Församlingssekreterare Kerstin Wikström och kyrkoherde Timo Viinikka inventerar rekvisitaförrådet inför trettondagens julspel i Olaus Petri kyrka i Helsingfors.
Församlingssekreterare Kerstin Wikström och kyrkoherde Timo Viinikka inventerar rekvisitaförrådet inför trettondagens julspel i Olaus Petri kyrka i Helsingfors.

Bjuder in till trettondagsfest i Tölö

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

Från och med årsskiftet välkomnar Kyrkpressen rikssvenska Olaus Petri med i skaran församlingar som prenumererar på Kyrkpressen till sina församlingsmedlemmar och regelbundet annonserar i tidningen.

– Det är ett led i att försöka nå större synlighet bland våra medlemmar och potentiella nya medlemmar, berättar Timo Viinikka som är uppvuxen i Sverige och sedan 2012 varit kyrkoherde i Olaus Petri.

Församlingens högkvarter med kyrka, församlingssal och kontor ligger i främre Tölö i Helsingfors. Men medlemmarna är utspridda över hela landet, några av dem bor så långt borta som i Lappland.

– På grund av vår mycket speciella historia är vi inte bundna till några geografiska gränser, förklarar församlingens sekreterare Kerstin Wikström.

Församlingen grundades 1922. Initiativet kom från de rikssvenska föreningar som verkade i Helsingfors och tanken var att medlemmarna så här kunde bibehålla sin svenska identitet och samhörigheten med Sverige. Först 2007 överfördes församlingen till Borgå stift, innan dess hörde den till Svenska kyrkan.

– Men i dag vet många rikssvenskar i Helsingfors inte ens om att de kan höra till Olaus Petri, säger Timo Viinikka.

Under några år var församlingens ekonomi vacklande men har nu stabiliserats.

– Vi anställer en församlingspedagog för tre år i ett försök att nå barn och unga.

Kyrkan Olaus Petri ligger på Minervagatan i Tölö och är känd bland annat för sin strålande akustik.

– Elever från Sibelius-Akademin övar både orgel och liturgisk sång här.

I den goda akustiken sjunger också församlingens två professionella körer kyrkomusik och gregoriansk sång.

– Jag lovar att det är en upplevelse att höra dem.

Satsar stort på trettondag jul

Församlingen firar mässa varje söndag enligt den svenska handboken och använder Svenska kyrkans psalmbok.

– Några gånger om året ordnar vi särskilda högtider, en av dem är på trettondag. Då samlas församlingen och frivilliga till det traditionsenliga julspelet i kyrkan och går sedan över till församlingssalen för att äta julbord och dansa ut julen.

– Alla är hjärtligt välkomna, hälsar Viinikka och Wikström.

Timo Viinikka är född i Finland men uppvuxen i Sverige. Nu är han kyrkoherde i Olaus Petri församling.
Timo Viinikka är född i Finland men uppvuxen i Sverige. Nu är han kyrkoherde i Olaus Petri församling.
Christa Mickelsson



– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00