och kamera, säger han.
– Dessutom är kyrkan i regel stängd.
Han säger att nyheten om kyrkbranden i Ylivieska noterats också i Vörå.
– Jovisst, och säkert känner folk en del oro för den egna kyrkan.
En annan 1600-talskyrka är Andreas kyrka i Hitis i Åbolands skärgård, byggd 1685–86. Ekonomichef Pernilla Gustafsson vid Kimitoöns församling säger att ansvaret för de värdefulla gamla kyrkorna är tungt att axla för en liten församling.
– Vi har sex kyrkor att ta hand om, och det är inte billigt.
Liksom många andra som KP talat med vill hon inte gå närmare in på kyrkornas alarm- och brandsystem.