Visionen i Vindala blev avhandling

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33

Det började egentligen med en vision i Vindala. Paula Mäkelä var 15 år då hon stod utanför kyrkan på hemorten tillsammans med sin kompis.
– Jag stod och lutade mig mot stenmuren och petade på mossan och funderade på vem de där Rijfarna som byggt kyrkan egentligen var. Då stod det plötsligt klart för mig att jag en dag kommer att veta allt om dem.
Hon beskriver det som en andlig upplevelse. Som om hon hörde en ödets gonggong.
– Jag försökte aktivt motarbeta visionen jag fick som 15-åring.
För sin avhandling pro gradu började hon studera altaruppsättningen i Lehtimäki kyrka. Hon samlade på sig mycket material men avhandlingen lät inte göra sig som hon hade tänkt.
– Jag fick byta ämne. Kyrkoherden i Lehtimäki förslog att jag skulle göra en 200-årshistorik över kyrkan. Då jag dessutom skulle få betalt för mitt jobb var valet lätt.
– Under arbetet med historiken upptäckte jag att jag höll på med just det jag tänkte göra som 15-åring.
Var det ödet eller Gud?
– Det var mer än bara ödet. Jag tror att det var Gud, eller åtminstone ett gudomligt öde.
Hon upplever att forskningen är hennes kall.
– Varje gång jag kört fast har jag fått jag hjälp att komma vidare. Det är Gud som gett mig den kraften.
I december doktorerade Paula Mäkelä vid Institutionen för kyrkokonst och -arkitektur vid universitetet i Jyväskylä. Översatt till svenska heter avhandlingen Kyrkbyggarsläkten Rijf. Den österbottniska släktens byggnads- och planeringsproduktion samt verksamhet under den gustavianska tidens Finland.
– Jag har levt med familjen Rijf sedan 1999 och de har börjat kännas som riktiga personer. De har påverkat mitt sätt att tänka och ibland måste jag påminna mig om att jag är forskare. Men jag förstår dem bättre när jag lärt känna dem. Jag vet vad som är typiskt för dem, säger Mäkelä som har tatuerat Rijfs bomärke på sin fot.
Hon har gått igenom samtliga 84 projekt där hon funnit att familjen 
Rijf nämnts: Allt från kyrkor, klockstaplar, prästgårdar, fyrbåkar, broar till predikstolar.
– De var de mest betydelsefulla kyrkbyggarna under sin tid.
Jacob Rijf är den mest kända. Han var den första finländaren som studerade civilarkitektur på Konstakademin i Stockholm och tog en kompletterande examen på Överintendentsämbetet.
Kännetecknade för Jacob Rijfs kyrkor är att han strävade efter att bygga kyrkor i trä med stenkyrkor som modell. Han placerade ofta klocktornet ovanpå själva kyrkkroppen, för att spara på kostnaderna och inte bygga en separat klockstapel. Han utvecklade en egen teknik med dubbla avfasade hörn som skulle bära tyngden från klockorna och som gjorde att man inte behövde stöda kyrkan med tvärgående balkar i höjd med väggbandet.
– Även om han lyckades lösa problemet med tyngden tog han inte klockornas rörelse i beaktande, säger Mäkelä. Till exempel kyrkan i Hyrynsalmi övergavs efter en tid då konstruktionen inte höll för vibrationerna. På annat håll byggde man klockstaplar senare.
Idag finns det bara två kyrkor kvar där kyrkklockorna fortfarande är ovanpå kyrkkroppen, i Larsmo och Ylikiiminki.

Las mera i Kyrkpressen 7/2015

Läs också om ämnet i Kyrkpressen 50/2009
Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00