Carina Nynäs längtar efter ett andligt språk som håller också då mörkret känns ogenomträngligt.
Carina Nynäs längtar efter ett andligt språk som håller också då mörkret känns ogenomträngligt.

Söker språk för förtvivlan

Hur gör man en andlig bildningsresa? Carina Nynäs har lärt sig att det gäller att hitta rätt sällskap under vandringen. 19.2.2016 kl. 13:04

Carina Nynäs växte upp i Jakobstad. På 70-talet var engagemanget och entusiasmen stor inom församlingarna i staden, och ungdomsarbetet blomstrade.
– Det som jag har kvar från den tiden är att varje människa är lika värd inför Gud. Gud älskar alla. Det budskapet behövde jag verkligen få höra.
Hon var osäker på vilken väg hon skulle välja. Skulle hon satsa på naturvetenskap, sjukvård eller historia? Det blev historia, och orsaken till det var Margareta Wiik, ”världens underbaraste lektor i historia och modersmål”.
– Utan henne skulle jag kanske inte ha blivit till något. Hon hade den unika förmågan att kunna se en elev och försiktigt stöda, leda in på rätt väg. Hon öppnade fönstret till hela världen och fick mig att inse att jag inte behövde stanna kvar i mig själv och i Jakobstad och i mina omständigheter.

Det är på den här punkten hon allra starkast känner Guds ledning i sitt liv.
– Det som gjort att jag fortsatt tro på Gud genom alla år är att jag alltid träffat rätt människor i rätt stund, då det skulle ha kunnat gå fel, då jag kanske inte skulle ha klarat av att gå vidare. Då har det alltid kommit en människa som klarat av att ta mig till sig.
Den första var Margareta Wiik, den följande hennes biktmor Gunnel Vallquist, svensk författare, översättare och medlem i Svenska Akademien. De lärde känna varandra då Carina Nynäs var ung journalist och intervjuade Vallquist.
– Hon har funnits i mitt liv som en klippa. Det är nånting som är fint i katolsk tradition, att man tar det på stort allvar att man blir någons biktmor eller själasörjare. Genom henne gick jag raka vägen in i katolsk bildningstradition och klosterförankring – från fornkyrkan till i dag.
Den 11 januari dog Gunnel Vallquist i Stockholm. Carina Nynäs försökte hinna fram i tid, men då hon stod på T-centralen fick hon ett samtal om att hennes biktmor dött. Ändå åkte hon, satt en timme vid hennes avsomnade kropp.
– Jag har haft många sjuka anhöriga det senaste året och förlorat fyra av mina käraste människor, så jag har varit trött och grinig. Men när jag satt där och tittade på henne förstod jag på något vis vad hon hade gett mig. Det slog mig att jag inte alls ska vara gnällig fast det varit mycket, för den där 18-åringen, som inte visste om hon skulle välja sjukvård eller humaniora eller naturvetenskap, har ju egentligen fått allt det där. Sjukrum hör till de rum jag känner mig mest bekväm i.

En annan som betytt mycket för henne är Georg Klein, en av Sveriges ”ärkeateister”.
– Jag tror att man kan lära sig mycket av ateister, bara de är sanna ateister. Georg Klein flydde från tåget till Auschwitz och har lodat alla tänkbara mörkerdjup. Hellre en varm och trofast ateist i handen är tio kristna som lever färdiga tankar och färdiga svar.
De träffades under ett författarsamtal i Åbo och han blev ett viktigt stöd för henne under några av de tio sista åren efter att hennes yngre bror Christian skadades i en trafikolycka och blev svårt hjärnskadad.
– Han fick den ena hjärnblödningen efter den andra, det bara pågick. Varje gång då vi trodde att nu kan det inte bli värre så blev det ännu värre, och ännu värre. Där försvann min barnsliga tillit till livet och Gud. Georg hjälpte mig att utveckla känselspröt i det mörker som varade i tio år.
Hennes bror var bara några på tjugo då olyckan inträffade.
– När vi var i kyrkan sa han ofta, så där ledset: De vet inte vad de pratar om.

Hon har ofta tänkt på det efteråt. Hon satt själv med i den handbokskommitté som arbetade med vår kyrkas nuvarande kyrkohandbok. När det blir en ny handbok hoppas hon att man ska göra en tydlig skillnad mellan det som är ett bönespråk och det som är utsagor om trons väsen.
– Jag satt i kyrkan för några söndagar sedan och märkte till min fasa att det kom ett sådant här påstående: ”Alla mina sjukdomar botar han.” Att höra något sådant är förfärligt för den som fått hjärnan krossad. Det andliga språket måste också klara den yttersta förtvivlan. Alltför ofta tror jag att man snabbt försöker få ihop en förklaring, ett språk man kan leva i.
När hon läste om Gunnel Vallquists böcker efter hennes död insåg hon att många av texterna handlar om just det.
– Man ska inte söka breda någon sorts teologiskt förklaringstäcke över allt, utan uthärda i mörkret. Det är först då man faktiskt kan lära känna sig själv. I den processen växer nästan nya organ fram.

De tio åren vid brodern Christians sida förändrade henne. Ibland låg han i koma i veckor och hon hjälpte sköterskorna med deras arbete. Hon önskar att vi alla skulle få jobba bland invalider, äldre, svårt sjuka. Då skulle vi kanske få bättre beslutsfattare.
Hon har aldrig förlorat sin tro, men den ser annorlunda ut i dag.
– Jag skulle inte våga påstå något om vem Gud är och vad han tycker.
Hon menar att man kan göra teologi på två sätt. De flesta utgår från bibeltexten och den kristna traditionen och ser på samhället genom dem.
– Det håller om man inte råkar ut för alltför många och obotliga livskatastrofer, då kan man ännu lappa ihop allt.

Hennes teologi är en annan.
– Jag utgår från verkligheten och när jag hittar ett bibelställe som faktiskt kan gå hand i hand med den, då blir bibelstället ännu starkare. Gör man så kommer man att märka att det finns ord som är helt sanna.
I de yttersta stunderna av förtvivlan kan man alltid be om styrka, om frid. Det har hon fått.
– En gång i slutet av Christians liv brast det för mig, han blödde konstant i hjärnan och ingen läkare vågade göra något. Då var det en äldre sköterska som sa: ”Du vet inte själv vad du kan ha i ditt huvud. Fortsätt att arbeta.” Det har stannat hos mig. Jag behöver inte längre tröstande utsagor, men jag tror att Gud är där.

Sofia Torvalds



Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56