Redan som barn visste Ulla-Christina Sjöman att hon ville vara Guds medhjälpare.
Redan som barn visste Ulla-Christina Sjöman att hon ville vara Guds medhjälpare.

"Bön är kortaste vägen till Gud"

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

Lektor Ulla-Christina Sjöman är en gladlynt och solig äldre dam, nästan nittio år fyllda. Ända sedan kallelsen att be för människors nöd blev verklighet har hon ”anlitat Herren”.

– Jag går i bön till honom och samtalar med honom, säger hon som om det var den naturligaste sak man kan tänka sig.

I hennes fall förhåller det sig just så. Bönen och förbönen har blivit en självklar del av hennes vardag.

– Och det händer så mycket när en människa får hjälp av Herren! Ofta kommer hela familjer till tro, säger hon och berättar om en man i norra Finland som hade tumörer på hjärnan.

Hans hustru tog kontakt och bad om förbön. En operation skulle det bli, men läkarna gav inte mycket hopp om tillfrisknande.

– Hustrun var troende och vi kom överens att båda ber på var sitt håll.

– När hon ringde några dagar senare berättade hon att det inte blev någon operation. Mannen hade tagits in på avdelningen. När operationsläkaren undersökte honom konstaterade han att tumörerna var borta. Kvar fanns bara ett operationsärr.

– Vem har skött dig? Var har du varit? frågade han patienten.

Ulla-Christina Sjöman ler; – Inte hade han varit någonstans. Herren hade gripit in. Hustrun sa att hela familjen och släkt från båda hållen hade kommit till tro genom det som skett.

– Det här är inte det enda ärret jag fått uppleva, säger hon glatt.

Suppleant i mer än fyrtio år

Ulla-Christina Sjöman var lektor i Lukas församling då förbönskallelsen växte fram.

– Jag förstod att Herren egentligen hade kallat en annan för uppgiften, en präst, men han sa nej. Jag var alltså ett andrahandsval och blev suppleant!

Förbönsandakterna ordnades till en början i Munksnäs kyrka, men det blev för trångt och därför flyttade man kvällarna till Munkshöjdens kyrka som är större. Där har ”Förbön och tack” hållits sedan dess.

Människors nöd och behov av förbön och själavård tog en intressant språklig vändning då allt flera finskspråkiga dök upp. I ett tidigt skede började man därför sjunga på båda språken och tolka allt som sades till finska, och så fungerar det alltjämt. Något motsvarande torde inte vara känt i vår kyrka.

– Det började komma bussar från olika håll i Finland och allt flera brev, berättar hon.

Breven har handlat om sjukdom, arbetslöshet, alkohol- och drogproblem, oro av alla de slag.

– Jag blev snart kallad att besöka en mängd olika församlingar runt om i landet och har vänner på många orter. Bönen förenar oss.

Är och förblir lektor

– Det var många som försökte övertala mig att bli prästvigd när prästämbetet öppnades för kvinnor. Jag borde gå i täten och visa vägen, sa en del. Jag gjorde då som jag alltid gör: rådgjorde med Herren. Han sa att han kallat mig som lektor i Lukas församling. Det beskedet räckte för mig.

Ulla-Christina Sjöman berättar om en betydelsefull bakgrundsgrupp, en bibelkrets som i tiderna samlades i Munksnäs. Där började man be om väckelse i församlingen och hade nöd för det andliga livet. När förbönskvällarna började ställde kretsen upp och det bildades ett team som tog praktiskt och andligt ansvar för samlingarna. Den här bibelkretsen samlas alltjämt och har vid det här laget upplevt ett antal generationsbyten bland medlemmarna. Teamet som ställer upp i dag hjälper till både med talaruppgifter och i samtal och själavård, vid bokbordet och en liten försångargrupp – allt på två språk, givetvis. Deltagarantalet i förbönskvällarna har minskat mycket sedan de mest intensiva åren. Som positiv motvikt konstaterar hon glatt att kvällarna fått uppmuntra många församlingar att börja arrangera motsvarande samlingar.

