Våndan med att bekänna

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

Dragsvik 1971. Det är fältandakt i garnisonens idrottshus. Bo-Greger ”Bogi” Nygård är en av beväringarna som församlats. Fältprästen håller andakten som utmynnar i psalmen 424.

– Jag minns inte vad fältprästen sade i andakten, men jag minns psalmen. Det brast för mig totalt när vi sjöng den. Det var precis vad jag behövde just då. Men även om jag ville det, så kände jag att det inte går, säger Nygård.

Psalmen som fått nummer 423 i den nuvarande psalmboken har format honom.

– Men jag kan ändå inte vidkännas att jag är fri från rädslan att bekänna Kristi namn.

Är sällskapet och situationen den rätta ser Nygård det som enkelt att leva ut sin tro. Annars är det mycket svårare.

– Jag har svårt att uttrycka mig och argumentera för min åsikt också annars, säger han. Då är det speciellt svårt att uttrycka andliga frågor. I synnerhet om någon har en annan åsikt. Men jag hoppas att min livsstil visar vad jag tror på. Mina arbetskamrater märkte det. Men samtidigt kan de ju tänka hur kan han bära åt sig så där, han som är kristen.

Nygård arbetade i trettio år som mejerist i Kaitsor i Vörå. Innan det verkade han sex år som juniorledare inom Evangeliföreningen (Slef).

– Jag hade just lärt mig att intonera orglar på Heinrichs orgelfabrik i Maxmo. Då började man antasta mig från Evangeliföreningen och ville jag skulle börja arbeta med barnen. Eftersom jag trivdes med mitt arbete var jag mycket tveksam men jag upplevde att något större var på gång. Kallelsen blev för stark att motstå.

När han ser tillbaka på de åren anser han de präglat honom djupast.

– De var en välsignelse. Jag trivdes att jobba med barn och ungdom. Under tiden växte jag själv i tron. Jag var tvungen att lägga mig in i undervisningen och av det fick jag mycket själv. Jag lade mina gåvor i blöt. Gåvorna fick leda mig.

De juniorer han var ledare för är idag i femtioårsåldern.

– Det är oerhört värdefullt att träffa dem. Många har berättat hur de minns tiden då jag kom med fotbollen och gitarren. Först spelade vi fotboll och sedan höll vi möte. En sade att hon fått mest andligen av de juniormöten där jag var med. Det var uppmuntrande.

Ännu håller han anföranden. Han talar och sjunger ibland på olika möten.

I släkten finns flera förkunnare. Bo-Greger Nygårds farfar och farfas bror var resepredikanter. I dagarna har också dottern Heidi Orori med sin familj rest ut som missionärer till Etiopien.

– Min svåger är missionär i Kenya och redan då kusinerna kom hem på viloperiod hade Heidi klart för sig att hon skulle bli missionär. Hon har redan varit fyra år som missionär i Kenya.

Etiopien är ett främmande kapitel för Slef. Hur upplever du som far och morfar att din dotter och barnbarn reser dit?

– Det är inget nytt missionfält så något egentligt pionjärarbete är det inte. Missionärer från andra nordiska länder har verkat där tidigare. Men det är ett nytt land, nytt språk och en ny kultur. Man får hoppas och be att de finner sig i det. Det är annorlunda nu då familjen är med. Förra gången åkte hon ut ensam. Men jag vet inte vilket som är bättre.

Han säger ändå att nattsömnen drabbats lite.

– Jag funderar på om hennes yngre dotter som är 1,5 år kommer att känna igen sina morföräldrar när de kommer hem. Men det är livets gång, man ska åka när kallet kommer, säger han.

Läs mera i Kyrkpressen 2/2016

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00