Den fina utsikten från Kyrkpressens redaktion - och andra bilder från vardagen bakom kulisserna på kajen - hittar du på Kyrkpressens Instagramkonto.
Den fina utsikten från Kyrkpressens redaktion - och andra bilder från vardagen bakom kulisserna på kajen - hittar du på Kyrkpressens Instagramkonto.

Finns det djup i Facebookflödet?

sociala medier. En del väljer att lämna bort Facebook och andra sociala medier helt under fastetiden. 25.2.2016 kl. 10:34

Kyrkan loggar däremot inte ut på någon fastepaus, tvärtom lanseras många nya kampanjer och specialsidor just under fastan.

Varför är kyrkan aktiv på sociala medier under fastan?

– Jag tänker att poängen med den här typens kampanjer är att vara kyrka för webbförsamlingen. För de flesta går säkert fastan ganska obemärkt förbi, förutom då fastlagsbullarna. Men genom en Ekofasta-kampanj där vi lyfter fram vad fasta kan vara,till exempel att avstå från något till förmån för miljön, så lyfts den här delen av kyrkoårets budskap fram. Så ambitionen är åtminstone att förmedla kyrkoåret och det kristna budskapet för webbförsamlingen genom dessa kampanjer.

Det säger Simon Lampenius, som är koordinator för sociala medier på Kyrkostyrelsen.

Vad är tanken med det material som till exempel Kyrkan i Helsingfors lägger upp?

– Med vår Facebooksida vill vi lyfta fram kyrkans goda budskap, uppmuntra varandra och sprida hopp. Vi vill också erbjuda ett forum där man kan uppleva församlingsgemenskap via nätet, säger Jessica Högnabba, koordinator för gemensamt svenskt församlingsarbete i Helsingfors.

– Jag tror att det som intresserar är människor och personliga berättelser och det är något vi också försöker lyfta fram på vår Facebooksida. Det ska vara mindre av organisationen kyrka och mera av de människor som är kyrkan. Vi vill förmedla tanken om att ”jag är kyrka”, till exempel genom att frivilliga är med och gör innehållet och genom att lyfta fram församlingsmedlemmarnas berättelser.

Kolla in de här

Andetag: En blogg om vardagstro och söndagstvivel. Under fastan gästbloggar ekobonden Mats Holmqvist från Karleby tankar från traktorhytten om naturenlig matproduktion.

Biskop Björn Vikström på Facebook: Biskopen varvar aktuella artiklar med personliga uppdateringar och bilder från biskopsvardagen. Många av våra biskopar finns också på Twitter.

Boktitelpoesi: Sjukt roligt, djupt, väldigt fint, absurt, allt finns. Tre böckers titlar läggs ihop. Man kan lämna in sin egen poesi på #boktitelpoesi på Instagram.

Din egen församling finns kanske på Facebook? Din kyrkoherde kanske har en egen Youtube-kanal? Sök upp dem!

Ekofasta: Kyrkans fastekampanj för ett klimatsmartare liv, åtminstone för en månad. Mycket praktisk info – också något om den kristna fastan. Peppa varandra och dela bra tips med hashtaggen #ekofasta eller sök upp Facebookevenemanget Ekofasta för klimatet och berätta om din ekofasta där.

Fast for the climate: Kyrkornas världsråds kampanj.

Lite skrik: Liisa Mendelin, KP-redaktör och bloggare på portalen Sevendays, skriver bland annat om konsumtionskritik och asketism. Särskilt för dig som funderar på etiken bakom din garderob. Under fastan äter Liisa veganskt.

Isyyspakkaus ekofastar: En av våra mest lästa pappabloggare, Tommi K på bloggen Isyyspakkaus, deltar i kyrkans fastekampanj. Utöver föräldraskap, resor och prylar skriver han i mars om hur han minskar på mängden kötträtter i en småbarnsfamilj.

Kirkko Suomessa finns på de flesta sociala medier med aktualiteter, bilder och hälsningar från kyrkfolk landet runt. Samma gäller grannen Svenska kyrkan.

Kyrkan i Helsingfors: En community på Facebook där församlingarna i huvudstaden turas om att uppdatera med allt mellan asfalt och himmel: aktualiteter, människor, tankar och trams.

Kyrkpressen: Nyheter, kolumner, bildgallerier och smygtitt bakom kulisserna på Facebook, Twitter och Instagram.

Morning Bell på Instagram: En meditationsbild för varje morgon av fotografen Ian Adams.

Nästan för lycklig: Amanda Audas-Kass är prisbelönt bloggare, lärare och prästfru. Hon skriver ärligt och träffande, ofta om sin tro.

Pontus Gunnarsson, kyrkoherde i Hedemora-Garpenbergs församling i Sverige, fastar genom att under 40 dagar leva på samma summa som en asylsökande får i bidrag. Det går att följa Pontus Gunnarssons sociala experiment via hans Facebooksida.

Usko, toivo, rakkaus: Kyrkliga nyheter, samtalsämnen och evenemang i Helsingfors på Facebook.

Valomerkki: En gemensam nyhetssajt som produceras av huvudstadsregionens församlingstidningar.

#40 dagar: Svenska kyrkans fastetagg.

#kohtipääsiäistä: Finska kyrkans fastetagg. Det finns en egen hashtag för varje vecka.

Nina Österholm



Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21