I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.
I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.

För att förhindra marginalisering

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Dialogbildande flyktingverksamhet. Det är en av pastor Johanna Björkholm-Kallios viktigaste arbetsuppgifter. Sedan början av december har hon varit projektanställd i Johannes församling och haft ansvar för församlingens flyktingarbete. Det var församlingsrådet som tog initiativet till att satsa på flyktingarbete under ett års tid.
– Uppgiften är att skapa möten mellan flyktingar och frivilliga församlingsbor.
Ett första möte för frivilliga lockade ett femtiotal. Församlingen samarbetar med Tyska församlingen, Adventskyrkan och Helsingfors KFUK. Johannes församlings ansvarsområde är verksamhet bland flyktingarna.
– Vi har till exempel bjudit in flyktingar till Sibeliusdagens fest i centrum och till lucia. De som var intresserade fick gå tillsammans med frivilliga församlingsbor. För våren planerar vi till exempel klubbverksamhet, en parkfest och olika idrottsaktiviteter. Och en stadsrundvandring – det är något flyktingförläggningen i Rödbergen lagt in en beställning på.
Poängen är inte att flyktingarna ska introduceras för olika verksamheter utan att de ska få möta andra människor, få vänner och göra roliga saker tillsammans. Det hela koordineras genom en sluten Facebookgrupp.
Låter det intressant?
– Kom med som frivillig! säger Johanna Björkholm-Kallio.

På Drumsö har arbetet med flyktingar hittat sin plats bland församlingens andra frivilligprojekt. Siru Hannula sitter i Drumsö finska församlings kafé en fredagseftermiddag. En bekant dam kommer in och introducerar en vän.
– Tycker du om att pyssla? Vi ska ha pyssel i vårt kafé på onsdagskvällarna. Vill du vara med som frivillig? frågar Siru Hannula blixtsnabbt.
Hannula är ansvarig för projektet Yhdessä Lauttasaari (ungefär: Tillsammans på Drumsö). Hon koordinerar frivilliga som vill vara med och skapa gemenskap på den tättbebyggda ön i västra Helsingfors. Målet är att förebygga ensamhet och marginalisering.
– Vi vill skapa ett vardagsrum på Drumsö, ett rum där alla kan känna sig välkomna, oberoende av ålder eller livsåskådning. För en del kan tröskeln till kyrkan kännas hög, fysiskt eller psykiskt. Jag hoppas och tror att folk småningom börjar fatta att kyrkan inte visar någon på dörren.

När den stora flyktingvågen kom i höst öppnade Drumsö församling sina dörrar och förvandlades till tillfällig flyktingförläggning under tre veckor. Den satsningen var möjlig tack vare att församlingen redan hade en projektanställd frivilligkoordinator, Marjut Mulari.
– Jag kunde släppa allt annat och ägna mig helt åt att koordinera de frivilliga som behövdes för att det hela skulle vara möjligt.
Drygt 150 anmälde sig som frivilliga, 92 av dem fick olika arbetsuppgifter. Det som krävde mest frivilligarbete var matutdelningen – varje dag skulle de asylsökande få flera måltider, och det i sin tur krävde att ca 10 frivilliga ställde upp varje dag.
– Vi behövde också tolkar och lärare i finska. Alla ställde upp gratis, men vi ville att de skulle ha rätt utbildning.
Redan tidigare hade församlingen drivit ett onsdagskafé där man bjöd på mat tillredd på matsvinn från butikerna. Under hösten fylldes kaféet av både frivilliga Drumsöbor och asylsökande.
– Det var en krävande satsning, men jag tycker att den burit god frukt. Många av dem som började som frivilliga ser sig inte längre som frivilliga då de håller kontakt med de asylsökande, som numera bor på förläggningar runt om i landet. De har blivit vänner.

När männen från den tillfälliga flyktingförläggningen på Drumsö flyttade till nya förläggningar fortsatte många att komma till Drumsö på onsdagskvällar. Inför jul pysslade de julprydnader tillsammans med frivilliga Drumsöbor.
– Först var de lite tveksamma, sedan blev de så ivriga! säger Hannula.
Inför våren planeras nya projekt. En del av flyktingarna har själva engagerat sig i församlingens frivilligverksamhet via projektet Yhdessä Lauttasaari. De har till exempel besökt servicehem på Drumsö.
– Och en av dem är en duktig frisör. Behöver du få ditt hår klippt? frågar Siru Hannula.
Hennes uppgift har varit att koordinera frivilliga – både finländare och asylsökande – och hitta nya modeller för frivilligarbete. Vem kan vad? Hur mycket kan och vill de satsa av sin tid och energi?
Projektet har blivit något som gör dubbel nytta: hjälper ensamma finländare att hitta sällskap, men bidrar också till att flyktingar knyter vänskapsband till finländare.
– Det är viktigt, för de löper risk att marginaliseras, säger Hannula.

Sofia Torvalds



Svein Inge Olsen

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40
Kjell Westö är tillbaka på bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25
Ärkebiskop Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40
Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12