Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet.  Foto: Snoan
Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet. Foto: Snoan

Snoans framtid tryggas tack vare samarbete med Församlingsförbundet

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

– Jag är glad över avtalet vi gjort. Retreater är en fin verksamhet och idag när man är uppkopplad hela tiden är folk mer än tidigare i behov av stillhet och tystnad, säger Kalle Sällström, verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen betyder att Församlingsförbundet nu sköter administration, planering, marknadsföring och fakturering av retreaterna på stiftelsens retreatgård i Lappvik, Hangö. Det arbetet har stiftsgården Lärkkulla gjort tidigare.

– Hur vi rent praktiskt ska organisera det hela har vi ännu inte riktigt klart för oss. För tillfället är det jag som gör arbetet, men när vi har en bättre bild av vad det innebär ska vi utvärdera och se om vi ska anställa folk eller sköta arbetet på annat sätt, säger Sällström.

Inom stiftelsen och föreningen Snoans vänner finns frivilliga som brinner för Snoan och som ställt upp tidigare.

– Dem ska vi stöda. Kanske vi också frågar dem om det finns något de kan och vill göra. Resten bör vi sköta med anställningar.

Att ta över efter Lärkkulla är en stor satsning för Församlingsförbundet. Den stora utgiften är personalen. För tillfället finns det en husmor anställd på timarvode.

Sällström ser inte någon större ekonomisk risk med Snoan. Målet är att verksamheten ska bära sig genom deltagaravgifter och extern finansiering som till exempel bidrag.

– Underhållet av fastigheten sköter retreatstiftelsen. Genom att anpassa kostnaderna till det som kommer in kan man trygga verksamheten i framtiden.

Församlingsförbundet har fått ett bidrag från Märta Sohlbergs stiftelse för 2016 och 2017 för att utveckla verksamheten och skapa nya rutiner.

Några stora förändringar i verksamheten på Snoan planerar Församlingsförbundet ändå inte.

– Konceptet med retreater är beprövat, säger Sällström. Vi har tagit emot ett färdigt paket. Vår främsta utmaning är att göra retreaterna mer kända och arbeta bort de fördomar som kan finnas mot dem.

Kravlös tystnad

Tidigare har det varit ett problem att man tvingats avboka retreater då det inte kommit tillräckligt många deltagare.

– Jag tror det kan finnas en del fördomar mot retreater. Man kan uppleva dem som för svåra eller för fromma. Det ska vi försöka få ändring på.

Kalle Sällström vill betona det kravlösa i en retreat.

– Man kommer med de behov man har. Hur man använder tiden under retreaten är upp till en själv. Snoan erbjuder fina förutsättningar med en tyst och stillsam miljö där det är lätt att koppla bort vardargen.

Det vanliga är att retreaterna är tysta. Han beskriver tystnaden som en viktig byggsten.

– Till en början tyckte jag det var konstigt att vara tillsammans med andra utan att tala med dem. Men i tystnaden kan man vara tillsammans med andra samtidigt som man är inne i sin egen process. Man behöver varken vara insatt i tideböner eller tycka om att meditera. Huvudsaken är att man drar sig undan för en tid. Det gjorde också Jesus och lärjungarna.

Hittills har det ordnats cirka 20–25 retreater per år, en stor del av dem är församlingsretreater för församlingmedlemmar. Men det ordnas också flera öppna retreater för allmänheten där Snoan står för innehållet och vidtalar ledare.

– Det borde inte heller vara något problem att hitta retreatledare. Nästa retreat planerar vi i februari eller mars.

Församlingsförbundet står bakom förlaget Fontana Media som ger ut Kyrkpressen. Förbundet har också reseverksamhet och ordnar utbildning för församlingarnas förtroendevalda samt kulturevenemang.

– Retreaterna passar bra in i vår verksamhet, säger Sällström.

Johan Sandberg
Snoan



Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45