I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.
I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.

För att förhindra marginalisering

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Dialogbildande flyktingverksamhet. Det är en av pastor Johanna Björkholm-Kallios viktigaste arbetsuppgifter. Sedan början av december har hon varit projektanställd i Johannes församling och haft ansvar för församlingens flyktingarbete. Det var församlingsrådet som tog initiativet till att satsa på flyktingarbete under ett års tid.
– Uppgiften är att skapa möten mellan flyktingar och frivilliga församlingsbor.
Ett första möte för frivilliga lockade ett femtiotal. Församlingen samarbetar med Tyska församlingen, Adventskyrkan och Helsingfors KFUK. Johannes församlings ansvarsområde är verksamhet bland flyktingarna.
– Vi har till exempel bjudit in flyktingar till Sibeliusdagens fest i centrum och till lucia. De som var intresserade fick gå tillsammans med frivilliga församlingsbor. För våren planerar vi till exempel klubbverksamhet, en parkfest och olika idrottsaktiviteter. Och en stadsrundvandring – det är något flyktingförläggningen i Rödbergen lagt in en beställning på.
Poängen är inte att flyktingarna ska introduceras för olika verksamheter utan att de ska få möta andra människor, få vänner och göra roliga saker tillsammans. Det hela koordineras genom en sluten Facebookgrupp.
Låter det intressant?
– Kom med som frivillig! säger Johanna Björkholm-Kallio.

På Drumsö har arbetet med flyktingar hittat sin plats bland församlingens andra frivilligprojekt. Siru Hannula sitter i Drumsö finska församlings kafé en fredagseftermiddag. En bekant dam kommer in och introducerar en vän.
– Tycker du om att pyssla? Vi ska ha pyssel i vårt kafé på onsdagskvällarna. Vill du vara med som frivillig? frågar Siru Hannula blixtsnabbt.
Hannula är ansvarig för projektet Yhdessä Lauttasaari (ungefär: Tillsammans på Drumsö). Hon koordinerar frivilliga som vill vara med och skapa gemenskap på den tättbebyggda ön i västra Helsingfors. Målet är att förebygga ensamhet och marginalisering.
– Vi vill skapa ett vardagsrum på Drumsö, ett rum där alla kan känna sig välkomna, oberoende av ålder eller livsåskådning. För en del kan tröskeln till kyrkan kännas hög, fysiskt eller psykiskt. Jag hoppas och tror att folk småningom börjar fatta att kyrkan inte visar någon på dörren.

När den stora flyktingvågen kom i höst öppnade Drumsö församling sina dörrar och förvandlades till tillfällig flyktingförläggning under tre veckor. Den satsningen var möjlig tack vare att församlingen redan hade en projektanställd frivilligkoordinator, Marjut Mulari.
– Jag kunde släppa allt annat och ägna mig helt åt att koordinera de frivilliga som behövdes för att det hela skulle vara möjligt.
Drygt 150 anmälde sig som frivilliga, 92 av dem fick olika arbetsuppgifter. Det som krävde mest frivilligarbete var matutdelningen – varje dag skulle de asylsökande få flera måltider, och det i sin tur krävde att ca 10 frivilliga ställde upp varje dag.
– Vi behövde också tolkar och lärare i finska. Alla ställde upp gratis, men vi ville att de skulle ha rätt utbildning.
Redan tidigare hade församlingen drivit ett onsdagskafé där man bjöd på mat tillredd på matsvinn från butikerna. Under hösten fylldes kaféet av både frivilliga Drumsöbor och asylsökande.
– Det var en krävande satsning, men jag tycker att den burit god frukt. Många av dem som började som frivilliga ser sig inte längre som frivilliga då de håller kontakt med de asylsökande, som numera bor på förläggningar runt om i landet. De har blivit vänner.

När männen från den tillfälliga flyktingförläggningen på Drumsö flyttade till nya förläggningar fortsatte många att komma till Drumsö på onsdagskvällar. Inför jul pysslade de julprydnader tillsammans med frivilliga Drumsöbor.
– Först var de lite tveksamma, sedan blev de så ivriga! säger Hannula.
Inför våren planeras nya projekt. En del av flyktingarna har själva engagerat sig i församlingens frivilligverksamhet via projektet Yhdessä Lauttasaari. De har till exempel besökt servicehem på Drumsö.
– Och en av dem är en duktig frisör. Behöver du få ditt hår klippt? frågar Siru Hannula.
Hennes uppgift har varit att koordinera frivilliga – både finländare och asylsökande – och hitta nya modeller för frivilligarbete. Vem kan vad? Hur mycket kan och vill de satsa av sin tid och energi?
Projektet har blivit något som gör dubbel nytta: hjälper ensamma finländare att hitta sällskap, men bidrar också till att flyktingar knyter vänskapsband till finländare.
– Det är viktigt, för de löper risk att marginaliseras, säger Hannula.

Sofia Torvalds



Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11