Staffan Stalledräng – en glömd historia

Märta Måås-Fjetterström. Staffan Stalledräng är en skugga i lucias ljuståg. En gång var han betydligt synligare i nordisk folklore. 13.12.2015 kl. 11:28

– Staffan var en stalledräng …
Jo, tack (om–nu–så–gärna). Det visste vi, efter otaliga lussemorgnar, i de mest ambitiösa tappningarna med alla åtta verser med det klassiska omkvädet.
Dessutom hade han hästar, som han vattnade (fattades bara av en stallpojke!) och är intensivt förknippad med den härligt strålande Betlehemsstjärnan.
Stjärngossestrutarna blänker i mörkret på mer eller mindre vingliga huvuden:
– Ingen dager synes än …
Men när det sista på–himmelen–de–blänka tonar ut är historien om Staffan fortfarande något av en hemlighet. Att ”tackom” en gång var det naturliga sättet för våra svensktalande förfäder att säga ”vi tackar” – i nördspråk en plural verbböjning som försvunnit ur talspråket redan på Gustav Vasas tid – vet dagens stjärngossar troligen inte.


Medeltida Trick-or-Treat
Det är inte bara språkligt sången blir allt mer dunkel. Den tradition den bygger på har för länge sedan glidit in i minnenas skuggor. Ändå är det inte så länge sedan den var både levande och stundvis rentav kontroversiell av olika orsaker, just här i Norden.
Staffanstraditionen bottnar i de medeltida djäknarnas medelanskaffning för att kunna ta sig hem från studieorten. Den tog sig uttryck bland annat i att unga män gick från dörr till dörr i Sverige och Finland, sjöng ballader och tiggde pengar och möjligen en sup.
Traditionen gränsade till rent tiggeri och våldsgästande, och grupperna kunde efter ett antal besök och dito supar bli stökiga och hotfulla mot gårdens kvinnfolk. Det ledde till kyrkans ogillande och till att de senare förbjöds.


Sankt Stefan och tuppen …
Berättelsen om Staffan tar sitt avstamp i Bibeln, men kan utan tvekan hänföras till legendernas och folklorens domäner. Det syns inte minst i den halsbrytande anakronism, där hästpojken Staffan som upptäcker Betlehemsstjärnan i en del versioner raskt omvandlas till Stefanos – den man som stenas till döds som den första kristna martyren. Mellan de två händelserna ligger det tre decennier och när Stefanos stenas har Jesus redan korsfästs på Golgota och kung Herodes är död för länge sedan.
Herodes är nämligen den onda huvudpersonen i Staffanslegenden. Den maktfullkomliga kungen var enligt Matteusevangeliet regent över Judeen när Jesus föddes.
I traditionerna har Staffan lite olika uppdrag. I den anglosaxiska varianten som bygger på balladen S:t Stephen and Herod var han skrivare hos kung Herodes. Han såg stjärnan som lyste över Betlehem och gick till kung Herodes för att säga upp sig, varvid ungefär följande replikskifte föll:
– Vad saknar du här i mina boningar?
– Ingenting här, men den nya kung som fötts i Betlehem är större än det som finns här hos dig.
– Hah, lika sant som att den kokta tuppen i min soppa skulle gala!
Vilket den gör. Till Stefanus olycka, för han får betala med sitt liv och stenas till döds av den ondskefulla Herodes.
Att redan anrättade tuppar väcks till liv igen var ett omtyckt motiv i medeltida ballader. De var symbolen för att en oskyldig persons vittnesbörd verkligen var mirakulöst sant.
I den nordiska varianten, den som ombesjungs i Staffansvisan, var Staffan hästpojke hos Herodes. Resten av legenden följer samma mönster: Staffan vill rida och söka upp den nyfödda kungen, Herodes skämtar om tuppen och tar livet av budbäraren Staffan när vittnesbördet visar sig vara sant.


… och hästen ”Apelgrå”
Fem hästar hade Staffan, enligt visan. Men den absoluta favoriten var den apelgrå (i någon stjärngossemun även Apelgren), ”båsta fålen”. Det är den han sadlar i hast för att rida ut och söka upp stjärnan som tänts på natthimlen.
Varför just den hästen?
Apelgrå är ett annat ord för gråskimmel, en häst som domineras av grå eller vita skyddshår. Med åldern kommer grundfärgen fram, vilket kan göra att ett svart föl slutar som en vit hingst. Däremellan ligger ett silverskimrande skede, där bottenfärgen framträder som vita äppelstora fläckar ”aplar”. Metamorfosen är ett fantasieggande fenomen och en stark symbol i all mytologi. Den ultimata sagohästen är den som likt de berömda lipizzanerhästarna på Spanska hovridskolan i Wien kastar sin barnapäls och får en helt ny skepnad som vuxna. På medeltiden var de vita hästarna vikta för kungarna. I den apelgrå fålen som sparkar i Staffans stall finns det kanske också en gömd hemlighet: stallpojken rider den fördolt vita springaren till kungen som väntar under stjärnan.


Stjärnhimlen gav henne sparken
En som fascinerades av Staffanslegenden var prästdottern och textilkonstären Märta Måås-Fjetterström. I slutet av 1800-talet hade hon sett en orientalisk matta, vars hisnande himlavalv inte lämnade henne ro.
”Av detta blå skall jag göra en stjärnhimmel tänkte den ungdomliga entusiasmen inom mig. Flera år efteråt gjorde jag också en tapet Staffan Stalledräng med hästar under stjärnvalvet”, skriver hon.
Men konstverket väckte misshag hos hennes arbetsgivare Malmöhus läns hemslöjdsförening . Måås-Fjetterström fick sparken från sitt jobb som direktris för att hon hade tagit sig för stora friheter och frångått de skånska traditionerna genom att inspireras av österländska konstverk. Det var början till hennes fria konstnärskarriär. När hennes egen stjärna slocknade hade hon skapat över 700 mönster.

Källor och bakgrundsmaterial:
”St. Stephen and Herod” is Child ballad 22 and a Christmas carol
Kom glad och hjärtevarm – En bok om julen Fontana Media 2010
Tradition och liv, Verbum, 2000
Ylva Byrman, Språkbloggen, Svenska Dagbladet
Röhsska museet, rohhska.se
Wikipedia, Bibeln
Tack till: alltid tjänstvilliga språkrådet Minna Levälahti på Mediespråk och emerituslokalredaktören Bertel Widjeskog i Jakobstad.

May Wikström
(Röhsska museets samlingar)



Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19