I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.
I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.

För att förhindra marginalisering

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Dialogbildande flyktingverksamhet. Det är en av pastor Johanna Björkholm-Kallios viktigaste arbetsuppgifter. Sedan början av december har hon varit projektanställd i Johannes församling och haft ansvar för församlingens flyktingarbete. Det var församlingsrådet som tog initiativet till att satsa på flyktingarbete under ett års tid.
– Uppgiften är att skapa möten mellan flyktingar och frivilliga församlingsbor.
Ett första möte för frivilliga lockade ett femtiotal. Församlingen samarbetar med Tyska församlingen, Adventskyrkan och Helsingfors KFUK. Johannes församlings ansvarsområde är verksamhet bland flyktingarna.
– Vi har till exempel bjudit in flyktingar till Sibeliusdagens fest i centrum och till lucia. De som var intresserade fick gå tillsammans med frivilliga församlingsbor. För våren planerar vi till exempel klubbverksamhet, en parkfest och olika idrottsaktiviteter. Och en stadsrundvandring – det är något flyktingförläggningen i Rödbergen lagt in en beställning på.
Poängen är inte att flyktingarna ska introduceras för olika verksamheter utan att de ska få möta andra människor, få vänner och göra roliga saker tillsammans. Det hela koordineras genom en sluten Facebookgrupp.
Låter det intressant?
– Kom med som frivillig! säger Johanna Björkholm-Kallio.

På Drumsö har arbetet med flyktingar hittat sin plats bland församlingens andra frivilligprojekt. Siru Hannula sitter i Drumsö finska församlings kafé en fredagseftermiddag. En bekant dam kommer in och introducerar en vän.
– Tycker du om att pyssla? Vi ska ha pyssel i vårt kafé på onsdagskvällarna. Vill du vara med som frivillig? frågar Siru Hannula blixtsnabbt.
Hannula är ansvarig för projektet Yhdessä Lauttasaari (ungefär: Tillsammans på Drumsö). Hon koordinerar frivilliga som vill vara med och skapa gemenskap på den tättbebyggda ön i västra Helsingfors. Målet är att förebygga ensamhet och marginalisering.
– Vi vill skapa ett vardagsrum på Drumsö, ett rum där alla kan känna sig välkomna, oberoende av ålder eller livsåskådning. För en del kan tröskeln till kyrkan kännas hög, fysiskt eller psykiskt. Jag hoppas och tror att folk småningom börjar fatta att kyrkan inte visar någon på dörren.

När den stora flyktingvågen kom i höst öppnade Drumsö församling sina dörrar och förvandlades till tillfällig flyktingförläggning under tre veckor. Den satsningen var möjlig tack vare att församlingen redan hade en projektanställd frivilligkoordinator, Marjut Mulari.
– Jag kunde släppa allt annat och ägna mig helt åt att koordinera de frivilliga som behövdes för att det hela skulle vara möjligt.
Drygt 150 anmälde sig som frivilliga, 92 av dem fick olika arbetsuppgifter. Det som krävde mest frivilligarbete var matutdelningen – varje dag skulle de asylsökande få flera måltider, och det i sin tur krävde att ca 10 frivilliga ställde upp varje dag.
– Vi behövde också tolkar och lärare i finska. Alla ställde upp gratis, men vi ville att de skulle ha rätt utbildning.
Redan tidigare hade församlingen drivit ett onsdagskafé där man bjöd på mat tillredd på matsvinn från butikerna. Under hösten fylldes kaféet av både frivilliga Drumsöbor och asylsökande.
– Det var en krävande satsning, men jag tycker att den burit god frukt. Många av dem som började som frivilliga ser sig inte längre som frivilliga då de håller kontakt med de asylsökande, som numera bor på förläggningar runt om i landet. De har blivit vänner.

När männen från den tillfälliga flyktingförläggningen på Drumsö flyttade till nya förläggningar fortsatte många att komma till Drumsö på onsdagskvällar. Inför jul pysslade de julprydnader tillsammans med frivilliga Drumsöbor.
– Först var de lite tveksamma, sedan blev de så ivriga! säger Hannula.
Inför våren planeras nya projekt. En del av flyktingarna har själva engagerat sig i församlingens frivilligverksamhet via projektet Yhdessä Lauttasaari. De har till exempel besökt servicehem på Drumsö.
– Och en av dem är en duktig frisör. Behöver du få ditt hår klippt? frågar Siru Hannula.
Hennes uppgift har varit att koordinera frivilliga – både finländare och asylsökande – och hitta nya modeller för frivilligarbete. Vem kan vad? Hur mycket kan och vill de satsa av sin tid och energi?
Projektet har blivit något som gör dubbel nytta: hjälper ensamma finländare att hitta sällskap, men bidrar också till att flyktingar knyter vänskapsband till finländare.
– Det är viktigt, för de löper risk att marginaliseras, säger Hannula.

Sofia Torvalds



– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41
Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29