Kristna är oense om innebörden av yoga. Kan en kristen göra solhälsningar utan att det blir hinduisk religionsutövning?

5 kristna påståenden om yoga – forskaren kommenterar

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Jyri Komulainen är biskopsmötets generalsekreterare men forskar även i mötet mellan kristen tro och hinduism. Han har skrivit och föreläst om förhållandet mellan kyrkan och nyandlighet.

Komulainen yogar inte själv utan är intresserad av ämnet ur den lutherska kyrkans perspektiv. Här bemöter han fem vanliga kristna argument mot yoga.

1. Jyri Komulainen, vad säger du om påståendet att ”yoga är hinduism”?

– Historiskt behandlas yoga ofta som del av hinduismens historia. Men yoga har också fått en form som helt lösgjorts från hinduismen. Här kan man ju fråga om de alls kan skiljas åt, men jag anser att det går. Många andra fenomen inom kristendomen kommer också från andra kulturer och har tagits i kristet bruk. Att yoga delar historia med hinduism förhindrar inte att den kan kristnas.

2. ”Rörelseserien solhälsningen är en hinduistisk bön till guden Surya Namaskaar.”

– Ja, solhälsningen har hinduiska rötter och om en hindu gör en solhälsning så är den en hinduisk bön. Men om en kristen vill tillbe Jesus med samma rörelseserie så kan man undra om det då längre är en solhälsning, utan kanske i stället en Jesushälsning. Jag vet att katolska munkar i Indien har tagit solhälsningen i bruk i sitt kristna böneliv och för dem handlar det verkligen inte om att utöva hinduism.

3. ”Kristen yoga är synkretism, att blanda ihop olika religioner.”

– I kristet tal är synkretism ofta ett väldigt negativt ord men inom missionsteologin har man nu börjat vända på begreppet. I dag vet man att det inte finns någon ”ren kristendom”. Varje kristen tro är på något plan synkretisk. En indisk kristenhet måste söka sina former i en indisk kultur och kan då till exempel ta yogan i kristen användning. Det är knepigt med kategoriska påståenden eftersom det redan finns kristna som använder yoga. Samtidigt som det även finns de som i en konvertering till kristendomen helt vill avsäga sig yogan, och de som vill utveckla sin kristna tro på sitt hinduiska arv.

4. I kundaliniyoga tror man att det i ryggslutet finns en livskraft ihoprullad som en orm. Den kan väckas genom rörelser och mantran. Ormen ska sedan börja gå uppåt genom kroppen till huvudet. Det här kan leda till psykos.

– Visst är det så att kundalini betyder orm och att symbolspråket i kundaliniyoga går ut på att man ska få sin energi att växa längs med ryggraden för att bli ett med det gudomliga. Jag kan inte svara på om den tanken i sig kan leda till psykos. Det är bra att komma ihåg att symbolernas betydelse varierar mellan olika kulturer. En kristen ser lätt på ormen genom berättelsen om syndafallet, men i Indien har ormen en helt annan symbolik. I södra Indien finns det en utbredd ormdyrkan i synnerhet bland kvinnor. Där är ormen symbol för livet.

5. ”Den som yogar blir för individualistisk.”

– Vissa former av yoga kan ha det problemet att de kultiverar en individualistisk spiritualitet som till och med kan ses som en motsats till den lutherska tanken om att tjäna nästan. En kristen yoga behöver nog uppmuntra till nästankärlek och social aktivism.

Läs fler argument och essän "Mantra eller Fader vår?" i Kyrkpressen 8/2015!

Liisa Mendelin
Malin Aho



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00