Visionen i Vindala blev avhandling

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33

Det började egentligen med en vision i Vindala. Paula Mäkelä var 15 år då hon stod utanför kyrkan på hemorten tillsammans med sin kompis.
– Jag stod och lutade mig mot stenmuren och petade på mossan och funderade på vem de där Rijfarna som byggt kyrkan egentligen var. Då stod det plötsligt klart för mig att jag en dag kommer att veta allt om dem.
Hon beskriver det som en andlig upplevelse. Som om hon hörde en ödets gonggong.
– Jag försökte aktivt motarbeta visionen jag fick som 15-åring.
För sin avhandling pro gradu började hon studera altaruppsättningen i Lehtimäki kyrka. Hon samlade på sig mycket material men avhandlingen lät inte göra sig som hon hade tänkt.
– Jag fick byta ämne. Kyrkoherden i Lehtimäki förslog att jag skulle göra en 200-årshistorik över kyrkan. Då jag dessutom skulle få betalt för mitt jobb var valet lätt.
– Under arbetet med historiken upptäckte jag att jag höll på med just det jag tänkte göra som 15-åring.
Var det ödet eller Gud?
– Det var mer än bara ödet. Jag tror att det var Gud, eller åtminstone ett gudomligt öde.
Hon upplever att forskningen är hennes kall.
– Varje gång jag kört fast har jag fått jag hjälp att komma vidare. Det är Gud som gett mig den kraften.
I december doktorerade Paula Mäkelä vid Institutionen för kyrkokonst och -arkitektur vid universitetet i Jyväskylä. Översatt till svenska heter avhandlingen Kyrkbyggarsläkten Rijf. Den österbottniska släktens byggnads- och planeringsproduktion samt verksamhet under den gustavianska tidens Finland.
– Jag har levt med familjen Rijf sedan 1999 och de har börjat kännas som riktiga personer. De har påverkat mitt sätt att tänka och ibland måste jag påminna mig om att jag är forskare. Men jag förstår dem bättre när jag lärt känna dem. Jag vet vad som är typiskt för dem, säger Mäkelä som har tatuerat Rijfs bomärke på sin fot.
Hon har gått igenom samtliga 84 projekt där hon funnit att familjen 
Rijf nämnts: Allt från kyrkor, klockstaplar, prästgårdar, fyrbåkar, broar till predikstolar.
– De var de mest betydelsefulla kyrkbyggarna under sin tid.
Jacob Rijf är den mest kända. Han var den första finländaren som studerade civilarkitektur på Konstakademin i Stockholm och tog en kompletterande examen på Överintendentsämbetet.
Kännetecknade för Jacob Rijfs kyrkor är att han strävade efter att bygga kyrkor i trä med stenkyrkor som modell. Han placerade ofta klocktornet ovanpå själva kyrkkroppen, för att spara på kostnaderna och inte bygga en separat klockstapel. Han utvecklade en egen teknik med dubbla avfasade hörn som skulle bära tyngden från klockorna och som gjorde att man inte behövde stöda kyrkan med tvärgående balkar i höjd med väggbandet.
– Även om han lyckades lösa problemet med tyngden tog han inte klockornas rörelse i beaktande, säger Mäkelä. Till exempel kyrkan i Hyrynsalmi övergavs efter en tid då konstruktionen inte höll för vibrationerna. På annat håll byggde man klockstaplar senare.
Idag finns det bara två kyrkor kvar där kyrkklockorna fortfarande är ovanpå kyrkkroppen, i Larsmo och Ylikiiminki.

Las mera i Kyrkpressen 7/2015

Läs också om ämnet i Kyrkpressen 50/2009
Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00