– Vad kunde vara bättre!

Flickan från Skarpskyttegatan

Ulla-Christina Sjömans bakgrund var kvinnodominerad. Männen i släkten gick tidigt bort och kvinnfolket fick försörja familjen så gott det gick. Den närmaste kretsen bestod av mormor och hennes handikappade syster samt Ulla-Christinas mor, Margit. En av mormors vänner, Wilhelmina Sjöman, som också miste sin man tidigt, hade mormor hjälpt så att Wilhelmina med sin barnskara på sex fick flytta in i en byggnad på samma tomt.
Wilhelminas äldsta barn, Thorolf gifte sig med barndomsvännen Margit. Ulla-Christina hade alltså mormor och farmor på samma adress.

Christinas far Thorolf Sjöman tog kaptensexamen och gjorde karriär som befälhavare inom försvaret. Uppdraget som befälhavare för torpedbåten S2 blev hans sista. I oktober 1925 sjönk S2 i svårt oväder utanför Räfsö. Hela manskapet på 53 personer omkom.

Ulla-Christina Sjöman föddes i mars 1926 och fick aldrig uppleva sin far.

– Jag har sagt åt Herren att jag visst ser fram emot att träffa min Frälsare, men den första jag skulle vilja möta där hemma i himlen är min pappa. Herren log när jag sa det.

Vid en öppen bibel

Hon växte upp i ett troende hem där andan präglades av handling mer än ord. Man skulle ha ett öppet hem, vara hjälpsam, inte sprida skvaller eller tala illa om folk. Denna ljusa och och praktiska livssyn har hon varit trogen.
Livet levdes med öppna biblar. Ulla-Christina Sjöman minns vilket intryck bibelillustrationerna gjorde på henne som barn.

– Jag minns att jag som fyra-femåring tittade på bilderna som handlade om skapelsen. Jag frågade: ”Varför skapade Gud människan?” Jag fick svaret: Gud ville ha medhjälpare att tillsammans med honom sköta skapelsen.

– Saken var klar. Jag har fått vara Herrens medhjälpare när det gäller bön.

Hur ser Ulla-Christina på Bibeln i dag? Hon ser förvånad ut:

– Bibeln? Den är inget problem! Det är som det står skrivet.

Gud hör dig!

I förbönsarbetet har hon dagligen stått öga mot öga med människors nöd, sorg och besvikelse. Gud hör alla, men alla får inte det svar och den hjälp de hoppas på. Hur gör man då?

Hon brukar inleda förbönen vid altaret i Munkshöjdens kyrka med tack och en speciell bön för dem som blivit besvikna. De hade hoppats att den sjuka skulle bli frisk men ”de kom till tro och Herren tog hem dem”.

Bönen är Guds här och nu, bön är kortaste vägen till Gud, säger hon. Bön är enkelt, men vi människor krånglar till det. Han vill möta hela människan, kropp, själ och ande, men viktigast är att gudsförhållandet blir helat.

Guds tilltal

Att Gud kan tala till en människa, att han kan ha en röst som blir bekant, är något de flesta av oss inte fått uppleva. Ulla-Christina Sjöman har fått gåvan att höra Herrens röst och insett att det är just för förbönens skull.

– Jag vet ju inte alltid vad jag ska be för, men Herren kommer till hjälp. Han talar, han dömer inte, men han bedömer.

– Bönen är vår andliga andedräkt. Och när jag ber för andra så tar han hand om mina egna behov i förbifarten, säger hon med ett soligt leende.

Ulla-Christina Sjöman fyller 90 den 20 mars. Hon firas vid kyrkkaffet efter högmässan kl 13 i Munkshöjdens kyrka.

Kristina Fernström
Jani Laukkanen



Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21