Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet.  Foto: Snoan
Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet. Foto: Snoan

Snoans framtid tryggas tack vare samarbete med Församlingsförbundet

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

– Jag är glad över avtalet vi gjort. Retreater är en fin verksamhet och idag när man är uppkopplad hela tiden är folk mer än tidigare i behov av stillhet och tystnad, säger Kalle Sällström, verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen betyder att Församlingsförbundet nu sköter administration, planering, marknadsföring och fakturering av retreaterna på stiftelsens retreatgård i Lappvik, Hangö. Det arbetet har stiftsgården Lärkkulla gjort tidigare.

– Hur vi rent praktiskt ska organisera det hela har vi ännu inte riktigt klart för oss. För tillfället är det jag som gör arbetet, men när vi har en bättre bild av vad det innebär ska vi utvärdera och se om vi ska anställa folk eller sköta arbetet på annat sätt, säger Sällström.

Inom stiftelsen och föreningen Snoans vänner finns frivilliga som brinner för Snoan och som ställt upp tidigare.

– Dem ska vi stöda. Kanske vi också frågar dem om det finns något de kan och vill göra. Resten bör vi sköta med anställningar.

Att ta över efter Lärkkulla är en stor satsning för Församlingsförbundet. Den stora utgiften är personalen. För tillfället finns det en husmor anställd på timarvode.

Sällström ser inte någon större ekonomisk risk med Snoan. Målet är att verksamheten ska bära sig genom deltagaravgifter och extern finansiering som till exempel bidrag.

– Underhållet av fastigheten sköter retreatstiftelsen. Genom att anpassa kostnaderna till det som kommer in kan man trygga verksamheten i framtiden.

Församlingsförbundet har fått ett bidrag från Märta Sohlbergs stiftelse för 2016 och 2017 för att utveckla verksamheten och skapa nya rutiner.

Några stora förändringar i verksamheten på Snoan planerar Församlingsförbundet ändå inte.

– Konceptet med retreater är beprövat, säger Sällström. Vi har tagit emot ett färdigt paket. Vår främsta utmaning är att göra retreaterna mer kända och arbeta bort de fördomar som kan finnas mot dem.

Kravlös tystnad

Tidigare har det varit ett problem att man tvingats avboka retreater då det inte kommit tillräckligt många deltagare.

– Jag tror det kan finnas en del fördomar mot retreater. Man kan uppleva dem som för svåra eller för fromma. Det ska vi försöka få ändring på.

Kalle Sällström vill betona det kravlösa i en retreat.

– Man kommer med de behov man har. Hur man använder tiden under retreaten är upp till en själv. Snoan erbjuder fina förutsättningar med en tyst och stillsam miljö där det är lätt att koppla bort vardargen.

Det vanliga är att retreaterna är tysta. Han beskriver tystnaden som en viktig byggsten.

– Till en början tyckte jag det var konstigt att vara tillsammans med andra utan att tala med dem. Men i tystnaden kan man vara tillsammans med andra samtidigt som man är inne i sin egen process. Man behöver varken vara insatt i tideböner eller tycka om att meditera. Huvudsaken är att man drar sig undan för en tid. Det gjorde också Jesus och lärjungarna.

Hittills har det ordnats cirka 20–25 retreater per år, en stor del av dem är församlingsretreater för församlingmedlemmar. Men det ordnas också flera öppna retreater för allmänheten där Snoan står för innehållet och vidtalar ledare.

– Det borde inte heller vara något problem att hitta retreatledare. Nästa retreat planerar vi i februari eller mars.

Församlingsförbundet står bakom förlaget Fontana Media som ger ut Kyrkpressen. Förbundet har också reseverksamhet och ordnar utbildning för församlingarnas förtroendevalda samt kulturevenemang.

– Retreaterna passar bra in i vår verksamhet, säger Sällström.

Johan Sandberg
Snoan



Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53
Erik Wahlströms
bägge föräldrar var officerare i Frälsningsarmén. (Erik Wahlström står på fotot till vänster om sin mamma Astrid.)

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00
Ari Matikainen.

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00
Rebecka Björk är koordinator för kursen som startade förra veckan i Petrus församling. Mera info på församlingens webbplats.

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28
Karin Erlandsson är tjänstledig från sitt journalistjobb och skriver på följande bok.

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22
Marianne Wasberg från Korsholm har sjukdomen MS.

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00
Christian Beijar anser att de åländska församlingarna står som en garant för det svenska språket i kyrkan.

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52
Kristna är oense om innebörden av yoga. Kan en kristen göra solhälsningar utan att det blir hinduisk religionsutövning?

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Att vara ute i naturen har varit helande för Janne Kütimaa.

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56
Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43
Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00