Tomas Lundqvist är missnöjd med regeringens beslut att inte göra något åt att det finns en grupp människor i Finland som inte har rätt till någon hälsovård.
Tomas Lundqvist är missnöjd med regeringens beslut att inte göra något åt att det finns en grupp människor i Finland som inte har rätt till någon hälsovård.

"Det är vår plikt att ge papperslösa vård"

tomas lundqvist. I Finland finns en stor grupp människor som inte har rätt till någon hälsovård. Läkaren Tomas Lundqvist erbjuder på sin fritid papperslösa vård vid kliniken Global Clinic i Helsingfors. 4.2.2016 kl. 00:00

– De är människor som behöver hjälp och som vi kan hjälpa.

Det är läkaren Tomas Lundqvists svar på frågan varför han en kväll i månaden erbjuder papperslösa hälsovård i stället för att åka hem till sin familj efter jobbet.

De papperslösa i Finland är en brokig grupp. En del har inte tillstånd att vistas i landet. Andra, till exempel EU-medlemmar från Östeuropa, är här lagligt men har inte tillgång till hälsovård då Fpa inte ersätter deras vård eftersom de inte är sjukförsäkrade i sitt hemland.

– De har i och för sig rätt till vård vid vid akuta och allvarliga sjukdomsfall, men måste betala för denna vård enligt de verkliga kostnaderna, alltså tre– fyra eller till och med femsiffriga siffor.

Räkningarna förblir oftast obetalda. Lundqvist säger att problemet också är att det är svårt att definiera akut sjukvård.

– Så även om lagen kräver det har de papperslösa inte alltid tillgång till någon vård. Det här är en konkret människorättsfråga.

Han var med redan för snart fem år sedan när Global Clinic slog upp dörrarna i Helsingfors. Sedan dess har kliniken öppnat i Uleåborg och Åbo. Nyligen fick också Tammerfors en egen klinik för papperslösa.

– Papperslösa i Finland är en utsatt grupp på många sätt och behoven är stora, säger Lundqvist.

De personer som söker sig till kliniken lider av alla möjliga krämpor och påminner långt om dem som söker sig till vanliga hälsostationer.

– En del har luftvägsinfektioner, andra muskelsmärta. I januari kom två personer som sovit utomhus i minus tjugo grader med svåra köldskador. En del är i så dåligt skick att vi måste skicka dem direkt till akuten.

Knappa resurser

På kliniken, som är öppen en kväll i veckan, turas de frivilliga om. Både läkare, sjukskötare, hälsovårdare, barnmorskor, psykologer och tolkar finns till hands.

– Men vi kan tyvärr göra ganska lite. Vi får donationer men har inte tillräckligt med resurser. Vi har till exempel inte tillgång till röntgen och det är invecklat att ens få fram labbresultat.

Tröskeln att söka vård är dessutom hög bland de papperslösa. Många är rädda för att myndigheterna ska få upp ögonen för dem. För att skydda patienterna uppger inte Global Clinic på vilken adress de verkar.

– Våra patienter hittar nog hit ändå. Vi har telefonnummer på vår webbsida och dessutom sprids information om vår verksamhet effektivt via djungeltelegrafen.

Vad gäller läkarnas tystnadplikt är Lundqvist bestämd.

– Vi läkare har ingen som helst orsak att förmedla några uppgifter om våra patienter vidare till myndigheterna. Vi kan inte förbigå tystnadsplikten när det passar oss själva.

Läkarförbundet har också varit tydligt med att papperslösas hälsa borde skötas bättre i Finland.

– Det handlar om internationella människorättsavtal. Vi får inte diskriminera någon på basis av varför de befinner sig i landet.

Han säger att få läkare motsätter sig vård av papperslösa.

– Men en del kritiker befarar att fler papperslösa söker sig till Finland om vi erbjuder dem god vård. Men det tycker jag är ett absurt argument. Med de erfarenheter jag har från arbetet på kliniken ser jag att de här människorna söker sig till Finland av helt andra orsaker.

Han hänvisar till undersökningar som gjorts i Sverige, där papperslösa under de senaste åren fått aningen bättre kommunal vård.

– Det har inte kunnat påvisas att det ökat mängden papperslösa i Sverige.

Oviljan att hjälpa förbryllar

I början av förra året behandlade riksdagen ett lagförslag som hade kunnat förbättra de papperslösas situation.

– Men behandlingen förhalades avsiktligt, vilket riksdagsman Kari Rajamäki till och med stoltserade över. Propositionen hann förfalla eftersom den inte hann behandlas innan en ny riksdag valdes. Och den nuvarande regeringen har meddelat att de vidkänner att det här är ett problem men att de inte tänker åtgärda det.

Han är mycket kritisk till läget.

– Jag förstår inte att vi kan godkänna situationen. Men det speglar den främlingsfientliga attityd som vi ser i Finland just nu, också i politiken. Utgående från en läkares yrkesetik anser jag att det är ofattbart att vi väljer vilka människor vi vårdar.

Han är noga med att betona att Global Clinics arbete inte på något sätt ersätter en mera hållbar lösning.

– Det är inte så att det inte behövs någon vård för papperslösa för att Global Clinic finns. Vårt mål är att göra oss själva onödiga, att hjälpa människor konkret men också göra problemet synligt. Men våra resurser är knappa.

I Helsingfors är situationen för de papperslösa ändå aningen bättre än i övriga delar av landet. Gravida och personer under 18 år har nämligen rätt till hälsovård vid de kommunala hälsovårdsstationerna och sjukhusen. En liknande bestämmelse har precis godkänts i Åbo.

– Men alla som jobbar på stationerna vet inte hur de ska hantera de papperslösa, så många av dem blir utan vård ändå. En av våra frivilliga barnmorskor har varit väldigt aktiv på den fronten och ringt runt till rådgivningar och bokat tider till gravida. Vi får fungera som deras advokater.

Och kostnaderna då, blir det dyrt för kommunerna att erbjuda vård?

– Jag tror att det blir dyrare att inte erbjuda förebyggande hälsovård. Risken är stor att problem som hade kunnat åtgärdas preventivt blir akuta. Det kostar mera.

Tomas Lundqvist är också aningen kritisk till hur den jämställda vården förverkligas bland finländska medborgare.

– Den kunde fungera bättre. Det finns stora skillnader i hälsa och dödlighet i både olika socioekonomiska grupper och geografiskt.

Christa Mickelsson



Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06