Förslag: bara tre stift i framtiden

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Det var biskopsmötet som för två år sedan tillsatte arbetsgruppen som nu slutfört sitt uppdrag under ledning av biskop Tapio Luoma.

Stina Lindgård, kyrkoherde i Liljendal och Lappträsk församlingar och medlem av gruppen, berättar att uppdraget varit att se över vilka förändringar som kan bli aktuella för stiften och domkapitlen i framtiden.

– Vi har också försökt belysa på vilket sätt domkapitlen under årens lopp har förnyats för att motsvara förändrade behov.

Det är okej att förändras och det är okej att domkapitel och stift förändras, konstaterar hon.

I rapporten presenteras tre möjliga modeller. Den första: fler stift och biskopar än tidigare. Den andra: färre stift än tidigare. Den tredje: bara tre stift, ett i norr, ett i söder och ett svenskspråkigt stift.

– Ur teologisk synvinkel och för att kunna tjäna församlingsmedlemmarna anser vi att det bästa vore fler stift. Den lösningen skulle innebära att de nuvarande samfälligheterna upplöses, vilket gör att modellen kunde tänkas vara ekonomiskt gångbar.

I alla tre modeller bevaras det svenskspråkiga stiftet.

– Det har helt enkelt att göra med att vi är en minoritet, att det ser så annorlunda ut i Borgå stift också rent kulturellt. Vi har vissa särbehov, och det är bäst att de svenskspråkiga också i framtiden har sitt eget stift, säger Lindgård.

Biskop Björn Vikström har tagit del av arbetsgruppens rapport.

– Det är glädjande att märka att det också på finskspråkigt håll uppenbarligen finns en bred förståelse för att det behövs ett svenskt stift.

Han kommenterar också de olika modellerna för stiften i framtiden.

– Många uppfattade att det inte är realistiskt att vi ökar antalet stift med till och med det dubbla.

Han är också tveksam till att bara tre stift kunde vara en gångbar väg framåt.

– Då är tanken att man monterar ner kyrkostyrelsen och flyttar ut dess verksamhet i de tre stiften. Men jag har svårt att tro att det är en vettig modell.

Diskussionsöppningar

Biskopsmötet antecknade förra veckan rapporten för kännedom och fattade beslut om vilka av de punkter i rapporten som skickas vidare med uppmaning om att de ska förverkligas. Gällande stiftens antal i framtiden tas inga beslut nu.

Björn Vikström anser att modellerna i stället ska ses som diskussionsöppningar.

– Det är skäl att vänta och se vad kyrkomötets framtidskommitté har att presentera först.
I maj 2015 tillsatte kyrkomötets framtidsutskott nämligen en kommitté som ska ge förslag till revidering av kyrkans organisation. Tanken är att förslaget ska vara klart i november 2016. Björn Vikström är en av dem som undertecknade det ursprungliga initiativet.

Varför finns det flera arbetsgrupper inom kyrkan som samtidigt grunnar på framtiden?

– För två år sedan, när biskopsmötet tillsatte sin arbetsgrupp, hade initiativet till revidering av kyrkans organisation ännu inte tagits upp i kyrkomötet. Biskopsmötet har på sitt bord att fundera på stiftet och i den situationen upplevde vi att stiften och domkapitlen hamnat i skymundan för andra reformer, säger Vikström.

Han säger att det inträffat en viss inflation på den här typen av dokument.

– Att komma med nya strategier får inte vara ett självändamål och det är säkert bra att efterlysa ett fokus inom kyrkans framtidsstrategier.

Han anser ändå att arbetsgruppens rapport är betydelsefull.

– Det är viktigt att arbetet gjorts. När det gäller finjustering av den nuvarande verksamheten har arbetsgruppen lagt fram många goda förslag.

Dessa finjusteringar består av drygt tio punkter med förändringsförslag, allt från hur domkapitlen kan specialisera sig till frågor om kontraktsprostarnas roll.

I protokollet från biskopsmötets senaste möte finns besluten på detaljnivå. Du hittar protokollet här.

Christa Mickelsson



profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56