Det finns inget "om?" i frågan om att ta emot flyktingar. Enligt Håkan Sandvik lyder den enda frågan "hur?".
Det finns inget "om?" i frågan om att ta emot flyktingar. Enligt Håkan Sandvik lyder den enda frågan "hur?".

Oro är okej - men aldrig fördomar!

Håkan Sandvik har stor erfarenhet av integrationsfrågor. Kyrkan inte får glömma sin egen flyktingstatus, menar han. 12.2.2016 kl. 15:16

Håkan Sandviks vägar har tagit honom från Nykarleby till en lång rad Mellanösternvistelser som präst och teolog. I dag jobbar han som pastor i Södertälje. Han talar flytande arabiska och har jobbat i Sverige i många år med integrationsfrågor. För ett par veckor sedan besökte han Finland, där han talade till drygt hundra frivilliga och kyrkligt anställda om att jobba med flyktingar.

För Håkan Sandvik finns det bara en frågeställning att besvara när det gäller flyktingarna som kommer: Hur tar vi emot dem som kommer. För honom handlar det om våra barns framtid.
– Vi som bor här och nu bygger tillsammans det samhälle vi vill att våra barn ska leva i, säger han bestämt.
Han tycker att frågan om hur flyktingarna tas emot är djupt teologisk. Kyrkan har talat vitt och brett om den ”världsvida kyrkan”.
– Har vi insett vad det verkligen betyder? I själva verket har vi alla tillfälliga upphållstillstånd i den här världen. Vi är pilgrimer. Jag är rädd för att vi har bott in oss så i vår bekvämlighet att vi har glömt det. Därför behöver kyrkans teologi flyktingarna minst lika mycket som de behöver oss.
Han hänvisar till Bibeln. Där är flyktingen, främlingen, något av en huvudperson som nämns i positiva ordalag många gånger om. Budskapet är nästan alltid detsamma: Behandla främlingen väl!


Avstå – dela – tala ut!
Håkan Sandvik talar förvånansvärt rakt, med en erfarenhet som genomsyrar allt. En tredjedel av invånarna i Södertälje är födda utanför Sverige. Inslaget från Mellanöstern är påtagligt med flera orientaliska kyrkor representerade. Staden är något av assyriernas utlokaliserade huvudstad, med fyra syrisk-ortodoxa kyrkor, två domkyrkor, två biskopar och två framgångsrika fotbollslag.

Mot bakgrunden av det ter sig flyktinginslaget i Finland rätt blekt. Höstens händelser har ändå satt tydliga spår, också i aktiviteten i kyrkorna. Bland åhörarna i Helsingfors har flera gett sig i kast med flyktingarbete i församlingens regi. Det finns frågor som hopat sig sedan den trevande starten. Hur ska man göra? Hur ska man göra rätt? Och hur ska man gå vidare, när församlingsbor som glatt tog emot exotiska, mångspråkiga mässor plötsligt inser att den nya gudstjänsten kommit för att stanna.
– Då var det inte längre lika roligt för församlingsborna, som kände att de gick miste om sin traditionella gudstjänst, delger en av deltagarna på flyktingseminariet.

Sandvik är bestämd. Också besvikelser, diskussioner om vad någon inte vill avstå från måste få komma ut:
– Sveriges största misstag är tron att man inte får tala om problem. Resultatet är att man plötsligt har enbart problem på bordet! Det gäller att vara försiktig med rasiststämpeln. Känslor och frustrationer som man inte vågar tala om gör att det smäller förr eller senare. Jag har sett så många församlingar som hamnat just i den sitsen.
Men han är noga med en sak:
– Det är viktigt att man talar om fakta och erfarenheter, inte fördomar. Kyrkan har en profetisk röst. Därför har vi ett ansvar att tala i samhällsfrågor och säga nej till rasism. Vi får inte tiga när ryktena går på stan om att ”afghanska pojkar gör si eller så”. Det vi har erfarit måste vi tala om, ja, men verkliga problem finns det tillräckligt av för att vi inte ska behöva hitta på sådana!

Han säger också att det gäller att granska sitt eget fokus kritiskt. För vem gör man det man sysslar med? För flyktingarna? Eller för sin egen skull?
Sandvik punkterar den kyrkliga aktivitetscentreringen.
– Det tuffaste jobb jag någonsin haft var på ett flyktingförvar där utvisade satt inlåsta i väntan på verkställande. I början var jag entusiastisk och aktiv ”har du haft en bra advokat, har du försökt det eller det … ”. Tills jag fattade att detta gjorde jag bara för min självrättfärdighets skull och insåg att det enda jag kunde var att dela deras förtvivlan och hjälplöshet. Lyssna. Det var tufft.

Läs hela intervjun med Håkan Sandvik i papperstidningen denna vecka!

May Wikström



Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46